Vi reder ut kontrollplanen, varför den behövs och hur du använder den till din fördel.
Vad är en kontrollplan?
En kontrollplan är ett dokument som visar vilka kontroller som ska göras i ett byggprojekt – när de ska ske, hur de ska utföras, och vem som ansvarar för dem. Det är inte bara ett pappersdokument för bygglovet, utan ett aktivt verktyg för att säkerställa att lagar, regler och byggteknik följs genom hela processen.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) måste i princip alla byggprojekt ha en kontrollplan, även enklare åtgärder som attefallshus eller installation av eldstad. Kontrollplanen följer med genom hela byggprocessen och avslutas med att du redovisar att alla kontroller är utförda, ofta i samband med slutbeskedet. Du kan tänka på den som en checklista.
Det är byggherren som ansvarar för att ta fram en kontrollplan, men i de flesta fall behövs en kontrollansvarig (KA) som hjälper till att formulera och följa upp planen. En certifierad kontrollansvarig vet vilka riskmoment som behöver kontrolleras och hur det ska dokumenteras korrekt, så att både byggnadsnämnden och projektet har trygghet i att lagkraven uppfylls.
Så tolkar du en kontrollplan – punkt för punkt
En kontrollplan kan se olika ut beroende på projektets typ och omfattning. Men enligt Boverket ska den innehålla minst följande punkter:
1. Vilka kontroller som ska göras
Detta är den centrala delen i kontrollplanen. Här specificeras vilka moment som behöver kontrolleras, exempelvis tätskikt i våtrum, bärande konstruktioner, brandskydd eller energikrav. Det är viktigt att vara specifik och konkret, skriv vad som ska kontrolleras, inte bara att "bygget följer ritningar".
2. Vad kontrollerna ska avse
Här preciseras syftet med kontrollen, till exempel:
- "Kontroll av att tätskikt är monterat enligt gällande branschstandard"
- "Kontroll av att isolering uppfyller energiberäkningen"
Det handlar om vad man ska granska, inte bara att man granskar.
3. Hur kontrollerna ska göras
Ska det ske genom okulär besiktning? Mätning? Foto? Intyg från entreprenör? Här avgörs själva metoden av kontrollen, vilket påverkar hur mycket bevis du behöver samla in.
4. Vem som utför kontrollen
Ofta är det den kontrollansvarige eller en viss entreprenör som ansvarar för en specifik kontroll. Men det måste stå tydligt. Boverket kräver att det framgår vem som gör vad, annars anses planen inte vara komplett.
5. Mot vad kontrollen görs
Det här är ofta en förbisedd punkt. Här anger man vilket underlag kontrollen ska jämföras mot: bygghandlingar, ritningar, BBR, branschregler, produktblad osv. Exempel: "Kontroll mot BBR avsnitt 6:5" eller "Kontroll enligt Säker Vatten 2021".
6. När kontrollen ska göras
Det är viktigt att kontroller sker i rätt skede av bygget eftersom vissa moment inte kan inspekteras i efterhand. En bra kontrollplan har en tidpunkt eller fas kopplad till varje kontroll, till exempel “innan gjutning” eller “innan igensättning av vägg”.
7. Dokumentation
Alla kontroller måste kunna verifieras i efterhand. Därför ska det framgå hur kontrollen dokumenteras, som genom foton, egenkontroll, signatur, intyg eller KA:s anteckningar. Viktigt vid slutbesked: kommunen vill se att och hur kontrollerna genomförts.
Kontrollplanens roll i byggprocessen
Kontrollplanen används i flera skeden:
- Vid tekniskt samråd: kommunen går igenom planen tillsammans med byggherren och KA.
- Under byggtiden: den fungerar som checklista och uppföljningsdokument.
- Inför slutbesked: KA redovisar att kontrollerna är utförda enligt plan.
En tydlig kontrollplan sparar tid, minskar missförstånd och förenklar dialogen med kommunen. Och i värsta fall, om något skulle gå fel till, visar den att byggherren gjort vad lagen kräver.
