Vad är bygglov? Och när behövs bygglov? Här får du veta allt som rör ansökan, överklagan, vilka handlingar du behöver, vad som gäller enligt de nya bygglovsreglerna 2025 och hur bygglovsprocessen ser ut. Din bygglovshjälp i en överskådlig guide!
Bygglov regler och kostnader
Bygglov krävs vid många typer av byggprojekt, men exakt vad som gäller beror på var i landet du bor och vilken typ av åtgärd du planerar. Bygglovsregler styrs av Plan- och bygglagen (PBL) och tolkas av din kommun, vilket innebär att villkoren kan variera. För att vara säker på vad som gäller där du bor, bör du alltid kontrollera reglerna på din kommuns hemsida. Boverket bygglov är en bra källa för övergripande information, men det är kommunen som avgör i varje enskilt fall.
De nya bygglovsreglerna 2025 innebär vissa förändringar, bland annat kring attefallshus och hur bygglovsplikten tolkas i detaljplanerade områden. Det finns även särskilda undantag för friggebodar, och för dig som bor i glesbygd kan det gälla andra villkor – exempelvis när det gäller bygglov på landet. Därför är det extra viktigt att förstå lokala bestämmelser.
Kostnad för bygglov varierar stort beroende på projektets omfattning och kommunens taxa. Priset kan ligga på allt från 1 000 till över 20 000 kronor. Kostnaden inkluderar bland annat administrativ hantering av ärendet, granskning av ritningar och regler, i vissa fall kommunicering med andra myndigheter (länsstyrelsen eller miljöförvaltningen), möten och dokumentation. Ett tips är att gå in på din kommuns webbplats och söka efter bygglovstaxa – där hittar du prisexempel för olika typer av ärenden. I många fall tillkommer även avgifter för tekniskt samråd, startbesked och slutbesked.
Bygglovshandlingar – det här behöver du
För att få bygglov behöver du skicka in ett antal viktiga handlingar som visar vad du planerar att bygga och hur det följer reglerna. Exakt vad som krävs beror på projektets omfattning och kommunens krav, men i de flesta fall behövs ritningar, tekniska dokument och ibland även en kontrollansvarig (KA). En arkitekt kan hjälpa dig ta fram bygglovsritningar, medan en besiktningsman ofta anlitas senare i projektet för att säkerställa att allt är korrekt byggt.
Du kan behöva hjälp av flera yrkespersoner under bygglovsprocessen:
- Kontrollansvarig (KA)En KA är ett krav vid de flesta byggprojekt och ser till att bygget följer regler och bygglov. Du kan hitta kontrollansvarig här.
- ArkitektEn arkitekt ritar byggnaden och kan hjälpa dig ta fram bygglovsritningar, planritningar, fasadritningar m.m. Hitta arkitekt här.
- BesiktningsmanEn besiktningsman granskar byggprojektet, ofta i slutet, för att säkerställa att allt är utfört fackmässigt. Viktigt vid slutbesked. Hitta besiktningsman här.
De vanligaste handlingarna som behövs i din bygglovsansökan är:
- Situationsplan – en karta som visar var på tomten du planerar att bygga.
- Planritning – visar byggnadens planlösning uppifrån, som hur rummen är placerade.
- Fasadritning – visar hur huset ser ut från utsidan (framifrån, bakifrån och från sidorna).
- Sektionsritning – en genomskärning av huset som visar höjder och nivåskillnader, exempelvis takhöjd.
- Bygglovsritningar / arkitektritningar – samlingsnamn för alla ritningar du behöver skicka in med bygglovsansökan.
- Kontrollplan – en lista över kontroller som ska göras under bygget, ofta framtagen av en kontrollansvarig (KA).
- Konstruktionsritningar (vid större projekt)
- Detaljplan (för att säkerställa vad som är tillåtet att bygga på tomten)
- Landskapsarkitektur (vid markarbeten eller nybyggnad i känsliga områden)
Många kommuner har egna krav och mallar, så det är alltid bra att kolla med just din kommun vad som krävs. Om du anlitar en kontrollansvarig eller arkitekt tidigt kan de hjälpa dig få allt rätt från början – vilket ofta sparar både tid och pengar.
Projekt som kräver bygglov
Vissa byggprojekt kräver alltid bygglov – även om de verkar små. Det gäller särskilt om du ändrar en byggnads utseende, storlek eller funktion. Det är också vanligt att du behöver bygglov för nya fristående byggnader på tomten. Här nedanför listar vi några av de vanligaste projekten som kräver bygglov enligt Boverkets regler och Plan- och bygglagen (PBL).
Kostnaden för bygglov varierar beroende på kommun, men räkna med allt från cirka 2 000 kronor till över 10 000 kronor beroende på vad du ska bygga.
Vanliga projekt som kräver bygglov:
- Bygga carport – kräver bygglov om den är större än 15 kvm eller placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter.Pris för bygglov: cirka 3 000 – 8 000 kronor.
- Bygga uterum eller inglasad altan – kräver bygglov om du ändrar byggnadens yta eller fasad.Pris för bygglov: cirka 5 000 – 10 000 kronor.
- Bygga garage eller förråd – oftast bygglovspliktigt om det är större än 15 kvm eller står nära tomtgränsen.Pris för bygglov: cirka 3 000 – 8 000 konor.
- Tillbyggnad av hus – även små tillbyggnader kräver bygglov om de påverkar byggnadens utformning.Pris för bygglov: cirka 5 000 – 12 000 kronor.
- Bygga nytt hus eller attefallshus som är större än 30 kvm – kräver bygglov eller bygganmälan beroende på storlek och plats.Pris: cirka 8 000 – 15 000 kronor.
- Ändra tak, fasad eller byta fönster – kräver bygglov om du ändrar byggnadens utseende väsentligt, särskilt i detaljplanelagda områden.Pris: cirka 2 000 – 5 000 kronor.
- Bygga mur eller plank – bygglov krävs oftast om höjden är över 1,8 meter eller om det påverkar grannfastigheter.Pris: cirka 2 000 – 6 000 kronor.
Projekt som inte kräver bygglov
Det är inte alltid du behöver lämna en ansökan till byggnadsnämnden, det finns mycket du kan bygga utan bygglov, men det är viktigt att dubbelkolla vad som gäller i just din kommun.
💡 TIPS! Många ansöker om bygglov under våren och sommaren – planera i god tid om du är osäker på om ditt projekt kräver tillstånd.
Vanliga byggprojekt som inte kräver bygglov:
- Solceller och solpaneler – kräver inte bygglov om de följer takets lutning och inte påverkar byggnadens utseende nämnvärt.Undantag kan finnas i kulturmiljöer eller detaljplanelagda områden.
- Bygga altan eller trädäck – ofta bygglovsfritt om det ligger i marknivå.Altaner med räcken, tak eller högre nivå kan kräva lov.
- Bygga till utan bygglov (attefallsregler) – enligt attefallsreglerna får du bygga till max 15 kvm utan bygglov, men med en bygganmälan.Exempelvis en mindre tillbyggnad av huset.
- Friggebod (upp till 15 kvm) – får byggas utan bygglov om den står minst 4,5 meter från tomtgräns.Ingen bygganmälan krävs.
- Braskamin, eldstad och skorsten – kräver normalt sett inte bygglov, men en anmälan till kommunen behövs.Kontrollansvarig kan behövas beroende på projektets omfattning.
- Bygga balkong – ibland bygglovsfritt i småhus om det inte påverkar fasaden eller grannars insyn.Kontakta byggnadsnämnden för besked.
När krävs bygganmälan?
Även om vissa åtgärder inte kräver bygglov, kan de ändå kräva en bygganmälan till kommunen. Det gäller till exempel attefallstillbyggnader, installation av braskamin eller eldstad, eller om du ska dra ny ventilation eller ändra byggnadens bärande delar. En anmälan innebär att kommunen ändå gör en prövning, men processen är oftast snabbare och enklare än för ett bygglov. I vissa fall behöver du även anlita en kontrollansvarig (KA) som hjälper till att ta fram en kontrollplan.
Ansök om bygglov – bygglovsprocessen
Att ansöka om bygglov kan kännas överväldigande, särskilt om det är första gången du bygger. Men med rätt handlingar och rätt hjälp – från exempelvis arkitekt, kontrollansvarig (KA) och besiktningsman – går det att förenkla hela processen. Här är alla steg du bör känna till – från idé till beviljat bygglov och slutbesked.
Bygglovsprocessen steg för steg:
1. Kontrollera om bygglov krävs eller om en bygganmälan räckerInnan du skickar in något är det viktigt att ta reda på om projektet kräver bygglov, eller om en enklare bygganmälan räcker. Det kan du göra via din kommuns hemsida eller Boverkets vägledningar.
2. Anlita en arkitekt (rekommenderas för de flesta projekt)En arkitekt kan hjälpa dig att ta fram alla nödvändiga ritningar: planritning, fasadritning och situationsplan. En professionellt utformad ritning ökar chansen för en snabbare och mer smidig process.Hitta arkitekt
3. Anlita en kontrollansvarig (KA)De flesta bygglovspliktiga projekt kräver en kontrollansvarig, som hjälper till med kontrollplan, ser till att bygglagstiftningen följs och deltar vid tekniskt samråd. KA behövs både vid ansökan och under byggprocessen.Hitta kontrollansvarig
4. Samla bygglovshandlingarDu behöver bland annat:
- Situationsplan
- Planritning
- Fasadritning
- Sektionsritning
- Kontrollplan
- Teknisk beskrivning (ibland)Kommunens hemsida anger exakt vilka handlingar som behövs för ditt projekt.
5. Skicka in ansökan till kommunenAnsökan görs oftast digitalt via kommunens e-tjänst. Se till att alla handlingar är korrekta – annars blir handläggningen fördröjd.Sök på "[Din kommun] bygglov ansökan"
6. Vänta på handläggning och beslutHandläggningstiden varierar mellan kommuner, men är vanligtvis 6–10 veckor från det att din ansökan är komplett. Under tiden kan kommunen begära kompletteringar.
7. Få beslut – bygglov beviljat eller avslagetOm bygglovet beviljas får du ett skriftligt beslut. Du får då inte börja bygga direkt – först ska beslutet vinna laga kraft (efter cirka 4 veckor) och tekniskt samråd ska ske vid behov.
8. Genomför tekniskt samråd (om det krävs)Vid större projekt kallar kommunen till ett möte med dig och din KA för att gå igenom projektet. Här godkänns kontrollplanen och förutsättningarna för byggstart.
9. Börja bygga – under tillsyn av KA och ev. besiktningsmanNär startbeskedet är klart kan byggnationen börja. KA kontrollerar att bygget följer kontrollplanen. I vissa fall behöver du också anlita en besiktningsman, särskilt vid slutbesiktning.Hitta besiktningsman
10. SlutbeskedNär bygget är färdigt ansöker du om slutbesked från kommunen. För att få det behöver KA lämna in dokumentation som visar att allt har gått rätt till. Först då får byggnaden tas i bruk.
Överklaga byggnadsnämndens beslut
Om du har fått ett bygglov avslaget, eller om du som granne vill invända mot ett beviljat bygglov, har du rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut. Det gäller även beslut som rör en bygglovsanmälan eller annan typ av anmälan enligt plan- och bygglagen (PBL). Här går vi igenom hur du överklagar, vilka tidsramar som gäller och vad du behöver tänka på.
Steg för steg – överklaga ett bygglovsbeslut:
1. Läs igenom beslutet noggrantOavsett om du är byggherre eller granne bör du först gå igenom beslutet från kommunen. I beslutet framgår det hur kommunen har resonerat, samt hur lång tid du har på dig att överklaga (vanligtvis tre veckor från att du har tagit del av det).
2. Skriv en överklaganDin överklagan ska vara skriftlig och innehålla:
- Vilket beslut du överklagar (bifoga beslutet om möjligt)
- Varför du tycker att beslutet är felaktigt
- Vad du vill ska ändras
- Ditt namn, adress, telefonnummer och underskrift
3. Skicka överklagan till kommunenÖverklagan skickas till den kommunala byggnadsnämnden, även om det är länsstyrelsen som i nästa steg hanterar ärendet. Kommunen gör en första prövning och skickar därefter över ärendet till rätt instans.
4. Vänta på besked från länsstyrelsenLänsstyrelsen prövar om kommunens beslut ska stå fast, ändras eller upphävas. Det kan ta några veckor upp till flera månader innan du får ett besked.
5. Gå vidare till mark- och miljödomstolen (om du vill överklaga ytterligare)Om du inte är nöjd med länsstyrelsens beslut kan du ta ärendet vidare till mark- och miljödomstolen. Även det beslutet kan i vissa fall överklagas till en högre instans.
Bygglov i olika kommuner
Bygglovsprocessen kan skilja sig en hel del mellan olika kommuner, både när det gäller handläggningstid, kostnader och vilka regler som gäller. Det är därför viktigt att känna till de specifika förutsättningarna för just din kommun när du ansöker om bygglov. Exempelvis är det ofta fler beviljade bygglov i Stockholm och bygglov i Göteborg varje år jämfört med mindre kommuner, vilket kan påverka handläggningstiderna.
I Stockholm kan priset för ett bygglov variera beroende på projektets storlek och omfattning, och det finns även specifika krav på kontrollplan för bygglov i Stockholm stad. Här finns också rådgivningstjänster som kan hjälpa dig genom processen. När du ansöker om bygglov i Malmö, bygglov i Uppsala, bygglov i Västerås och i mindre orter som Örnsköldsvik, Sölvesborg och Laholm kan andra regler och avgifter förekomma, och det kan vara stor skillnad i både kostnad och handläggningstid.
För att få en tydligare bild av vad bygglov kostar och hur många bygglov som beviljas i just din kommun, rekommenderar vi att du besöker din kommuns officiella webbplats. Där kan du ofta hitta information om antal beviljade bygglov, prisexempel och detaljer kring vilka handlingar som krävs, som situationsplan i Stockholm eller motsvarande för andra kommuner.
Att ha koll på dessa skillnader hjälper dig att förbereda din ansökan bättre och undvika onödiga förseningar i bygglovsprocessen.
Exempel på bygglovstaxa för tillbyggnad på cirka 70 kvm i olika kommuner
- Malmö: 18 000 kronor – Med tekniskt samråd, normal handläggningstid
- Stockholm: 23 000 kronor – Med tekniskt samråd, längre handläggningstid
- Göteborg: 20 500 kronor – Med tekniskt samråd, normalt ärende
- Uddevalla: 12 000 kronor – Planenligt förslag, med tekniskt samråd
- Sigtuna: 9 300 kronor – Planenligt förslag, utan tekniskt samråd
- Tidaholm: 12 243 kronor – Utan tekniskt samråd, under 50 kvm
- Halmstad: 10 200 kronor – Mindre komplicerad tillbyggnad, ≤50 kvm
- Oxelösund: 20 096 kronor – Med tekniskt samråd, mindre avvikelse
- Härjedalen: 16 800 kronor – Med tekniskt samråd, avvikelse från detaljplan
- Knivsta: 18 836 kronor – Med tekniskt samråd, planenligt
- Östhammar: 7 900 kronor – Planenligt, inom detaljplan
För exakta priser och villkor rekommenderas alltid att kontrollera kommunens officiella bygglovstaxa eftersom de kan uppdateras och ha olika avgiftsstrukturer beroende på projekttyp och detaljplan.
Andra lov du kan behöva
Utöver bygglov kan det finnas behov av andra tillstånd beroende på projektets art. Rivningslov krävs om du planerar att riva en byggnad eller en del av den. Det säkerställer att rivningen sker på ett säkert och miljömässigt korrekt sätt.
Marklov behövs när du vill förändra markytan, till exempel genom att fylla ut, schakta eller anlägga nya vägar eller parkeringsplatser. Precis som bygglov måste dessa lov ansökas om hos kommunen och godkännas innan arbetet får påbörjas.
Strandskyddet är en lagstiftning som skyddar stränder och vattenområden i Sverige, oavsett om det rör sig om hav, sjöar eller vattendrag. Syftet är att allmänheten ska ha tillgång till strandområden samt att bevara växt- och djurliv.
Inom strandskyddat område, som normalt sträcker sig 100 meter från strandlinjen, krävs särskilt tillstånd för att bygga, gräva eller förändra marken. I vissa fall kan skyddszonen vara utökad till 300 meter. Även om ditt projekt i vanliga fall inte kräver bygglov, kan det göra det inom strandskyddat område.
