Altan
Att bygga altan är ett av Sveriges populäraste byggprojekt. En välplanerad altan förlänger bostadens yta utomhus och höjer fastighetsvärdet – men det finns regler att hålla koll på, framför allt efter de lagändringar som trädde i kraft i december 2025. I den här guiden går vi igenom vad som gäller för bygglov, vilka kostnader du kan räkna med och hur du väljer rätt material och konstruktion.
Kortfakta om altan
- Kostnad: ca 2 500–6 000 kronor per kvadratmeter på plintar, 5 500–9 500 kronor per kvadratmeter gjuten betongplatta
- Bygglov: krävs normalt inte om altanen är max 1,8 m hög och placeras inom 3,6 m från huset (eller max 1,2 m hög om den placeras längre bort)
- Inglasad altan: från december 2025 bygglovsfri upp till 30 kvadratmeter inom potten för tillbyggnader
- Skärmtak: bygglovsfritt upp till 15 kvadratmeter per tomt
- Rotavdrag: 30 procent på arbetskostnaden, max 50 000 kronor per person och år
Behöver du bygglov för att bygga altan?
Reglerna för altan och bygglov ändrades i grunden den 1 december 2025 genom Lag 2025:974 – den största förändringen på 15 år. Huvudregeln är att en altan vid ett en- eller tvåbostadshus inte kräver bygglov, men det finns tydliga gränser för höjd och placering.
Altanen är bygglovsfri om:
- Den placeras inom 3,6 meter från huset och är högst 1,8 meter hög
- Den placeras längre bort än 3,6 meter från huset och är högst 1,2 meter hög
- Den placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen (annars krävs skriftligt grannemedgivande)
- Den inte uppförs inom ett område med särskilt värdefull bebyggelse
- Den inte befinner sig inom strandskyddat område – där krävs alltid dispens från kommunen
Kontrollera alltid med din kommun om din tomt omfattas av en detaljplan med särskilda bestämmelser. Lokala regler kan vara strängare än den generella lagstiftningen.
Obs – strandskydd
Bygger du altan inom 100 meter från ett hav, en sjö eller ett vattendrag gäller strandskyddsreglerna. Även om altanen i sig är bygglovsfri måste du ansöka om strandskyddsdispens hos kommunen.
Inglasad altan – regler 2026
Sedan december 2025 gäller nya, mer generosösa regler för inglasad altan. En inglasning på upp till 30 kvadratmeter räknas numera som tillbyggnad och är bygglovsfri, förutsatt att den ryms inom den totala potten för tillbyggnader (max 30 kvadratmeter per fastighet) och uppfyller övriga krav.
Inglasad altan kräver alltid bygglov om:
- Den är större än 30 kvadratmeter
- Fastigheten redan har använt sin tillbyggnadspott
- Den ligger i ett kulturhistoriskt värdefullt område
- Den placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter utan grannmedgivande
Även när inglasningen är bygglovsfri ansvarar du som fastighetsägare för att tekniska krav enligt Boverkets byggregler (BBR) uppfylls – bland annat gällande bärförmåga, brandskydd, energi och ventilation.
Bygga tak på altan – skärmtak och pergola
Vill du bygga tak på altanen finns olika alternativ med olika krav. Ett skärmtak är den vanligaste lösningen och kan vara bygglovsfritt under rätt förutsättningar.
Skärmtak är bygglovsfritt om:
- Det är max 15 kvadratmeter – detta gäller den sammanlagda arean av alla skärmtak på tomten
- Det byggs på ett en- eller tvåbostadshus
- Det placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen
En pergola utan tak räknas normalt inte som en bygglovsgrundande åtgärd. Sätter du på ett tak – av glas, plast eller annan täckt yta – räknas det som skärmtak och då gäller 15-kvadratmetersgränsen. Överstiger du den gränsen krävs bygglov.
Vindskydd till altan – vad gäller?
Vindskydd är en av de vanligaste tilläggen till en altan och gör uteplatsen mer användbar under längre perioder av året. Tillfälliga vindskydd av tyg, segelduk eller markis kräver normalt inget bygglov.
Fasta vindskydd av glas eller trä bedöms däremot ibland som en fasadändring eller tillbyggnad. Kontakta kommunen om du planerar ett fast vindskydd som integreras i konstruktionen – bedömningen varierar mellan kommuner. Placerar du vindskyddet närmare tomtgränsen än 4,5 meter bör du alltid stämma av med grannen.
Bygga altan på mark – val av grund
Underlaget avgör hur du bäst anlägger altanen. Det finns tre vanliga konstruktionsmetoder och valet beror på markförhållandena, tomtens lutning och budget.
Altan på plintar
Plintar är det vanligaste valet vid sluttande mark eller ojämn terräng. Du justerar höjden enkelt och slipper stora schaktarbeten. Plintar ska gjutas på frostfritt djup – normalt 0,7–1,2 meter beroende på ort och klimatzon. Bärlinor och reglar monteras på plintarna och utgör stommen för trallbräderna.
Planerar du spabad eller pool på altanen är plinkonstruktionen extra viktig – tyngden ställer krav på dimensionering och det är klokt att ta hjälp av en konstruktör.
Altan på marksten eller plattor
På plan mark kan du bygga direkt på marksten eller betongplattor. Förbered marken genom att schakta bort matjorden, lägga markduk och fylla på med makadam som dränerar vatten. Sedan läggs markstenen och ovanpå monteras reglar och trall. Det är en enkel metod som passar nyanlagda tomter som redan är planerade.
Gjuten betongplatta
En gjuten uteplats är underhållsfri men dyrare att anlägga. Metoden passar dig som vill ha en slät, robust yta och inte är rädd för en större initial investering. Kostnaden är ungefär 5 500–9 500 kronor per kvadratmeter inklusive arbete, vilket är klart högre än alternativet med plintar.
Välj rätt material till altanen
Materialvalet påverkar priset, hållbarheten och hur mycket underhåll altanen kräver. Här är de vanligaste alternativen:
- Tryckimpregnerad furu: det vanligaste och billigaste alternativet. Priset ligger på 17–50 kronor per löpmeter. Välj klass NTR/AB för altantrall ovan mark. Kräver oljning eller lasyrbehandling efter ett par år.
- Kärnfuru: naturligt hartsrik och mer motståndskraftig mot röta. Priset börjar på ca 60 kronor per löpmeter. Bra mellenväg mellan pris och hållbarhet.
- Ädelträ (teak, ek, bangkirai): från ca 150 kronor per löpmeter. Naturligt slitstårk och representativ yta men kräver specifika skötselmedel.
- Träkomposit: blandning av träfibrer och plast. Priset är ca 100–200 kronor per löpmeter (350–600 kronor per kvadratmeter). I stort sett underhållsfritt och finns i många färger och mönster.
Råd!
Vänta med att olja in nylagd tryckimpregnerad furu. Låt virket torka minst 4–6 veckor och kontrollera att fukthalten understiger 20 procent innan du behandlar.
Vad kostar det att bygga altan?
Kostnaden för att bygga altan varierar beroende på storlek, markförhållanden och materialval. Räkna med följande prisintervall:
Konstruktion
Pris per kvm (ink. arbete)
- Altan på plintar (furu). 2 500–6 000 kronor
- Altan på plintar (komposit). 4 000–8 000 kronor
- Gjuten betongplatta. 5 500–9 500 kronor
- Inglasad altan (tillägg). 15 000–30 000 kronor totalt
Faktorer som höjer priset är sluttande mark, spabad eller pool integrerat i konstruktionen, räcken av glas, elindragning och mer exklusiva träslag.
Bygga altan själv eller anlita snickare?
Det är fullt möjligt att bygga altan själv och spara pengar på arbetskostnaden – särskilt för en enklare altan på plan mark. Snickare tar normalt 500–700 kronor i timmen exklusive moms. Med rotavdraget minskar nettokostnaden rejlt.
Anlita gärna en snickare om altanen är uphöjd, bygget kräver plintar på frostfritt djup eller om du planerar spabad eller tak – felmonterade konstruktioner kan skapa problem med röta och stabilitet.
Rotavdrag för altanbygge
Du kan utnyttja rotavdrag på arbetskostnaden när du anlitar snickare för att bygga altanen. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden och gäller upp till 50 000 kronor per person och år. Rotavdraget gäller bara arbetet, inte materialet.
Exempel: Om snickarkostnaden är 60 000 kronor kan du dra av 30 procent på upp till 50 000 kronor, vilket ger 15 000 kronor i rotavdrag. Du och din partner kan var och en utnyttja avdraget upp till taket.
Vanliga frågor och svar om altan
Dela
