Lättnader i strandskyddsreglerna från 1 juli 2025

Nyheter 18 juli 2025
Den 1 juli 2025 träder reformerade strandskyddsregler i kraft.
strandskydd

Riksdagen har beslutat om betydande förändringar i syfte att skapa ett tydligare och mer ändamålsenligt strandskydd, med ökade möjligheter till byggnation i strandnära lägen. För er inom byggbranschen, arkitektur och kontrollansvar är det viktigt att förstå vad detta innebär i praktiken — både vad som förenklas och vad som fortsatt kräver prövning.

Vad innehåller förändringarna?

Den nya lagstiftningen om strandskydd, som börjar gälla från och med 1 juli 2025, innebär ett första steg i regeringens arbete med att reformera det svenska strandskyddet. Syftet är att bättre anpassa regelverket till lokala förhållanden och minska onödig byråkrati, särskilt i glesbefolkade områden där exploateringstrycket är lågt. Förändringarna innebär både praktiska förenklingar och nya dispensmöjligheter som direkt påverkar bygglovsprövning, planläggning och fastighetsutveckling i strandnära lägen. Här är de viktigaste nyheterna i sammanfattning:

  • Borttaget generellt strandskydd kring små insjöar (≤ 1 ha) och vattendrag som är högst 2 meter breda vid normalt medelvattenstånd.
  • Inget strandskydd ska gälla vid sjöar och vattendrag som anlagts efter den 30 juni 1975.
  • Ny dispensmöjlighet för förvärvsverksamheter med begränsad påverkan i områden med låg bebyggelsetäthet, exempelvis mindre turistanläggningar och landsbygdsnäring.
  • Utökade undantag för areella näringar, där nu även vattenbruk omfattas.
  • Kommuner kan nu besluta att tidigare upphävt strandskydd inte ska återinträda i samband med ny detaljplan — vilket ger större stabilitet i planläggningen.

De nya bestämmelserna ersätter tidigare tillämpningar från miljöbalken enligt 7 kap. 18 § och träder i kraft 1 juli 2025. Ärenden som påbörjats innan de nya reglerna träder i kraft hanteras enligt tidigare regelverk.

strandskydd

Praktiska konsekvenser för kontrollansvariga & besiktningsmän

När det generella strandskyddet för mindre vattendrag tas bort, öppnar det upp för enklare bygglovsansökningar i många små och sjönära projekt. Det minskar behovet av dispensansökningar i dessa fall, vilket snabbar på handläggning och sänker kostnader.

Med möjlighet att behålla upphävt strandskydd vid ny detaljplan ges kommuner ökad flexibilitet och kontinuitet i planläggningen.

När krävs fortsatt prövning?

Trots lättnaderna krävs fortsatt prövning i följande fall:

  • Vid vattendrag bredare än 2 meter (och eventuell upp till 3 meter i specialfall) där länsstyrelsen kan besluta om strandskydd även vid de små vattendragen.
  • Vid mindre sjöar och vattendrag där det finns särskilda skäl att bibehålla strandskydd — till exempel biologiskt värdefulla områden eller områden viktiga för allemansrätten.

Möjliga möjligheter för näringslivet

Det införs en särskild möjlighet att ansöka om dispens för förvärvsverksamheter med begränsad negativ påverkan, exempelvis små caféer, fisketurism eller hantverksverksamheter.

Regelverket utvidgas för att tydligare inkludera vattenbruk liksom jord- och skogsbruk, vilket ger en långsiktig förutsägbarhet för dessa sektorer i strandnära miljöer.

Vad förändringen innebär för dig

De nya strandskyddsreglerna innebär en märkbar liberalisering för många småskaliga projekt i strandnära lägen. För dig som arbetar med bygglov, kontrollplaner, eller exploatering innebär det:

  • Färre automatiska begränsningar kring mindre sjöar och vattendrag.
  • Ökad möjlighet att initiera projekt utan omfattande dispensbehov.
  • Ny chans till dispens för landsbygdsbaserade förvärvsverksamheter.

Samtidigt kvarstår viktiga skyddsfrågor där värdet av natur, allemansrätt och biologisk mångfald kräver fortsatt prövning, särskilt i fall med större vattendrag eller ekologiskt känsliga områden.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.