En friggebod är en liten byggnad som kan ge extra förvaring, en hobbyhörna eller ett förråd med plats trädgårdsredskap. Med rätt planering och koll på friggebodsreglerna kan du bygga utan bygglov, men det gäller att följa vissa krav. Här guidar vi dig genom allt du behöver veta – från friggebodsritning till byggsats, isolerad friggebod och skillnaden mellan friggebodar och attefallshus.
Vad säger reglerna om friggebod?
En friggebod är en byggnad som får uppföras utan bygglov under vissa förutsättningar. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) gäller särskilda regler för friggebodar som gör att de är bygglovsbefriade. Det betyder att du kan bygga en friggebod på din fastighet utan att ansöka om bygglov, så länge du följer de regler som gäller.
Friggebodsreglerna
För att en byggnad ska räknas som en friggebod och vara bygglovsbefriad måste den uppfylla följande kriterier:
Maximal byggnadsarea: Friggeboden får inte vara större än 15 kvadratmeter.
Maximal höjd: Byggnaden får inte vara högre än 3 meter, mätt från marken till högsta taknocken.
Avstånd till tomtgräns: Friggeboden får inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, om inte grannen godkänner placeringen.
Användning: Friggeboden får endast användas som förråd, fritidsändamål eller som en enkel bostad, t.ex. för övernattning.
Antal byggnader: Du får ha flera friggebodar på din fastighet, men alla måste uppfylla ovanstående regler.
Utanför detaljplan? Reglerna kan se annorlunda ut. Då gäller ibland andra krav för bygglov utanför detaljplan.
Du bör känna till begreppet bygga utan bygglov preskriptionstid – en felbyggd bod kan bli ett juridiskt problem flera år senare.
När krävs bygglov?
Friggeboden behöver inte bygglov om den uppfyller de ovanstående kriterierna, men om byggnaden inte gör det, måste du ansöka om bygglov. Om friggeboden är större än 15 m2, högre än 3 meter eller byggs närmare än 4,5 meter från tomtgränsen, krävs bygglov. Dessutom kan det finnas kommunala regler eller estetiska riktlinjer som påverkar var du får placera friggeboden på din fastighet.
I vissa fall kan kommunen även kräva att du gör en anmälan om att du ska uppföra en friggebod, även om det inte krävs bygglov. En sådan anmälan är ofta en förenklad process och görs för att säkerställa att byggnaden följer lokala regler och inte påverkar grannar eller omgivning.
Kostnader & ekonomi
Byggkostnaden för en friggebod kan variera beroende på storlek, materialval och hur mycket arbete du väljer att lägga på byggandet. Här är en ungefärlig kostnadsbild:
Färdig byggsats (modulbyggnad): Från cirka 30 000 kronor och uppåt för en 15 m2 stor friggebod. Priserna kan variera beroende på design och material.
Byggmaterial för egenbyggnation: Om du bygger en friggebod från grunden kan materialkostnaden för 15 m2 ligga på mellan 20 000 – 40 000 kronor beroende på val av material.
Arbetskostnad (om du anlitar hantverkare): För en helt färdig friggebod kan arbetskostnaden vara mellan 3 000 – 6 000 kronor per dag beroende på entreprenörens priser.
Kostnad för bygglov eller anmälan
Om bygglov krävs för din friggebod kan du behöva betala ansökningsavgifter till kommunen. Kostnaden för bygglov ligger i genomsnitt mellan 4 000 och 10 000 kronor beroende på kommun.
Bidrag eller avdrag
Det finns i nuläget inget statligt bidrag eller avdrag som specifikt gäller för friggebodar. Däremot kan ROT-avdraget användas för arbetskostnader om du anlitar en hantverkare för att bygga friggeboden.
Friggebod i byggsats eller bygga från grunden?
Många väljer att köpa en friggebod i byggsats för att spara tid och få med alla komponenter – från friggebod stomme till takpapp och monteringsinstruktioner. Det finns även sportstuga som byggsats eller stuga i byggsats som fungerar perfekt som bod, förråd eller enklare gästhus.
Alternativt kan du rita och bygga själv. Då är en färdig ritning till friggebod en bra start – det underlättar planeringen och är ofta ett krav från kommunen vid bygglovsansökan.
Isolera friggeboden – året runt-användning
Vill du kunna använda boden året om? Då är isolering av friggebod ett måste. En isolerad friggebod är perfekt för den som vill ha en ateljé, hemmakontor eller övernattningsstuga även vintertid. Glöm inte att även fundera på uppvärmning, ventilation och fuktskydd.
Friggebod och attefallshus – vad är skillnaden?
En vanlig fråga är vad som skiljer en friggebod från ett attefallshus. Kortfattat:
Friggebod: Max 15 m², bygglovsfri.
Attefallshus: Max 30 m², anmälningsplikt till kommunen. Gäller främst för komplementbostäder och kan användas som permanentbostad.
Innan du börjar bygga en friggebod, bör du tänka på:
Placering: Bestäm var du vill placera friggeboden på din tomt. Tänk på solens gång, vindförhållanden och avståndet till tomtgränser och grannar.
Användningsområde: Fundera på vad du ska använda boden till, exempelvis ett friggebodförråd, hobbyrum eller enklare övernattningsplats.
Ritningar: Om du ska bygga en friggebod på egen hand kan du behöva ta fram enkla byggnadsritningar. För mindre friggebodar kan du också använda standardiserade byggsatser som ofta redan har ritningar och instruktioner.
Steg 2: Ansökan & handläggning
Som nämnt ovan krävs inte bygglov om friggeboden följer reglerna, men du kan behöva göra en anmälan till kommunen. Handläggningstiden för anmälan kan vara från 1 till 3 veckor beroende på kommunens arbetsbelastning och om alla regler är uppfyllda.
Steg 3: Byggstart & kontroll
När anmälan är godkänd och eventuellt bygglov beviljat, kan bygget starta. Du måste anmäla startbesked om kommunen begär detta, och det kan vara nödvändigt att ha en kontrollansvarig om det krävs enligt bygglovet.
Steg 4: Färdigställande & slutbesked
När byggnaden är klar måste du ansöka om slutbesked från kommunen om bygglov har beviljats. Om friggeboden inte kräver bygglov eller anmälan, är du klar så snart bygget är färdigt och det följer de angivna reglerna.
Vanliga misstag & hur du undviker dem
Bygga för stort: Ett vanligt misstag är att bygga en friggebod som överskrider de maximala reglerna för storlek eller höjd. Kontrollera alltid att din friggebod inte överskrider 15 m2 eller 3 meter i höjd.
Placering nära tomtgräns: Många missar att ta hänsyn till avståndet till tomtgränsen. Om du inte får grannens godkännande, kan byggnaden behöva flyttas.
Glömmer anmälan: Även om du inte behöver bygglov kan du fortfarande behöva göra en anmälan till kommunen. Missa inte denna viktig detalj för att undvika problem senare.
Checklista – Har du allt du behöver?
Friggebodens storlek under 15 kvm?
Höjd på friggeboden under 3 meter?
Placering minst 4,5 meter från tomtgräns?
Har du ansökt om bygglov eller gjort en anmälan?
Budgeten klar och material inhandlat?
Eventuella entreprenörer anlitade?
Vanliga frågor och svar om friggebod
Om friggeboden uppfyller kriterierna (max 15 kvm, max 3 m hög, 4,5 meter från tomtgräns) krävs inget bygglov, men du kan behöva göra en anmälan till kommunen.
Ja, men varje friggebod måste uppfylla de bygglovsbefriade reglerna. Om en friggebod överskrider dessa regler, krävs bygglov.
Om friggeboden inte uppfyller de angivna reglerna kan du behöva ans öka om bygglov eller göra ombyggnationer för att rätta till eventuella fel.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
