Vad gör en inredningsarkitekt – med fokus på belysning?

Vi träffar Charlotte Asplund – en inredningsarkitekt och ljusarkitekt med lång erfarenhet från bostäder, kontor och offentliga miljöer, både inomhus och utomhus. Hon arbetar med belysning som inte bara fyller sin rätta funktion, utan också får människor att må bra och samtidigt lyfter hennes planerade inredningsdesign. Här berättar hon om sitt arbetssätt, vanliga missuppfattningar och de beslut som kan förvandla en hel miljö.

Redan vid första mötet med kunden är Charlotte noga med att fånga upp både praktiska ramar och personliga önskemål.

–       Jag samlar in en tydlig brief med behov, förväntningar, budget och tidplan. Projektet får på så vis en stabil grund som går att arbeta utifrån redan vid uppstarten, förklarar hon.

Det märks direkt när ett projekt saknar ljusstrategi. Hon beskriver vanliga tecken: en ensam armatur placerad centralt i taket, ofta hårt ljus, bländning och mörka hörn. Många gånger används ljuskällor med lågt RA-värde* och för hög färgtemperatur – och det saknas nästan alltid dimmer.

När vi frågar vilka tre beslut som gör störst skillnad, säger Charlotte:

–       Att placera armaturer på olika höjdnivåer, att välja kvalitativa ljuskällor med högt RA-värde och med dimmerfunktion – och att hålla sig inom spannet 2 500–3 000 K ger en balanserad, varm, behaglig atmosfär. Belysningen kan då justeras och ställas in från funktionell och informativ till stämningsfull och inbjudande belysning. Många tenderar även att ”överbelysa” rummet. Vilket innebär att skuggorna försvinner. Skuggorna är det som gör rummet intressant och ger det karaktär.

Till vänster:

Walk in closet har fått belysning som tydligt framhäver kulörer och samtidigt fungerar som funktions belysning för att hiitta rätt smycken och accessoarer.

Till höger:

Lade även med en styrpanel i guld för er att se hur det kan se ut med belysningsstyrning på vägg. Denna är appstyrd från mobil eller iPad med.

En vanlig missuppfattning bland beställare är att en armatur bara handlar om hur den ser ut.

–       Det är oerhört mycket mer som behöver vägas in i ett beslut av val av en armatur. Många väljer armaturer efter utseende snarare än funktion – och då riskerar ljuset att bli livlöst. Samtidigt är det långt ifrån alla som inser vilken enorm skillnad rätt planerat ljus faktiskt gör. Först vid en provbelysning inser många hur ljuskvalitén framhäver inredningen, färger och material.

Färgtemperaturer, CRI* (RA) och bländskydd anpassar hon alltid utifrån vilken typ av rum eller lokal det är.

–       Det är även viktigt att CRI*och bländskydd håller hög nivå i alla miljöer. I sociala ytor arbetar jag gärna med en varmare färgtemperatur (2 500–3 000 K) för att skapa en inbjudande och harmonisk atmosfär, medan arbetszoner som kontor och offentliga miljöer mår bäst av ett mer neutralvitt ljus (3 000–4 000 K) som stödjer både fokus och trivsel.

Smart styrning är en annan nyckel. För de flesta projekt räcker enklare system som Plejd. Dock kan Casambi* även användas (ett enklare professionellt system) för den som är mer intresserad. Men i större fastigheter kan mer avancerade lösningar som KNX eller Lutron bli aktuella.

–       Förinställda ljusmiljöer är ofta de mest kostnadseffektiva åtgärderna – små insatser som gör stor skillnad både för upplevelsen och energiförbrukningen.

I köket fanns endast en pendelarmatur i takrosetten. Allt annat har vi gjort om, integrerat och Casambi-styrt.

På frågan vad hon själv skulle prioritera i ett projekt med begränsad budget kommer svaret direkt:

–       Rätt armaturer på rätt plats, bra RA-värde (90), rätt Kelvin, dimmer och enkel styrning – samt en balans i placeringen av ljuset. Då samspelar detaljerna och ljuset och bildar en balanserad helhet. Resultatet blir en atmosfär som känns både harmonisk och inbjudande.

Samarbetet med andra yrkesgrupper är också centralt. Charlotte arbetar nära elprojektörer, kontrollansvariga och entreprenörer. Hon säger att det är viktigt att komma in tidigt i projektet, när väggar och tak fortfarande är öppna för att kunna planera belysningen/ljuset korrekt från start.

Det handlar om att förena estetik med funktion och teknik – alltid med respekt för kundens budget.

Smarta hem är en växande del av hennes arbete. Förfrågningarna ökar och det handlar idag om mycket mer än bara belysning – från ljudsystem och automatiserade gardiner till klimatstyrning, säkerhetslösningar, solceller, energilagring och elbilsladdning.

–       För mig är det en självklar del av den energiomställning vi befinner oss i och något jag gärna är med och driver framåt.

En tidigare mörk korridor med vita väggar fick en varm väggkulör där belysningens placering framhäver väggfärgen och breddar korridoren. Den svarta skenan i taket skapar en kontrast och sätter en karaktär.

Det mest missförstådda i branschen just nu, menar Charlotte, är samspelet mellan inredning och belysning.

–       De ses ofta som två separata delar. Många ser belysning som ett komplement, men i själva verket är det grunden till både funktion och atmosfär i ett hem. Rätt ljus är inte bara armaturer/lampor, utan det som framhäver färger, material och får hela rummet att komma till sin rätt.

Väggarmaturerna blir som vackra smycken på väggarna.

Och hemma då? Hon skrattar lite och säger:

–       Mitt hem är som en levande moodboard. En välplanerad bas där jag samtidigt har utrymme att prova nya armaturer med inredning. I kundprojekten utgår jag alltid från en tydlig plan som skapar trygghet, men jag bär med mig samma levande process för att kunna lyfta resultatet till en ännu högre nivå.

Charlotte Asplund

Ålder: 49 år

Bor: Stockholm

Verksam: Jobbat med inredning och belysning sedan 2011

Vad gör en inredningsarkitekt med belysningsfokus?

En inredningsarkitekt med belysningsspecialisering arbetar med helheten: planlösning, material och färg tillsammans med ljusets riktning, intensitet, färg och styrning. Rollen skiljer sig från en elektriker (som installerar enligt ritning) genom att ta fram strategi, ljusberäkningar, armatur- och styrspecar samt visualiseringar som visar hur rummet faktiskt kommer upplevas. Vad som oftast ingår inkluderar ljusplan, armatur- och styrlistor, ritningar och underlag för beställning, plus stöd vid driftsättning och finjustering.

Inredningsarkitekt vs inredare – vem gör vad och när?

Vad är skillnaden mellan en inredare och en inredningsarkitekt? En inredningsarkitekt går in tidigt i processen och kan påverka rumsfunktion, installationer, material och ljus innan beslut låses. En inredare (stylist/inredningsdesigner) kommer oftare in senare i ett färdigt skal för att möblera, färgsätta och skapa uttryck.

När anlitar man vem?

Inredningsarkitekt anlitar man tidigt, ofta redan vid planeringen av ett husbygge eller större renovering när planlösning, el- och belysningsdragning, akustik och materialval ska samspela. Inredaren kommer in senare när rummen redan är satta och fokus är möblering, textilier, konst och detaljer. Ibland överlappar yrkesgrupperna, till exempel när färg- och materialkoncept, armaturval och ljussättning av specifika zoner ska beslutas. Dock arbetar inredningsarkitekten även med samordning och tekniska underlag.

Varför planera belysning tidigt?

Tidiga ljusval minskar risken för omtag i eldragning och gör att material, färger och skuggspel testas under rätt ljuskällor. Det ger färre kompromisser och ett hem som fungerar både dag och kväll.

Varför belysningskompetens spelar roll

Effekter på människa och verksamhet

Rätt ljus minskar ögontrötthet och huvudvärk, ökar koncentrationsförmåga och trygghet och gör rum mer funktionella och inbjudande.

Vanliga problem som märks i vardagen

• Överbelysta ytor men för mörka arbetszoner.
• Fel färgtemperatur (för kallt/varmt relativt aktivitet och material).
• Bländning och reflexer (skärmar, glas, blankt golv).
• Ojämna kontraster som tröttar ut ögonen.
• Ingen eller dålig styrning (lampor är på i onödan eller på fel nivåer).
• Stora fönster blir "svarta speglar" kvällstid: brist på utomhusljus gör att rummet tappar djup och utsikt.

1. Program: Behov, mål, budget och förutsättningar. Definiera rumsfunktioner, användare och problem att lösa.
2. Koncept: Ljusstrategi, zoner, färgtemperaturer/CRI och bländskydd. Tidiga materialprov under olika ljuskällor.
3. Projektering: Ljusberäkningar i ljussimuleringsprogram (t.ex. DIALux/Relux – tänk "CAD för ljus" som beräknar luxnivåer, jämnhet och bländning/UGR), armaturlista, styrschema och ritningar; samordning med el/bygg.
4. Bygg: Beställning och installation enligt handlingar; byggmöten och kvalitetssäkring på plats.
5. Driftsättning: Adressering och scenprogram, dokumentation, överlämning och utbildning av drift/boende.
6. Eftermätning: Kontrollmätning, finjustering och energiuppföljning; service- och underhållsplan.

Kostnad och paketering

Kostnaden påverkas främst av yta, rumshöjder och komplexitet samt av hur mycket visualisering, möten och samordning projektet kräver i förhållande till tidplanen. Ett vanligt upplägg är att börja med en fastprisad förstudie som omfattar inventering, övergripande ljusstrategi och principval. Därefter följer projektering på rörligt arvode eller med takpris för ljusberäkningar, armatur- och styrningsval, handlingar och möten. Vid behov läggs en uppföljningsfas till med platsbesök, eftermätning och optimering. För privatpersoner behöver belysningsplanering sällan bli dyrt, smart prioritering (rätt scener, färre men bättre armaturer och enkel styrning) ger ofta störst effekt per krona.

Vanliga misstag och myter

Många projekt snubblar på samma grundproblem: vi överskattar mängden ljus och underskattar riktning, kontrast och bländskydd. Här är tre vanliga missuppfattningar – och hur du undviker dem:

• "Mer lumen = bättre": Överljus utan bländskydd ger sämre komfort; balansera nivåer och kontraster i stället.
• "En färgtemperatur passar överallt": Aktivitet och material avgör – bestäm färgtemperaturer utifrån scener.
• "LED löser allt": Kvalitet, CRI, flimmeregenskaper och styrbarhet avgör upplevelsen och livslängden.

 Checklista: Så anlitar du rätt expert

Att välja rätt konsult handlar lika mycket om metod och ansvar som om estetik. Använd punkterna nedan för att få en ljussättning som passar dig innan projektet startar.

• Relevanta referenser (liknande lokaler/kravbild) och exempelritningar.
• Verktyg/arbetsmetod (t.ex. DIALux/Relux) och hur de samordnar med el/KA/entreprenör.
• Branschanknytning/medlemskap och vem som äger handlingar och modellfiler efter leverans (klargör i avtal).
• Plan för driftsättning, scenprogram och utbildning – vem gör vad på plats?
• Förslag på energimål och uppföljningsmetrik (vad ska mätas, när och hur?).

Vanliga frågor och svar