Byggbranschen står inför ett stort generationsskifte. Många av dagens kontrollansvariga (KA), byggnadsinspektörer och yrkesarbetare närmar sig pension, samtidigt som behovet av kompetens växer i takt med att Sverige behöver fler bostäder och hållbar infrastruktur.
Generationsskifte för KA
En stor del av landets kontrollansvariga, med sina decennier av erfarenhet, går snart i pension, och med varje KA som går i pension försvinner en skattkista av praktisk erfarenhet, kontakter och insikter som inte finns dokumenterade. Men generationsskiftet är också ett tillfälle. För att nya KA ska kunna axla ansvaret behöver de tidig tillgång till arbetsplatser, praktiska erfarenheter och mentorskap. Det räcker inte att de har teoretisk utbildning, ofta kräver arbetsgivare redan erfarenhet, vilket blir moment 22: ingen får erfarenhet förrän någon ger den. Detta gap måste stängas med strukturer som möjliggör lärlingsplatser, praktik och handledning.
Om inte branschen agerar är risken inte bara att ny personal uteblir, utan att projektens säkerhet, tidsplaner och kostnadskalkyler drabbas. Kontrollansvariga spelar en avgörande roll för att bygglagar följs, för att säkerhets- och kvalitetsrisker hanteras och för att byggnader fungerar som avsett. Just därför är det är så bråttom att säkra ett fungerande generationsskifte nu.
Gratis utbildningar via YH
En viktig pusselbit för att möta byggbranschens kompetensbehov är utbildningarna som ges via Yrkeshögskolan (YH). Här finns kostnadsfria utbildningar till bland annat byggledare, projektledare, energispecialist och kontrollansvarig. Det som gör YH unikt är att utbildningarna utformas i nära samarbete med arbetslivet. Det innebär att innehållet styrs av de behov som finns just nu och att studenterna får rätt kompetens för att snabbt komma ut i arbete.
En annan fördel är att utbildningarna ofta är kortare än högskolestudier, vanligtvis mellan 1–2 år, och kan kombineras med arbete. Många program innehåller också LIA (lärande i arbete), vilket betyder att en stor del av tiden tillbringas på en arbetsplats där man bygger nätverk och samlar praktisk erfarenhet. På vissa utbildningar ingår till och med körkort eller certifieringar som branschen efterfrågar, exempelvis ställningsbyggnad, BAS-U/BAS-P eller heta arbeten, vilket gör studenterna ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden.
För den som vill byta bana eller bygga vidare på tidigare erfarenheter är YH därför en mycket konkret väg in i byggsektorn. Och med tanke på de stora pensionsavgångarna, kombinerat med det växande behovet av hållbart byggande, är chanserna goda att den som utbildar sig via YH kan räkna med en tryggad yrkesframtid i en bransch som både behöver och välkomnar ny kompetens.
Löneläget i byggbranschen
Lönenivåerna i byggbranschen varierar beroende på roll, erfarenhet och ansvar. En snickare ligger i genomsnitt på cirka 36 000 kronor i månaden, en elektriker på runt 39 000 kronor. Kontrollansvariga ligger betydligt högre, medianlönen är omkring 50 000 kronor i månaden och projektledare ofta ännu högre. För den som vill in i branschen är det alltså inte bara ett framtidssäkert yrkesval, utan också en möjlighet till en stabil inkomst.
Framtidens behov
Utöver det rent demografiska generationsskiftet växer även behovet av nya kompetenser. Hållbarhet, digitalisering och energieffektivisering är områden där byggbranschen står inför stora utmaningar och där nya yrkesroller kommer att behövas. Det kan handla om energiexperter, specialister på hållbara material eller projektledare med fokus på digitala byggprocesser.
Att utbilda sig inom bygg idag betyder alltså inte bara att fylla ett akut behov, utan också att ta plats i en bransch som utvecklas och förändras i snabb takt.
