Att genomföra en tillbyggnad är ett populärt sätt att bygga ut huset och skapa mer boyta. Oavsett om du planerar att bygga ut huset med ett extra rum, ett garage eller en större altan, är det viktigt att ha koll på bygglov, regler och kostnader. I denna guide går vi igenom allt du behöver veta för att lyckas med din utbyggnad – från planering och ansökningsprocess till vanliga misstag att undvika.
Bygglov kan behövas
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 8000 - 35000 kr
Du behöver alltid bygglov om
du vill bygga ut eller bygga till befintlig byggnad
du vill bygga ovanpå befintlig byggnad
du vill bygga ut byggnader utan väggar, exempelvis carport eller större skärmtak
Du behöver inte bygglov om
om du vill bygga en attefallstillbyggnad (max 15 kvadratmeter)
Dessa handlingar behöver du för din ansökan via e-tjänst
förslag på kontrollplan
situationsplan på tomtkarta
byggnadsritningar , som plan-, fasad- och sektionsritningar.
I vissa fall behöver du även följande handlingar
Anmälan av kontrollansvarig (för större byggnadsprojekt).
Tillbyggnad en- och tvåbostadshus – allt du behöver veta
Tillbyggnad är ett smart sätt att få mer boyta och höja värdet på huset. I den här guiden förklarar vi vad en tillbyggnad är, när bygglov krävs, hur mycket det brukar kosta och vilka handlingar du behöver. Syftet är att ge dig en tydlig bild av hela processen inför din ansökan.
Kortfakta om tillbyggnad
Vad är en tillbyggnad? Att bygga till en befintlig byggnad så att den får större volym eller boyta.
Bygglov: Krävs i regel, men nya bygglovsregler gör att fler mindre tillbyggnader kan bli bygglovsfria.
Kostnad: Cirka 22 500 kr per m² (inkl. arkitekt, bygglov, material och arbete).
Bygglovsavgift: 8 000 – 35 000 kr beroende på kommun och storlek.
ROT-avdrag: 30 % på arbetskostnaden kan dras av.
Tidsåtgång: Handläggning bygglov ca 10 veckor, byggtid varierar beroende på omfattning.
Vad är en tillbyggnad?
En tillbyggnad innebär att man ökar en byggnads volym – till exempel genom att bygga ut huset i vinkel, lägga till ett nytt rum eller uppföra en takkupa. Det är alltså ett sätt att göra huset större utan att bygga helt nytt. För att en åtgärd ska räknas som tillbyggnad krävs att den har en inre förbindelse med den befintliga byggnaden, till exempel via en dörr, trappa eller korridor. Om byggnaden istället uppförs fristående på tomten räknas det som en nybyggnad.
Vanliga exempel på tillbyggnader är:
Förlängning av huset med extra rum
Takkupa eller trapphustorn
Inglasat uterum i anslutning till bostaden
Påbyggnad av en extra våning
Tillbyggnader skiljer sig från ombyggnader, som handlar om att ändra insidan av en befintlig byggnad, och från påbyggnader, som innebär att bygga på höjden.
Olika typer av tillbyggnader
En tillbyggnad kan se ut på många olika sätt beroende på behov, budget och husets förutsättningar. Här är de vanligaste typerna av tillbyggnader:
Förlängning av huset. Att förlänga huset längs med fasaden är en enkel lösning för att skapa mer boyta. Vanligt för att bygga större kök, vardagsrum eller sovrum.
Tillbyggnad i vinkel. En vinkelutbyggnad skapar ofta en mer avskild del av huset, till exempel för ett nytt badrum, barnrum eller hemmakontor.
Takkupa. En takkupa ger extra ljus och rymd på övervåningen. Vanligt för att skapa mer plats i ett vindsvåningsrum eller bygga en mindre toalett.
Påbyggnad – en extra våning. Att bygga till en ny våning är en större investering men kan ge dubbelt så mycket boyta utan att ta mer tomtmark i anspråk.
Uterum eller veranda. En inglasad veranda eller ett uterum gör att bostaden kan användas året runt. Här gäller särskilda regler för bygglov, beroende på storlek och konstruktion.
Separat tillbyggnad med förbindelse. En byggnadsdel som ligger intill huset men binds ihop med en korridor eller passage räknas som tillbyggnad (eftersom den har inre förbindelse).
Trapphustorn eller entré. En mindre tillbyggnad kan också vara praktisk – till exempel för att bygga ut entrén eller uppföra ett trapphustorn som leder till övervåning eller källare.
Bygglov krävs i de flesta fall, till exempel vid takkupa, veranda eller ytterligare våning.
Undantag gäller för attefallstillbyggnader (upp till 15 m²), men då krävs alltid en anmälan och ett startbesked.
Du behöver även ha medgivande från grannar om tillbyggnaden placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen.
Handläggningstiden brukar vara omkring 10 veckor.
Nyheter från 1 december 2025
Från och med 1 december 2025 införs en stor förenkling av bygglovsreglerna:
Tillbyggnader upp till 30 m² blir lovfria, för alla typer av byggnader – inte bara småhus.
En flexibel “pott” införs: inom detaljplan kan du nu göra flera lovfria tillbyggnader, sammanlagt upp till 45 m²; utanför detaljplan upp till 65 m².
Fasadändringar (som byte av fasadmaterial) och installation av solceller på enfamiljshus blir lovfria.
Det blir möjligt att inreda vindar trots att detaljplanen förbjuder det – utan bygglov.
Dagens lovplikt slopas för större åtgärder i vissa områden, särskilt där det finns starka motstående intressen.
Tips till dig som planerar tillbyggnad
Planera din ansökan före och efter regeländringen — att tajma projektet kan ge stora fördelar.
Efter reformen (från 1 december) kan mindre tillbyggnader vara lovfria, men kontrollera alltid om strandskyddsdispens eller grannsamtycke krävs.
I områden med kulturvärden eller totalförsvarsriksintresse kan lovkrav trots förenklingen fortfarande gälla.
Vad kostar en tillbyggnad?
Priset för en tillbyggnad varierar beroende på storlek, material och funktion. Ett badrum blir ofta dyrare per kvadratmeter än ett sovrum eftersom installationer och material kostar mer. Som riktmärke kan du räkna med att en tillbyggnad kostar från cirka 22 500 kr per m². I det priset brukar följande ingå: arkitekt, bygglovsansökan, schaktning, grundarbete, betong, hantverkare och isolering.
Utöver detta tillkommer avgifter och kostnader som varierar mellan kommuner:
Bygglovsansökan: ca 8 000 – 35 000 kronor (beroende på storlek och kommun)
Arbetskostnad: ca 500 – 800 kronor per timme
Rotavdrag: 30 % avdrag på arbetskostnaden kan sänka totalpriset
Exempel: I Uddevalla kostar bygglov för en tillbyggnad upp till 15 m² cirka 8 000 kronor. För 16–25 m² ligger avgiften runt 15 000 kronor och för större projekt från 35 000 kronor.
Tänk på att en attefallstillbyggnad (upp till 15 m²) normalt inte kräver bygglov, men en anmälan till kommunen behövs alltid. Är du osäker – kontakta byggnadsnämnden.
Byggprocessen – steg för steg
Steg 1: Planering & ritningar
När du planerar en utbyggnad av huset kommer du märka att det innefattar många olika moment. Det första man brukar göra är att anlita en arkitekt som kan ta fram en bygglovsritning för tillbyggnaden. Det behövs för att ansöka om bygglovet. Andra dokument du kan behöva lämna i samband med din ansökan är:
Situationsplan. Visar tomten och byggnaderna ovanifrån.
Planritning. Visar byggnaden ovanifrån och rumsfördelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner och liknande.
Fasadritning. Beskriver byggnadens utsida, exempelvis material och färg.
Sektionsritning. En genomskärning av byggnaden som visar golv, bjälklag, tak och liknande.
Kontrollplan. Obligatorisk vid ansökan av bygglov, här beskrivs vilka kontroller som måste utföras i byggprojektet och ofta skriver man även vem som är KA (kontrollansvarig)
Steg 2: Ansökan & handläggning
Eftersom det tar ett par månader att få besked gällande bygglov är det viktigt att så tidigt som möjligt ansöka. Det är byggnadsnämnden i kommunen som tar beslut och deras handläggningstid ska ske skyndsamt (i normalfall tas beslut inom 10 veckor).
Steg 3: Byggstart & kontroll
När du väl har fått ditt startbesked från kommunen får du lagligen påbörja bygget. I startbeskedet kommer även byggnadsnämnden att bestämma vilka handlingar som byggherren och KA ska lämna in, det kan exempelvis handla om:
Protokoll från funktionskontroll av ventilationssystem
Brandskyddsdokumentation
Steg 4: Färdigställande & slutbesked
Alla åtgärder som omfattas av ett startbesked kräver även ett slutbesked. Byggherren bevisar att alla krav är uppfyllda och om allt ser bra ut ska slutbesked ges.
Vanliga misstag att undvika
När du planerar en tillbyggnad är det avgörande att ta hänsyn till byggnadens arkitektur, materialval och energieffektivitet. Genom att använda hållbara material och energieffektiva lösningar kan du både minska din miljöpåverkan och sänka dina energikostnader. Dessutom är det viktigt att samråda med kommunen för att säkerställa att tillbyggnaden harmoniserar med områdets estetiska riktlinjer. Undvik dessa missar:
Bygga utan bygglov: Kan leda till dyra sanktionsavgifter.
Glömma grannarna: Bygger du närmare än 4,5 meter från tomtgränsen krävs medgivande.
Strunta i konstruktionen: Att inte räkna på bärande delar kan äventyra hela husets stabilitet.
Planera noga och ta hjälp av fackmän – det sparar både tid och pengar.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
.webp)
