När ärendet når domstol ökar riskerna, både tidsmässigt och kostnadsmässigt. Här är de vanligaste och dyraste misstagen som byggaktörer, fastighetsägare och kommuner gör och hur du undviker dem.
Så går överklagan till
Enligt PBL fungerar ett överklagande så här:
- Beslut om bygglov, startbesked, förhandsbesked överklagas först till länsstyrelsen.
- Om länsstyrelsen ändrar eller upphäver kommunens beslut kan nästa steg vara mark- och miljödomstol (MMD).
- Dom därifrån kan i vissa fall prövas i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och i få fall vidare till HD om prövningstillstånd ges.
Under processen kan domstolen besluta om inhibition, dvs. att beslutet inte får verkställas tills överklagandet är avgjort. Det betyder att du ofta inte kan påbörja bygget utan att riskera att måste riva det senare.
De dyraste misstagen
Nedan är några av de vanligaste misstagen som leder till att ett överklagande inte går igenom med kommentarer och exempel från verkliga rättsfall.
1. Fel klagorätt (bristande intresse)
För att få överklaga ett bygglovsbeslut måste den som klagar kunna visa att beslutet ”angår honom eller henne” enligt PBL.
Ett vanligt misstag är att grannar som inte direkt berörs tror att de har rätt att överklaga, vilket domstolen sedan avvisar.
Exempel: I NJA 2022 s. 895 klargjordes att grannar inte automatiskt har klagorätt för bygglov i friliggande områden de inte gränsar till.
2. Formella fel i handläggningen
Om kommunen inte följt reglerna i Plan- och bygglagen, till exempel missat att höra sakägare, annonsera beslutet korrekt eller kommunicera med grannar, kan det leda till att bygglovet upphävs eller återförvisas.
Exempel: Flera länsstyrelser och domstolar har upphävt beslut på grund av att sakägare inte fått yttra sig innan beslut fattats.
3. Att ändra beslut utanför överklagandets omfattning
Domstolen får bara pröva den del av beslutet som faktiskt har överklagats. Om ett beslut innehåller flera delar, till exempel både bygglov och rivningslov, får domstolen inte ändra delar som inte nämnts i överklagandet.
Exempel: PBL:s prövningsram begränsar domstolens möjlighet att ändra beslut utöver det klaganden begärt.
4. Strandskyddsfrågor och miljöaspekter
Bygglov som berör strandskydd, natur eller markanvändning måste hanteras extra noggrant. Om kommunen inte prövar dessa frågor korrekt riskerar hela bygglovet att upphävas, även om byggnaden i sig är godkänd.
Exempel: I MÖD 2022:19 upphävdes ett beviljat bygglov eftersom strandskyddsfrågan inte hade prövats enligt miljöbalken.
5. Att tro att beslutet är säkert att verkställa
Ett vanligt misstag är att börja bygga direkt efter att bygglovet beviljats, utan att ta hänsyn till att beslutet kan överklagas eller inhiberas. Om domstolen senare upphäver lovet kan byggherren tvingas riva eller återställa byggnaden.
Exempel: Domstolen kan besluta att ett överklagat lov inte får verkställas innan ärendet är slutgiltigt avgjort (så kallad inhibition).
6. Långa handläggningstider och kostsamma förseningar
Ett överklagande kan stoppa ett byggprojekt i månader. Kostnader för stillestånd, hyra och entreprenad väntar under tiden rättsprocessen pågår.
Exempel: En undersökning från Insyn Sverige visade att överklagade bygglovsärenden i Mark- och miljödomstolen tog i genomsnitt nästan fyra månader att avgöra.
Lärdomar för dig som ansöker om bygglov eller driver projekt
För att undvika problem i bygglovsprocessen är det viktigt att redan från början säkerställa att alla sakägare, grannar och berörda parter har fått möjlighet att yttra sig och att kommunen har följt de formella reglerna i Plan- och bygglagen. Många rättsfall visar att det ofta är just dessa formella brister som gör att domstolen upphäver ett beslut.
När du överklagar ett beslut är det också avgörande att specificera exakt vilken del av beslutet du vill pröva, och att hålla dig inom den ramen. Domstolen får nämligen inte ändra delar som inte uttryckligen omfattas av överklagandet.
Om det finns risk att beslutet kan komma att dras in eller ändras i efterhand, bör du vara försiktig med att påbörja bygget innan prövningen är klar. Att vänta kan kännas kostsamt, men att behöva riva eller återställa ett redan påbörjat bygge kan bli betydligt dyrare.
Underskatta heller inte betydelsen av miljö- och strandskyddsregler. I många fall blir just dessa frågor avgörande för om ett bygglov står sig eller inte vid överklagande.
Slutligen är det klokt att planera för att rättsprocessen kan ta tid. Långa handläggningstider, kostnader för juridiskt biträde, kompletterande utredningar och eventuella byggstopp kan påverka både budget och tidsplan.
Slutsats
När byggprojekt når domstol ställs allt på sin spets. Ett bygglovsbeslut som funnits i kommunens handlingar kan slås ner på grund av en grannes formfel eller en brist i sakprövningen, utan att det berör själva byggnadens kvalitet. Kostnaderna är inte bara juridiska: det handlar om tid, osäkerhet, potentiell rivning och förlorad investering. Att förstå fallgroparna och att bygga rätt från början (både i ritningar, kommunikation och beslutsunderlag) är ofta skillnaden mellan att vinna mål eller förlora dem dyrt.
-640x480.webp)
