Dyr framtid för unga: bostadsdrömmen ouppnåelig

Jobb är mer osäkra, lönerna utvecklas långsamt och bostadspriserna har skenat – särskilt i storstäder. Vad betyder den här utvecklingen för dagens unga och framtidens byggande?

Från folkhem till finansieringsproblem

På 1980- och 90-talet byggdes bostäder i stor skala och både räntor och bostadspriser låg på nivåer där en ensam heltidslön ofta räckte för ett bostadslån. Idag krävs det i princip två heltidslöner för att ha en chans på villamarknaden, samtidigt som bankernas amorteringskrav och bolånetak gör det ännu svårare för unga förstagångsköpare.

Löneutveckling vs. bostadspriser

Medan bostadspriserna ökat med flera hundra procent de senaste 30 åren har löneutvecklingen varit långt mer blygsam. Enligt SCB har medelinkomsten ökat cirka 50–70 % sedan millennieskiftet – men bostadspriserna i vissa regioner har mer än tredubblats under samma tid. Det skapar en strukturell obalans som gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.

För en ung person som vill köpa en liten genomsnittlig lägenhet i Stockholms län krävs det en inkomst på drygt 35 000 kronor i månaden före skatt – och i Stockholm stad närmar sig kravet 40 000 kronor. Till det kommer en kontantinsats på mellan 370 000 och 444 000 kronor.

För den som saknar ekonomiskt stöd hemifrån är det i praktiken en omöjlighet.

Daniella Waldfogel, intervju i Aftonbladet

Utvecklingen får också konsekvenser för byggandet. Om unga inte kan efterfråga nya bostäder pressas både byggbolag och kommuner, vilket riskerar att bromsa nyproduktionen.

Byggande i skuggan av en dyr vardag

Byggandet påverkas direkt av detta läge.

• Nyproduktion blir svårsålt när hushållen inte klarar priserna, vilket leder till pausade projekt.
• Bygglovsansökningar för småhus har minskat kraftigt under perioder av höga räntor.
• Renoveringar och tillbyggnader blir i många fall ett alternativ – men även här är det svårt för hushåll att finansiera större projekt.

Föräldragenerationen hade råd – varför känns allt omöjligt nu?

Många unga jämför med sina föräldrar och konstaterar att de inte når samma ekonomiska trygghet i samma ålder. De som redan äger sin bostad har gynnats av prisuppgången, men för de som står utanför blir tröskeln allt högre.

”Det går inte att ta ett lån på tre eller fyra miljoner för en liten bostadsrätt när man precis börjat jobba. Jag känner mig fast på hyresmarknaden” – citat från en bostadsrapport (källa: Hyresgästföreningen/SCB).

Lättnader i bolån – hjälper det unga in på bostadsmarknaden?

I november 2024 presenterades en statlig utredning med förslag på lättnader i bolånereglerna. Bland annat föreslås att amorteringskraven förenklas till ett enhetligt krav på 1 procent för lån med en belåningsgrad över 50 procent, samt att bolånetaket höjs så att det blir möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde (jämfört med dagens 85 procent).

Tanken är att fler ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden – men flera experter menar att effekten kan bli begränsad.

Om bostadspriserna ökar finns det en risk att förslagen bommar målet, eftersom man behöver ha lika hög inkomst då som nu.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT.

Enligt deras beräkningar krävs det idag en månadslön på cirka 25 000 kronor före skatt för att köpa en etta till genomsnittspriset 1,3 miljoner kronor. Det innebär att nästan hälften av alla svenskar i åldern 25–29 år inte har råd. I Stockholm är situationen ännu tuffare: en genomsnittsetta kostar omkring 2,9 miljoner kronor, vilket kräver en lön på 38 400 kronor i månaden. Här når inte hela 73 procent av unga vuxna upp till bankernas krav.

Även om de nya reglerna kan minska den siffran något, visar uträkningarna att en stor andel unga fortsatt riskerar att stå utanför bostadsmarknaden. För byggbranschen innebär det att efterfrågan på nybyggnation kan hämmas, även om bygglovsreglerna förenklas.

Vad krävs framåt?

För att unga ska ha en chans på bostadsmarknaden och byggandet ska komma igång behövs:

• Bostäder med rimligare produktionskostnader – enklare bygglov, standardisering, mindre enheter.
• Bättre balans mellan löner och priser – utan köpkraft stannar bostadsbyggandet av.
• Flexiblare lånevillkor – särskilt för förstagångsköpare som inte kan konkurrera med etablerade hushåll.
• Större fokus på hyresrätter – inte bara nyproduktion av bostadsrätter.

Vad gör staten för att underlätta?

Politiken är medveten om att unga och förstagångsköpare har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Flera initiativ har diskuterats eller påbörjats:

• Förenklade bygglovsregler (från 2026) – fler småhus och tillbyggnader blir lovbefriade eller snabbare att få igenom, för att pressa kostnader och göra det enklare att bygga nytt.
• Billigare standardbostäder – Boverket har i uppdrag att utreda hur enklare bostäder kan byggas med lägre produktionskostnad, till exempel genom modulhus eller standardiserade småhus.
• Stöd till hyresrätter – det har funnits statliga investeringsstöd för hyresrätter, men dessa har varierat beroende på regeringens politik.
• Diskussion om startlån för unga – regeringen har tidigare lagt fram förslag om särskilda startlån för förstagångsköpare, så att unga lättare kan klara kontantinsatsen.

Än så länge är effekterna begränsade, men frågan är högaktuell i både riksdag och kommuner – inte minst eftersom bostadsbristen riskerar att bromsa tillväxt och försvåra arbetskraftsförsörjningen.

Slutsats

Samhällets höga kostnader slår hårdast mot unga. Det är inte bara en fråga om privatekonomi – det riskerar att bromsa hela byggbranschen. Om nästa generation inte kan efterfråga nya bostäder, garage, Attefallshus eller tillbyggnader, vad händer då med byggandet i Sverige?