Projektet har hittills resulterat i drygt tusen färdiga bostäder och ytterligare omkring 4 000 är på väg. Samtidigt har Stockholmshusen vunnit internationellt erkännande genom att ta hem European Responsible Housing Award 2025 i kategorin Affordable Housing.
Vad är Stockholmshusen?
- Lägenheterna i Stockholmshusen är vanliga hyresrätter i allmännyttan. Det betyder att de förmedlas genom Bostadsförmedlingen i Stockholm på samma sätt som andra kommunala hyresrätter.
- Målet är att bygga hyresrätter snabbare och billigare än traditionell nyproduktion, bland annat genom effektivare plan- och byggprocesser och seriebaserad produktion.
- Projektet omfattar cirka 5 000 nya hyreslägenheter i process, från marktilldelning till färdiga detaljplaner och inflyttade bostäder — sammanlagt 32 projekt, med hittills 1 040 färdigställda bostäder.
Projektet är ett samarbete mellan Stockholms stad, de tre allmännyttiga bostadsbolagen Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder samt flera privata entreprenörer. Genom att samordna plan- och byggprocesser, arbeta med serietillverkade husmodeller och använda gemensamma gestaltningsprogram har man lyckats pressa kostnaderna jämfört med traditionell nyproduktion.
Lägre hyror än vanligt
En av de främsta framgångarna med Stockholmshusen är hyresnivåerna. När hyresgäster flyttade in i det nya huset på Västertorpsvägen kunde en trea på 79 kvadratmeter hyras för 9 958 kronor i månaden. Det är närmare 5–6 000 kronor billigare än motsvarande nyproduktion i Stockholm, där hyrorna ofta ligger på 15 000–16 000 kronor. Enligt stadens beräkningar är hyrorna i genomsnitt cirka 20 procent lägre än i andra nya hyresrätter.
Clara Lindblom (V), bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholm, kommenterade utmärkelsen med orden:
Hyrorna i Stockholmshusen är betydligt lägre än i andra nyproducerade lägenheter i Stockholm, vilket gör att en vanlig sjuksköterska eller busschaufför faktiskt har råd att bo här.
Bakom siffrorna finns ett tydligt mål: att öppna nyproduktion även för hushåll som tidigare stängts ute på grund av de höga hyresnivåerna. Lägenheterna förmedlas genom Bostadsförmedlingen i Stockholm på samma villkor som andra kommunala hyresrätter, vilket innebär att kötiden är avgörande. Skillnaden är att fler faktiskt har möjlighet att tacka ja när erbjudandet väl kommer – eftersom hyrorna är satta så att de matchar en normal inkomstnivå snarare än enbart höginkomsttagare.
Effektivare byggprocess
En av de stora poängerna med Stockholmshusen är att de byggs snabbare. Målet har varit att korta tiden från idé till inflyttning från åtta–tio år till runt fyra–fem. Genom tidig planering, standardiserade lösningar och effektivare detaljplaneprocesser har man redan lyckats kapa flera år i tidsåtgång.
Samtidigt är bostäderna miljöcertifierade (Miljöbyggnad Silver) och utrustas ofta med solceller, gröna tak och ventilationssystem med värmeåtervinning. Fokus ligger alltså inte bara på lägre kostnader utan också på långsiktig hållbarhet.
Utmaningar på vägen
Projektet har dock inte varit utan hinder. De ursprungliga målen sattes högt – redan till 2020 skulle mellan 3 500 och 5 000 lägenheter stå färdiga – men politiska förändringar och byggbranschens konjunktursvängningar gjorde att takten blev lägre än planerat. Vissa hyresgäster har också påpekat kompromisser, som färre förråd och tvättstugor, för att hålla nere kostnaderna.
Trots det framstår Stockholmshusen nu som en av de viktigaste satsningarna för att få fram fler hyresrätter som människor faktiskt har råd med i Stockholm. Att projektet dessutom belönats internationellt understryker att modellen väckt intresse långt utanför Sveriges gränser.
-640x480.webp)