Kontrollplanen är en viktig del av byggprocessen och syftar till att säkerställa att projektet följer lagar, föreskrifter och god byggpraxis. Ofta krävs även en kontrollansvarig (KA) som är certifierad och har till uppgift att bistå i att projektet uppfyller alla krav.
Vad är en kontrollplan?
Syftet med en kontrollplan bygglov är att tydligt redogöra för vilka kontroller som ska utföras under byggtiden – och av vem. Kontrollplaner beskriver hur ett bygg-, rivnings- eller markprojekt ska kontrolleras. Den fungerar som en checklista och anger vad som ska kontrolleras, vem som ska utföra kontrollen, hur kontrollen ska ske, och vad resultatet ska jämföras med. Kontrollplanen utformas vanligtvis i tabellform för tydlig översikt.
Den är ett krav enligt Plan- och bygglagen (PBL) för de flesta lov- eller anmälningspliktiga åtgärder. I många fall ska kontrollplanen lämnas in tillsammans med bygglovsansökan eller vid tekniskt samråd, beroende på projektets komplexitet.
Kontrollplanens innehåll – vad måste vara med?
En komplett kontrollplan ska som minst innehålla:
- Vad som ska kontrolleras (t.ex. grundläggning, bärande konstruktion, isolering)
- Vem som ska kontrollera (byggherre, KA, sakkunnig)
- Hur kontrollen ska göras (visuell, mätning, dokumentation)
- När kontrollen ska ske och hur resultatet ska dokumenteras
- Mot vad kontrollen görs (ritningar, föreskrifter, kontrollplan mall).
I mer avancerade projekt kan kontrollplanen även behöva delas upp i etapper, särskilt om byggnationen sker i flera faser eller pågår över längre tid. Då är det vanligt att ha separata kontrollplaner för varje etapp.
Avfallshantering i kontrollplanen – vad gäller?
I alla typer av byggprojekt uppstår avfall, och om projektet är bygglovs- eller anmälningspliktigt ska detta redovisas i din blankett för kontrollplan. Förutom de grundläggande uppgifter ska planen även tydligt beskriva:
- Vilka typer av avfall som uppstår i projektet
- Hur dessa avfall ska tas om hand
- Hur du säkerställer effektiv materialåtervinning med god kvalitet
- Hur farliga ämnen hanteras och tas bort på ett säkert sätt
För mindre åtgärder, som exempelvis ett köksbyte i ett enbostadshus – där inget bygglov eller anmälan krävs – behöver du inte ta fram en kontrollplan. Du är dock fortfarande skyldig att sortera och hantera bygg- och rivningsavfall enligt gällande regler.
Vem ansvarar för kontrollplanen?
Det är alltid byggherren som ansvarar för att kontrollplanen tas fram och följs. Vid enklare åtgärder kan du själv ta fram förslaget. I mer komplicerade ärenden krävs en kontrollansvarig (KA), som har i uppgift att hjälpa dig att ta fram kontrollplanen och se till att den följs under hela byggprocessen. Kontrollplanen fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet – det formella godkännandet att byggstart får ske.
Vad gör en kontrollansvarig?
En kontrollansvarig är en certifierad person som ska säkerställa att byggprojektet genomförs enligt lagens krav. Hen fungerar som en oberoende kvalitetskontroll och är en nyckelperson i projektet. Det är samhällsbyggnadsnämnden som avgör om en kontrollansvarig krävs. Kontrollansvarig ger även förslag till kontrollplan.
Den kontrollansvarige ska:
- Hjälpa byggherren att ta fram en relevant och korrekt kontrollplan
- Delta vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och andra möten
- Följa upp att kontroller utförs enligt planen
- Skriva ett slutligt utlåtande som underlag för slutbesked
Det är viktigt att den kontrollansvarige inte har någon koppling till de entreprenörer eller konsulter som utför arbetet. Hen får inte vara anställd i samma företag eller vara närstående till dem som bygger.
Behöver jag alltid en kontrollansvarig?
Nej, en kontrollansvarig krävs inte vid enklare åtgärder, till exempel mindre tillbyggnader, attefallshus eller när du byter takbeläggning. Vid större projekt är det bäst att anlita en kontrollansvarig eftersom det är många regler som ska följas.
Om din åtgärd inte kräver bygglov eller anmälan alls – exempelvis att sätta upp ett plank under viss höjd – behövs varken kontrollplan eller kontrollansvarig.
När krävs en kontrollplan?
En kontrollplan krävs i följande fall:
- Vid nybyggnation (exempelvis kontrollplan för garage, kontrollplan för uterum eller en kontrollplan för attefallshus)
- Vid tillbyggnad av befintlig byggnad (exempelvis extra rum, vinterträdgård)
- Vid fasadändring (som byte av panel eller färg – kontrollplan för fasadändring behövs då)
- Vid rivning av byggnader eller delar av byggnad (kontrollplan för rivning)
- Vid installation av eldstad eller ändrad användning av byggnad
- Vid markarbeten som påverkar tomtens struktur
För enklare åtgärder, som attefallstillbyggnader, används ofta en förenklad kontrollplan som ändå uppfyller PBL:s krav. Andra exempel på åtgärder där kontrollplan krävs är: nybyggnad, tillbyggnad, installation av eldstad, större ombyggnationer eller rivning av bärande konstruktion. Vid mycket små åtgärder, som byte av köksinredning, krävs ingen kontrollplan – men du är fortfarande skyldig att hantera byggavfallet korrekt.
När projektet är slutfört ska alla kontroller i kontrollplanen vara utförda och dokumenterade. Byggherren ska därefter underteckna kontrollplanen och skicka in den till byggnadsnämnden. Först när nämnden granskat och godkänt kontrollplanen kan ett slutbesked ges – ett krav för att du ska få börja använda det som byggts. Vid rivningsprojekt används ibland begreppet rivningsplan istället för kontrollplan, men principerna är desamma.
Kontrollplan exempel & mall
Det kan kännas svårt att veta hur man ska utforma en kontrollplan. Ett tips är att utgå från en kontrollplan mall som du kan anpassa efter ditt projekt. Det finns färdiga mallar för olika typer av åtgärder, till exempel:
- Kontrollplan bygglov – standardmall vid större byggprojekt
- Kontrollplan tillbyggnad – som när du bygger ut ditt hus med ett extra rum
- Kontrollplan uterum – mall för inglasade uterum eller vinterträdgårdar
- Kontrollplan rivning – används vid rivningsarbete och kan även kallas rivningsplan
- Kontrollplan garage – för dig som bygger nytt eller bygger om ett garage
- Kontrollplan fasadändring – vid byte av material, färg eller ytskikt
- Kontrollplan attefallshus – vid uppförande av komplementbostäder eller komplementbyggnader
Men hur ser en ifylld kontrollplan ut? Du kan ofta hitta ett exempel på kontrollplan hos din kommun eller ladda ner exempel från Boverket, där du ser vilka delar som ska vara med, hur tabellen kan se ut och hur den färdigifyllda planen ska se ut innan du lämnar in den. Vi hjälper dig gärna komma i kontakt med en behörig kontrollansvarig som hjälper dig med ditt projekt.
Vad händer när byggprojektet är klart?
När byggprojektet avslutats ska du som byggherre se till att alla kontroller i kontrollplanen är genomförda och dokumenterade. Kontrollplanen ska då undertecknas av dig och eventuellt din kontrollansvarige och skickas till byggnadsnämnden. Därefter kan du få ett slutbesked, vilket innebär att det du byggt får tas i bruk.
Ingen byggnad får användas innan slutbesked är utfärdat, även om den är färdigställd. Vid en ändring av bygglov behöver kontrollplanen ofta uppdateras för att spegla de nya förutsättningarna och säkerställa att samtliga krav fortfarande uppfylls. Läs mer om kontrollplan PBL här.
