Varje år krävs det att kommunen gör en ansökan och handlingarna måste granskas. Det är inte hobbypyssel i garaget, det är ett byggprojekt av rang.
Varför krävs bygglov för en julbock?
Eftersom Gävlebocken är en förhållandevis stor konstruktion (13 meter hög och vikt på flera ton), innebär det att den, precis som andra större tillfälliga byggnadsverk, behöver granskas ur ett säkerhets- och stabilitetsperspektiv. Stommen ska klara belastning, området måste avgränsas och hela installationen ska uppfylla kommunens krav för att stå på en offentlig plats. Det är med andra ord betydligt mer omfattande än en vanlig juldekoration.
För det andra har placeringen av bocken inte alltid varit självklar. När kulturhusbygget på Slottstorget senast begränsade utrymmet tvingades bocken flytta till en ny plats och då behövdes ett tidsbegränsat bygglov även för den omplaceringen. Det visar att till och med traditionella och återkommande installationer omfattas av samma processer som andra tillfälliga byggnationer.
Lite bockhistoria för perspektiv
Sedan debutåret 1966 har bocken byggts om och om igen. Den har stått pall för snö, väder och allmän besvikelse när kajor blivit hungriga, men också för vandalisering, brand och raggarbilar genom åren.
När Gävle kommun ser över placering, säkerhet, konstruktion och publik hantering och formellt söker bygglov blir det tydligt att bocken inte bara är en juldekoration. Den är en del av stadsbyggnadsplanen, förberedelserna, tillståndshandläggningen och säkerheten. Och vi får inte glömma brandrisken …
- Gävlebocken restes första gången 1966.
- Enligt flera källor har den “brunnit eller förstörts” ungefär 30–38 gånger sedan dess.
- Den har klarat sig utan att brinna omkring 19–22 gånger.
- Enligt aktuell sammanställning har bocken under sin 59-åriga historia (1966–2025) blivit bränd eller skadad 42 gånger.
Visst är det lite komiskt, att här går vi och fascineras av halmbocken, fotar den, får julkänsla och knappt reflekterar över att någon faktiskt skickat in ritningar, handlingar och ansökan till kommunen. För även en bock behöver ett godkännande.
Men det är kanske just det som gör Gävlebocken till något extra. Den är inte bara en tradition, den är ett exempel på hur till och med julens traditioner kräver planering, ansvar och respekt för stadens struktur. Och det, kära läsare, är bygglov med glimten i ögat.
