Hälften av alla bygglov behöver kompletteras
Bygglovsansökan är ofta det första steget mot att börja bygga. Men för många sökande stannar processen redan innan handläggningen egentligen hunnit börja.
-1920x1000.webp)
Enligt Bygglovsrapporten 2026 kräver 50,2 procent av alla inkomna bygglovsansökningar komplettering innan kommunen kan fortsätta handläggningen. Det betyder att mer än varannan ansökan saknar uppgifter, handlingar eller innehåller brister som gör att kommunen behöver begära in mer information. Och konsekvensen blir oftast densamma: längre väntetid innan beslut.
Föreläggande om komplettering
En komplettering innebär att kommunen bedömer att bygglovsansökan inte innehåller tillräckligt underlag för att kunna pröva ärendet. Det kan handla om att ritningar saknas, att uppgifter är ofullständiga eller att projektet behöver beskrivas tydligare innan handläggningen kan fortsätta.
Det är viktigt att känna till att den juridiska handläggningstiden för bygglov normalt börjar räknas först när ärendet anses komplett. Därför kan kompletteringar i praktiken innebära att den totala väntetiden blir betydligt längre än många sökande förväntar sig.
.png)
Den vanligaste orsaken till kompletteringar
Enligt vår enkät till svenska kommuner är de vanligaste orsakerna till kompletteringar:
- ofullständiga eller saknade bilagor (78,5 %)
- bristfälliga eller felaktiga ritningar (74,7 %)
- avsaknad eller bristande uppgifter om kontrollansvarig (13,9 %)
- avvikelser från detaljplan eller gällande bestämmelser (10,1 %)
Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att åtgärden inte kommer bli godkänt för bygglov, bara att underlaget för ansökan inte är tillräckligt tydligt. Kommunerna beskriver exempelvis att ritningar ofta innehåller brister som gör att ansökan inte kan bedömas direkt. Det kan handla om att ritningarna saknar måttsättning, är upprättade i fel skala, inte redovisar tillräcklig information eller inte uppfyller de formkrav som ställs. Samtidigt är det vanligt att ansökningar saknar viktiga bilagor, exempelvis situationsplan eller förslag till kontrollplan, vilket gör att kommunen behöver begära in kompletteringar innan handläggningen kan fortsätta.
Fler kompletteringar betyder inte alltid att kommunen arbetar sämre
En hög andel kompletteringar behöver inte automatiskt vara något negativt. I Bygglovsrapporten sticker exempelvis Åstorp ut med en relativt hög andel kompletteringsärenden, men kommunen beskriver att det delvis är ett medvetet arbetssätt.
Vi ser hellre att en ansökan skickas in tidigt, än att ställa krav på att alla handlingar är kompletta från början. Det innebär att fler ärenden behöver kompletteras i efterhand. Samtidigt har vi arbetat med att tydliggöra vilka handlingar som krävs och uppmuntrar sökande att ta kontakt med oss innan ansökan lämnas in.
Emelie Svahn, byggnadsinspektör i Åstorp
Det visar att statistik kring kompletteringar behöver tolkas noggrant. En hög kompletteringsgrad kan ibland spegla ett arbetssätt där kommunen prioriterar att hjälpa invånare vidare i processen i stället för att stoppa ansökningar tidigt.
Så minskar du risken att behöva komplettera ditt bygglov
För den som vill undvika längre väntetider finns några saker som ofta gör stor skillnad. Kontrollera att alla obligatoriska handlingar finns med innan ansökan skickas in. Säkerställ att ritningar är fackmässigt utförda och följer kommunens krav. Du kan till exempel ta hjälp av en arkitekt. Om projektet kräver kontrollansvarig bör den informationen vara klar redan från början.
Det kan också vara klokt att kontakta kommunen innan ansökan skickas in, särskilt om projektet avviker från detaljplan eller om reglerna känns otydliga.
Se hur vanligt kompletteringar är i din kommun
-640x480.webp)

-640x480.webp)