Två centrala ord är byggesøknad och byggetillatelse. I den här artikeln reder vi ut vad de betyder, hur processen går till i Norge och vilka svenska motsvarigheter som ligger närmast. Vi tittar också kort på handläggningstider och avgifter i de två länderna.
Vad är en byggesøknad?
I Norge är byggesøknad i grunden själva ansökan till kommunen om att få genomföra ett byggprojekt. Formellt kallas den “søknad om tillatelse til tiltak” enligt plan- og bygningsloven.
En byggesøknad:
- skickas till kommunen där fastigheten ligger
- ska visa att projektet följer plan- og bygningsloven, tekniska föreskrifter (TEK17) och gällande detaljplan
- kan lämnas in digitalt via kommunens e-tjänster
Innehåll i en typisk byggesøknad:
- Situationsplan (tomtkarta)
- Plan-, fasad- och sektionsritningar
- Beskrivning av åtgärden
- Uppgifter om ansvariga aktörer (ansvarig sökande, ansvarig projektör, ansvarig utförare m.fl.) för större projekt.
- Dokumentation av att grannar har blivit informerade när det krävs
Det finns också enklare ärendetyper där fastighetsägaren får söka själv, exempelvis för mindre tillbyggnader och garage inom vissa storleksgränser.
Vad är en byggetillatelse?
Byggetillatelse är själva beslutet/godkännandet från kommunen, alltså tillståndet att bygga. I juridiska texter kallas det ofta “tillatelse til tiltak”.
Förenklat:
- byggesøknad = ansökan + alla handlingar
- byggetillatelse = kommunens beslut som säger “ja, det här får du genomföra”
I större projekt kan processen delas upp i flera beslut:
- rammetillatelse – ramarna godkänns (placering, volym, användning)
- igangsettingstillatelse – tillstånd att starta själva byggandet när tekniska frågor är klara
Men i enklare småhusprojekt används ofta en ett-trinnssøknad (enstegsansökan där hela projektet godkänns i ett beslut) där du får byggetillatelse i ett steg.
Svenska motsvarigheter
Vi har inte exakt samma begrepp, men närmast ligger:
- Byggesøknad (Norge)Detta är själva ansökan som skickas till kommunen, med ritningar, situationsplan och övriga handlingar.
Sveriges motsvarighet: ansökan om bygglov (och ibland anmälan vid mindre projekt).
- Byggetillatelse (Norge)Kommunens formella beslut att åtgärden får genomföras.
Sveriges motsvarighet: bygglovsbeslutet – men i praktiken motsvarar det också startbeskedet, eftersom du behöver båda innan du får börja bygga i Sverige.
- Igangsettingstillatelse (Norge)Tillstånd att påbörja själva byggarbetena efter att de tekniska delarna har kontrollerats. Används ofta i större projekt som delas upp i flera steg (rammetillatelse → igangsettingstillatelse).
Sveriges motsvarighet: startbesked enligt PBL.
I Sverige får du inte börja bygga förrän du har både ett bygglov (där åtgärden bedöms mot detaljplan m.m.) och ett startbesked (där de tekniska kraven bedöms).
I Norge är det byggetillatelsen (ev. ihop med igangsettingstillatelse) som är “grönt ljus” att börja bygga.
Steg för steg: så går en byggesak till i Norge
Det finns variation mellan kommunerna, men typiskt ser processen ut så här:
- Kolla om du måste söka. Mindre åtgärder kan vara undantagna från ansökningsplikt eller bara kräva en enklare anmälan.
- Förprojektering och regler. Ta fram skisser, kontrollera detaljplan, byggrätter, avstånd till tomtgräns, höjder m.m. (via kommun eller Direktoratet for byggkvalitet – DiBK).
- Välja om du kan söka själv eller behöver ansvarig sökande. Stora/komplicerade projekt kräver ofta ansvarlig søker (fackkunnig aktör), enklare åtgärder får ibland sökas av ägaren själv.
- Ta fram byggesøknad. Ritningar, teknisk beskrivning, situasjonsplan och ibland nabovarsel och ev. dispensationsansökan.
- Kommunen granskar byggesøknaden. Kontrollerar mot PBL, tekniska krav (TEK17) och detaljplan. Kan begära kompletteringar.
- Beslut – byggetillatelse. Kommunen ger tillstånd till åtgärden (antingen som ett-trinnssøknad eller i steg med ramme-/igangsettingstillatelse).
- Genomförande, tillsyn och ferdigattest. Kommunen kan göra tilsyn (kontroller) under byggtiden. När projektet är klart kan du få ferdigattest – motsvarar ungefär svenskt slutbesked.
Handläggningstid – Norge vs Sverige
Norge
Enligt plan- och bygningsloven ska en komplett byggesøknad normalt avgöras inom 12 veckor. För enklare ärenden där åtgärden följer gällande regler, inga grannar protesterar och handlingarna är kompletta finns en kortare frist på 3 veckor.
Statistisk sentralbyrås sammanställning visar att den genomsnittliga handläggningstiden för en ett-trinns byggesøknad i samsvar med plan låg runt 16–19 kalenderdagar i perioden 2015–2018, alltså ungefär 3 veckor.
Sverige
I Sverige säger PBL att:
- beslut i bygglovsärenden ska tas inom 10 veckor
- tiden får förlängas en gång med högst 10 veckor
- överskrids fristen ska avgiften reduceras med 1/5 per påbörjad vecka
Praktiken varierar mycket mellan kommuner – flera rapporter visar att många kommuner periodvis har svårt att hålla 10-veckorsfristen, särskilt i större och mer komplexa ärenden.
Kort jämförelse:
- Norge har tydliga lagstadgade frister (3 eller 12 veckor) och genomsnittet i “enkla” ärenden ligger ofta kring 3 veckor.
- Sverige har en 10-veckorsfrist, men med möjlighet till förlängning och avgiftsreduktion om den inte hålls.
Avgifter och taxor – stora lokala skillnader i bägge länder
Norge
Avgifter för byggesaker i Norge sätts av varje kommun, men måste följa regler om självkostnad. Statistik från SSB visar t.ex. att:
- genomsnittligt gebyr för en enebolig (byggesøknad) under 2010-talet låg runt 12 000–14 000 NOK (och har sannolikt ökat sedan dess)
- större projekt har betydligt högre avgifter
- storstäder som Oslo, Bergen och Trondheim hör ofta till de dyraste kommunerna, medan små kommuner ofta är billigare
Sverige
I Sverige beslutas bygglovstaxor kommun för kommun, ofta med en taxemodell som utgår från:
- typ av åtgärd (nybyggnad, tillbyggnad, anmälan)
- byggnadens storlek och komplexitet
- om tekniskt samråd krävs
- eventuell planavvikelse, kungörelser, platsbesök m.m.
För ett “klassiskt” en- eller tvåbostadshus kan avgiften landa någonstans från runt 10 000 upp till 40–50 000 kr beroende på kommun, komplexitet och tillkommande moment. Det gör att spridningen i Sverige är ganska stor, precis som i Norge.
Sammanfattning
Byggesøknad och byggetillatelse i Norge motsvarar ungefär svensk bygglovsansökan och det efterföljande bygglovs- och startbeskedet. Processen liknar den svenska, men Norges system har tydligt definierade tidsfrister på 3 respektive 12 veckor – och statistiken visar att många kommuner klarar relativt snabba beslut i enklare ärenden.
Samtidigt är både handläggningstid och avgifter starkt beroende av var i landet man bor, både i Norge och i Sverige. För den som planerar att bygga i Norge är det därför viktigt att alltid kontrollera både lokala regler, tidsfrister och gebyrer i den kommun där projektet ska genomföras.
