AI i bygglov – så använder kommunerna tekniken

I Bygglovsrapporten 2026 har Bygglov.se frågat svenska kommuner om deras användning av AI i bygglovsprocessen. Enkätresultatet visar ett tydligt mönster: Kommunerna ser potentialen men få använder tekniken i praktiken.

Ett tydligt glapp mellan potential och implementation

Trots att AI diskuteras allt oftare inom offentlig sektor används tekniken fortfarande i begränsad utsträckning i Sveriges bygglovsarbete. Av de kommuner som svarat på enkäten uppger 29 att de inte använder AI alls, medan ytterligare 23 kommuner ännu inte implementerat tekniken men ser ett intresse framåt. Samtidigt beskriver 12 kommuner att de befinner sig i en test- eller utforskandefas, medan endast 5 kommuner uppger att AI faktiskt används i bygglovsprocessen idag. Resultatet visar på ett tydligt glapp mellan potential och implementation – AI ses som relevant och intressant, men är ännu inte en etablerad del av kommunernas bygglovsarbete. Enkätens svar visar dock att utvecklingen är påbörjad och att intresset för tekniken är stort.

Varför är AI intressant för bygglov?

Bygglovsprocessen kräver mycket administration och mycket informationshantering samt kommunikation, vilket är områden där AI ofta lyfts fram som ett praktiskt verktyg. Det är sällan tänkt att AI skulle ta beslut utan snarare snabbare kunna gå igenom information och se om något saknas. Vid viktiga beslut och granskning behöver fortfarande en mänsklig bygglovshandläggare gå igenom dokumentationen.

I korthet kan AI hjälpa till med att:

• effektivisera administrativa moment
• hjälpa handläggare hitta information
• stötta textproduktion och kommunikation
• förbättra information till invånare
• minska repetitiva arbetsmoment

Potentialen handlar därför mindre om automatiserade beslut och mer om att frigöra tid.

Vad används AI till inom kommunerna?

Bland de kommuner som faktiskt använder eller testar AI idag är användningen relativt försiktig. Enkäten visar att det vanligaste användningsområdet är:

Handläggarstöd (61,9 %)

Exempel:

• textbearbetning
• beslutsstöd
• informationssökning
• stöd i administrativa uppgifter

Betydligt färre kommuner använder AI för:

• automatisering av administrativa moment
• informationsmaterial
• medborgardialog
• juridiska informationssökningar

Det är också intressant att nästan ingen kommun uppger att AI används för att granska ritningar eller fatta bedömningar i bygglovsärenden.

Kungsbacka undersöker AI i bygglovsprocessen

En av kommunerna som arbetat mer aktivt med frågan är Kungsbacka kommun. Kommunen har bland annat undersökt hur AI kan användas för att effektivisera vissa delar av bygglovsarbetet och ge bättre stöd till handläggare. Det handlar då framförallt om att frigöra mer tid för handläggarna snarare än att AI ska ersätta någons kompetens.

Ett annat exempel är Trollhättans Stad som utvecklat bygglovsinformation med stöd av AI för att göra processen enklare att förstå. Det är ett bra exempel på hur AI kan implementeras för att underlätta för invånarna och inte bara för bygglovshandläggarna. Tekniken kan bland annat göra regler mer begripliga, hjälpa invånarna att hitta rätt information och därmed minska mängden kompletteringsärenden.

Vad bromsar utvecklingen?

Den gemensamma nämnaren till varför kommunerna inte använder AI än beror till störst del på brist på tid och kunskap. Och begränsade resurser. Flera kommuner beskriver också att AI idag används informellt, exempelvis genom verktyg som Copilot.

I Bygglovsrapporten 2026 finns fler insikter om hur svenska kommuner arbetar med:

• AI och digitalisering
• handläggningstider
• bygglovskostnader
• bygglovsansökningar
• avslag och kompletteringsärenden
• skillnader mellan kommuner

Vanliga frågor om AI i bygglov