Vad får man göra i en bostadsrätt?

Regelverk och lagstiftning 22 juli 2025
Att bo i bostadsrätt innebär stora möjligheter, men det är inte samma frihet som att äga ett hus.
brf

Du får påverka din lägenhets ytskikt och inredning, men bostadsrättsföreningens regler och bostadsrättslagen sätter tydliga ramar. Vi reder ut vilka arbeten som kräver styrelsens godkännande, styrelsens ansvar, och vad som gäller vid renovering och ombyggnad.

Vad är en bostadsrätt och hur fungerar bostadsrättsförening regler?

En bostadsrätt innebär att du köper en nyttjanderätt att bo i en specifik lägenhet inom en bostadsrättsförening. Det är föreningen som äger fastigheten – inte du – vilket är en viktig skillnad jämfört med äganderätt. Det innebär att bostadsrättsföreningens regler styr vad du får göra med din bostad, särskilt när det gäller strukturell påverkan.

Det är fritt att måla, tapetsera och byta köksinredning, men allt som påverkar fastighetens struktur, exempelvis en öppning i bärande vägg i bostadsrätt, kräver styrelsens tillstånd – ibland även bygganmälan och tekniska utlåtanden.

Fördel med bostadsrätt vs äganderätt vid renovering

En av de största fördelarna med bostadsrätt vs äganderätt är att föreningen i regel ansvarar för yttre underhåll, fasad, fönster och gemensamma installationer. Detta gör att du kan fokusera på inredningen. Men det innebär också begränsningar: du kan inte själv flytta kök, dra om vattenledningar eller bygga altan utan godkännande. Bostadsrättsföreningens regler är fastlagda och ska följas strikt.

Vad får jag göra i bostadsrätt – renoveringar och ombyggnad

Att känna till skillnaden mellan vad som kräver styrelsens tillstånd och inte är avgörande för att undvika framtida konflikter. För även om bostadsrätten ger dig stort utrymme att forma ditt hem, är det föreningen som ytterst ansvarar för byggnadens funktion och säkerhet och därmed har sista ordet vid större ingrepp.

Fritt utan tillstånd

Du får renovera ytskikt såsom golv, tapetsera, måla om och byta köksinredning så länge ledningar och strukturer inte påverkas. Även rivning av icke-bärande väggar brukar gå utan styrelsebeslut, men en förfrågan rekommenderas.

Kräver tillstånd från föreningen

Om du planerar att göra ingrepp i bärande konstruktioner, exempelvis en öppning i bärande vägg i en bostadsrätt, flytta kök eller badrum, ändra el, ventilation eller brandskydd, krävs skriftligt godkännande av styrelsen. Styrelsen ska inte neka utan saklig grund, som påtaglig skada för föreningen.

Bygga extra rum i bostadsrätt – vad gäller?

Att dela av ett rum med en ny innervägg kan göras utan större tillstånd, så länge väggen är icke-bärande och inte påverkar ventilation eller gemensamma system. Det är viktigt att informera styrelsen om detta, eftersom vissa föreningar kan kräva att även mindre förändringar dokumenteras.

Vid omfattande projekt som en ombyggnad för att bygga extra rum i bostadsrätt, där exempelvis vatten- och avloppsledningar flyttas, krävs bygganmälan och ev. bygglov.

Styrelsens beslut och dina rättigheter

Styrelsen får endast neka tillstånd om det innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Från den 1 januari 2023 kan bostadsrättshavare överklaga styrelsens beslut till hyresnämnden och vidare till hovrätt, vilket stärker dina rättigheter. Utförs en åtgärd utan tillstånd och anses allvarlig kan det leda till att du tvingas återställa lägenheten eller i värsta fall förlora nyttjanderätten.

Att bo i bostadsrätt erbjuder stor frihet i inredning, men samtidigt tydliga begränsningar i vad du får göra utan föreningens tillstånd. Planerar du större förändringar? Ta alltid reda på vad som gäller i stadgarna och kontakta din styrelse i god tid.

Vanliga frågor och svar

Nej. Du får påverka ytskikt och inredning, men inte göra väsentliga ingrepp eller tekniska förändringar utan styrelsens tillstånd.
Måla, tapetsera, lägga golv, byta köksskåp och riva icke-bärande väggar utan tillstånd. Allt annat kräver godkännande.
Ofta föreningen och den ingår inte alltid boendeytan. Det framgår i upplåtelseavtalet och föreningens stadgar.
Ja det går bra om det är invändigt. Utvändigt tillhör fönster och fasad föreningen och kräver därför godkännande.
Endast vid akut fel eller risk, eller enligt föreningens stadgar om tillsynsarbete krävs.
Endast om ändringen inte påverkar bärande väggar, ledningar eller ventilation, då krävs ofta styrelsens tillstånd.
Du äger nyttjanderätten, inte fastigheten. Bostadsrättsförening äger byggnaden.
En bostadsrätt innebär att du äger boenderätten via föreningen. Hyresrätt innebär att du hyr bostaden direkt av fastighetsägaren.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.