Nya regler för tillgänglighet vid ändring av byggnader (gäller från 1 juli 2025)

Regelverk och lagstiftning 14 oktober 2025
När en byggnad byggs om eller ändras gäller inte längre samma tillgänglighetskrav som vid nybyggnation.
regler

Från 1 juli 2025 infördes nya regler som gör det tydligare hur byggherren kan anpassa kraven utifrån byggnadens förutsättningar utan att göra avkall på säkerhet, funktion eller varsamhet.

Bakgrund: enklare tillämpning vid ändringar

Tillgänglighet och användbarhet är grundläggande krav i plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler. Men fram till nu har många upplevt att reglerna varit otydliga när det gäller ombyggnation och ändringar av befintliga byggnader.

Tidigare har vissa kommuner tolkat reglerna som att samma krav som för nybyggnation ska uppfyllas även vid mindre ändringar, något som lett till både ökade kostnader och praktiska problem, särskilt i äldre byggnader med kulturvärden.

För att tydliggöra vad som faktiskt gäller inför Boverket nu ett nytt avsnitt i byggreglerna (gäller från 1 juli 2025).

Vad innebär de nya reglerna?

Den stora förändringen är att kraven på tillgänglighet och användbarhet vid ändring får anpassas efter byggnadens förutsättningar och omfattningen av själva åtgärden.

Det betyder att byggherren inte behöver uppfylla samtliga krav som gäller för nybyggda hus, utan kan tillämpa dem mer flexibelt.

Bedömningen ska göras med hänsyn till:

  • Byggnadens förutsättningar (till exempel tekniska begränsningar eller kulturhistoriska värden)
  • Ändringens omfattning och syfte
  • Varsamhetskravet, som innebär att byggnadens karaktär ska bevaras
  • Förvanskningsförbudet, som skyddar kulturhistoriskt värdefulla byggnader från olämpliga ingrepp

Det handlar alltså inte om att ta bort kraven utan om att tillämpa dem mer proportionerligt och praktiskt i befintliga byggnader.

Exempel: så kan regeln påverka i praktiken

Om en äldre flerbostadsfastighet byggs om invändigt, kan byggherren enligt de nya reglerna behöva säkerställa att gemensamma utrymmen och entréer är tillgängliga, men inte nödvändigtvis att alla befintliga trappor eller våningsplan måste förses med hiss.

Vid renovering av kulturhistoriska byggnader kan man göra undantag från vissa krav om anpassningen skulle innebära att byggnadens karaktär förvanskas.

För en villaägare som bygger om ett äldre hus innebär regeln att man fortfarande ska sträva efter god användbarhet, men att kommunen inte kan kräva full nybyggnadsstandard om det inte är rimligt eller tekniskt möjligt.

Varför ändras reglerna?

Syftet är att göra det enklare att tolka tillgänglighetskraven och minska risken för olika bedömningar mellan kommuner.

Det nya regelverket ska också bidra till fler varsamma ombyggnader så att äldre byggnader kan moderniseras utan att förlora sina värden.

Boverket betonar att tillgänglighet fortfarande är ett viktigt mål, men att den måste vägas mot andra lagkrav, som kulturmiljö och byggnadens tekniska förutsättningar.

Sammanfattning

Från och med den 1 juli 2025 gäller alltså nya regler som gör det möjligt att anpassa   tillgänglighetskraven vid ändring av befintliga byggnader. Förändringen innebär:

  • Mer flexibilitet för byggherrar och fastighetsägare.
  • Färre konflikter mellan tillgänglighet och bevarande.
  • Tydligare rättslig vägledning för kommunerna.

Regeln gäller både vid ombyggnad, tillbyggnad och andra ändringar, och kommer att tillämpas tillsammans med de nya funktionsbaserade byggreglerna som införs samtidigt.

 

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.