Husförsäkringen – 5 fallgropar att se upp för

Nyheter 8 september 2025
De flesta villaägare lutar sig tryggt mot sin husförsäkring och tänker att den täcker allt som kan gå fel.
försäkring

Men i villkoren döljer sig formuleringar som kan göra att du står helt utan ersättning den dag olyckan väl är framme. Här är några av de vanligaste fällorna – och varför det lönar sig att läsa det finstilta innan det är för sent.

Billigt skydd kan bli dyrt i längden

Månadskostnaden för en husförsäkring kan skilja sig mycket mellan olika bolag och avtal. Det är lätt att fastna för den billigaste lösningen, särskilt när det handlar om flera hundralappar per månad. Men i det finstilta gömmer sig ofta förklaringen: det lägre priset beror på att viktiga skydd har plockats bort eller begränsats.

Ett vanligt exempel är storm- och vattenskador. En villaägare som råkar ut för att takpannorna blåser av under en höststorm kan upptäcka att just den skadetypen kräver ett särskilt tillägg. Samma sak gäller för vattenskador, som är bland de vanligaste och dyraste skadorna i svenska hem. En sprucken ledning i köket eller ett läckande avloppsrör kan snabbt leda till saneringskostnader på hundratusentals kronor.

Har man då valt en försäkring där dessa moment inte ingår, eller där självrisken är så hög att ersättningen i praktiken uteblir, är det hushållets egen ekonomi som får ta smällen. Det som kändes som en smart besparing kan i stället bli en dyrköpt läxa.

Glömda byggnader lämnas oskyddade

Det är lätt att tro att hela tomten automatiskt omfattas av husförsäkringen. Men i själva verket gäller skyddet i många fall enbart huvudbyggnaden – alltså själva bostadshuset. Garage, friggebodar, uterum och attefallstillbyggnader kan därför stå helt utan skydd om de inte är särskilt inkluderade i avtalet.

Vanliga misstag är att:

  • Uterum och altaner inte räknas in som en del av huset.
  • Friggebodar och attefallshus kräver en separat försäkring.
  • Garage och carports bara täcks delvis, eller inte alls.
  • Förråd och komplementhus ofta har begränsat skydd – t.ex. en maxgräns för ersättning.

Konsekvensen blir att en brand, storm eller inbrott kan leda till stora ekonomiska förluster, trots att du trodde du var försäkrad. Att dubbelkolla försäkringsvillkoren för alla byggnader på tomten är därför ett enkelt sätt att slippa obehagliga överraskningar.

försäkring

Varför täcks inte garage och andra byggnader automatiskt?

Försäkringsbolagen skiljer ofta på huvudbyggnaden, där man bor permanent, och komplementbyggnader som garage, carport, förråd, uterum eller attefallshus. Anledningen är att riskerna ser olika ut. Ett bostadshus har vanligtvis regelbundet underhåll, uppvärmning och tillsyn, medan ett garage eller förråd kan stå ouppvärmt och användas på helt andra sätt. Samtidigt innebär garage ofta en högre skaderisk eftersom de kan innehålla bilar, maskiner och bränslen som ökar risken för brand eller inbrott. Försäkringsbolagen vill också hålla premierna nere, vilket gör att sidobyggnader ofta omfattas av ett maxbelopp för skadeersättning. I många fall krävs dessutom en särskild tilläggsförsäkring där du som husägare måste ange exakt vilka byggnader som finns på tomten för att få fullt skydd. Det här är en av de vanligaste missuppfattningarna bland villaägare, man tror att allt på tomten automatiskt täcks, men i praktiken kan garage, friggebodar och uterum stå helt oskyddade om de inte är med i avtalet.

Underförsäkring är vanligare än man tror

Många husägare är omedvetet underförsäkrade. Det betyder att det belopp du har försäkrat huset för inte räcker till att täcka den verkliga kostnaden om huset måste byggas upp från grunden igen. Problemet uppstår ofta när försäkringsavtalet är flera år gammalt och inte har följt med i prisutvecklingen. Byggkostnaderna har stigit snabbt de senaste åren, och om din försäkring inte justerats för inflation eller ökade materialpriser kan ersättningen bli långt ifrån tillräcklig. I praktiken riskerar du alltså att stå med bara en del av notan betald om olyckan är framme och huset totalförstörs.

Naturskador täcks inte alltid

Många tror att alla typer av naturskador automatiskt ingår i husförsäkringen, men så är det inte alltid. Standardavtal kan ha begränsat eller inget skydd alls för exempelvis översvämningar, ras eller jordskred. För att vara fullt skyddad krävs ofta en särskild tilläggsförsäkring. Utan den riskerar du att stå helt utan ersättning om marken ger vika eller vattnet tar sig in i huset efter kraftiga regn.

Fel användning kan göra försäkringen ogiltig

Husförsäkringar är anpassade för olika boendeformer. Om huset används som fritidsboende, hyrs ut eller används för verksamhet utan att det anmälts till försäkringsbolaget kan det innebära att hela avtalet ogiltigförklaras vid en skada.

Husförsäkringen är en av de viktigaste tryggheterna du har som fastighetsägare, men bara om du känner till begränsningarna. En genomgång av villkoren kan vara skillnaden mellan ersättning och ekonomisk katastrof.

När kollade du din försäkring senast?

Vanliga frågor och svar

Nej. Oftast gäller skyddet bara för huvudbyggnaden. Garage, friggebodar, uterum och andra sidobyggnader kan kräva att du tecknar tillägg eller anger dem särskilt i avtalet.
Det betyder att ditt försäkringsbelopp är lägre än vad det faktiskt skulle kosta att bygga upp huset igen. Om ditt hus är försäkrat för 2,5 miljoner men återuppbyggnaden kostar 3,5 miljoner får du bara ut 2,5 – resten får du betala själv.
Inte nödvändigtvis. I många standardavtal krävs en särskild tilläggsförsäkring för naturskador som översvämning, ras eller jordskred.
Lägre premie betyder ofta färre skyddade moment eller högre självrisk. Det kan se billigare ut på kort sikt men bli dyrt om en större skada inträffar.
Minst en gång per år. Kostnader för byggmaterial och hantverkare ändras snabbt, och utan uppdatering riskerar du att bli underförsäkrad.
Priset varierar beroende på var du bor, husets värde och vilket skydd du väljer. En normal villaförsäkring kostar ofta mellan 4 000 och 8 000 kronor per år.
Det skiljer sig mellan försäkringsbolagen och beror på din situation. Jämförelsesajter kan ge en fingervisning, men billigast är inte alltid bäst – det viktiga är vilket skydd du faktiskt får.
Ja. Hemförsäkringen skyddar ditt lösöre (möbler, kläder, prylar) och ger reseskydd och ansvarsskydd. Villaförsäkringen täcker själva byggnaden och tomten. För husägare behövs båda för att ha ett heltäckande skydd.
Det beror på hur ditt boende ser ut och vad som känns viktigast för dig. Har du många sidobyggnader eller bor i ett område med översvämningsrisk bör du välja en försäkring som täcker just det. Att jämföra villkor är minst lika viktigt som att jämföra pris.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.