I Kina ser vi däremot en helt annan verklighet. Här byggs städer och stadsdelar på bara några få år – ibland till och med månader – tack vare central styrning, prefabricerade system och en stark ingenjörskultur.
Från advokatstat till ingenjörsstat
I boken Breakneck: China's Quest to Engineer the Future beskriver analytikern Dan Wang hur Kina skiljer sig från många västerländska länder. Där samhällsbyggande ofta bromsas av juridiska processer och långa överklaganden, betraktas det i Kina snarare som ett tekniskt problem som ska lösas snabbt. Landet har utvecklats till en "ingenjörsstat", där beslut kan omvandlas till byggprojekt i rekordfart – med minimal fördröjning.
Ett av de mest ambitiösa exemplen är Xiong’an New Area, en helt ny stad planerad söder om Beijing. Projektet är tänkt som en modellstad för framtidens urbana utveckling, med hållbar teknik, smart infrastruktur och fokus på livskvalitet. Trots miljardinvesteringar och påkostad planering har staden hittills haft svårt att locka invånare. Utmaningen visar att man inte kan bygga social dynamik lika snabbt som man kan resa byggnader – en påminnelse om att en stad måste växa organiskt för att bli levande.
Modulbyggen i extrem hastighet
Kina är världsledande på prefabricerad och modulär byggteknik. Ett spektakulärt exempel är när byggbolaget Broad Sustainable Building reste en 57-våningsskrapa i Changsha på endast 19 dagar. Byggdelarna producerades i fabrik och monterades sedan ihop på plats, nästan som ett jättelikt lego. Tekniken visar vilken potential modulbyggande har för att minska byggtid, kostnader och klimatpåverkan – något som väcker intresse även internationellt.
Kinas byggprojekt belyser både möjligheter och risker. Å ena sidan visar de hur effektiv centraliserad planering och modulteknik kan vara. Städer kan skapas snabbt, ofta med hög teknisk kvalitet och resurssnål metodik. Å andra sidan finns frågan om social hållbarhet. Hur bygger man gemenskaper, kultur och långsiktig attraktionskraft i en stad som färdigställs på några få år?
För yrkesverksamma i byggbranschen – kontrollansvariga, projektledare, arkitekter och tekniska konsulter – finns viktiga lärdomar här. Kanske inte att kopiera Kinas modell rakt av, men att reflektera över:
- Hur prefabricering och modulbyggen kan korta ledtider även i Sverige.
- Hur digitalisering och AI kan ersätta delar av de utdragna processerna.
- Hur vi balanserar snabbhet med krav på kvalitet, kulturmiljö och social hållbarhet.

Vad kan vi ta med oss i Sverige?
I Sverige domineras samhällsbyggandet fortfarande av långsamma processer, detaljplaner som kan ta upp till tio år och juridiska hinder. Men utvecklingen i Kina visar att tekniska lösningar redan finns för att bygga betydligt snabbare. Frågan är inte om vi kan, utan hur vi kan göra det på ett sätt som också bevarar transparens, delaktighet och hållbar utveckling.
Att bygga en stad handlar inte bara om betong, stål och moduler. Det handlar också om människor, livskvalitet och social dynamik. Kinas rekordbyggen kan inspirera, men de påminner oss också om att den största utmaningen i stadsbyggande inte sitter i kranarna, utan i att skapa platser där människor faktiskt vill leva.