Specifika bestämmelser om snölast

I dessa regler ingår nu specifika bestämmelser om snölaster som ska beaktas vid dimensionering av byggnader.

Kortfakta

• Snölast måste beaktas explicit för de flesta byggnader. Tidigare var snölast ett krav via Eurokoderna, men med 2025-reglerna har det blivit ett uttryckligt krav i Boverkets egna föreskrifter och allmänna råd.
• Reglerna anger hur snölasten ska definieras och beräknas med hänsyn till klimat, takform och lokala förhållanden.

Mer detaljerad hantering av snölaster

Under de nya reglerna är snölasten på marken fortfarande utgångspunkten, men den faktiska snölast som byggnaden ska dimensioneras för bestäms av hur snön kan påverka just den aktuella konstruktionen. Vid beräkning av snölast på tak ska därför hänsyn tas till takets utformning och lutning, samt till faktorer som hinder på taket, snöras från högre byggnadsdelar, snööverhäng och snöhögar som kan bildas till följd av vindpåverkan. Dessa förhållanden kan leda till ojämn snöfördelning och lokalt förhöjda laster, vilket måste beaktas i dimensioneringen.

Regelverket tydliggör också att snölast ska behandlas som både variabel och bunden last. Det innebär att konstruktionen inte enbart ska dimensioneras för ett jämnt fördelat snötäcke, utan även för hur snö i praktiken kan samlas, packas och bindas i vissa delar av taket eller i snöfickor. Detta ställer högre krav på analys av verkliga belastningssituationer.

Tidigare fanns främst ett övergripande krav på att beakta laster enligt Eurokoderna. Med de nya reglerna har snölasthanteringen i stället samlats och konkretiserats i nationella föreskrifter, med tydligare kravtext och vägledning som gör det enklare att förstå vad som faktiskt krävs i projektering och dimensionering.

Nya snölastkartor och nationella val

De nya reglerna innebär också att:

• Snölastkartor (snölastzoner) används som basvärden, men dessa kartor är nu mer integrerade i de nationella föreskrifterna snarare än bara att hänvisa till Eurokoderna.
• Det finns jämförelsetabeller som tydligt visar övergången från äldre regler (EKS) till de nya reglerna (BFS 2024:6). Dessa tabeller hjälper konstruktörer att se hur tidigare bestämmelser motsvaras i det nya systemet och vad som ändrats i hur snölaster ska hanteras.

Kort sagt får byggnadsprojektörer och konstruktörer bättre verktyg för att bedöma snölast genom bland annat kartor, zoner och förklarande jämförelsetabeller.

Tydligare krav på hur takformen påverkar snölasten

Reglerna har även förtydligat hur takets form och lutning påverkar den verkliga snölasten på en byggnads bärande konstruktion. Dimensioneringen ska nu tydligt ta hänsyn till förhållanden som snöras från angränsande takytor, snöhögar som kan bildas genom vindpåverkan samt snööverhäng och hur dessa lokala belastningar påverkar konstruktionen. Även om dessa aspekter tidigare behandlades inom Eurokodernas riktlinjer, är de nu uttryckligt reglerade i de nationella föreskrifterna, vilket ger en tydligare och mer bindande kravbild för projektering och konstruktionsarbete.

Syftet med uppdateringen är, enligt Boverket, att säkerställa att byggnader dimensioneras med korrekt hänsyn till verkliga snöförhållanden, med beaktande av klimatvariationer och tillgänglig klimatdata. Samtidigt ska regelverket bli tydligare och mer praktiskt tillämpbart för aktörer inom bygg- och konstruktionsbranschen, genom att kraven samlas, konkretiseras och blir enklare att hitta i Boverkets föreskrifter. Det rör sig alltså inte om en genomgripande höjning av snölastnivåerna i sig, utan om att formalisera snölasthanteringen i ett mer strukturerat ramverk med tydliga och enhetliga krav i de nya byggreglerna.

Slutsats

Snölaster är en fundamental parameter i byggnadsdesign i Sverige. Genom att tillämpa Boverkets regelverk och Eurokoder skapas en säker och robust bas för dimensionering som tar hänsyn till snömängdernas variation över landet. Med hjälp av snölastkartor, formfaktorer och klimatdata kan branschen fortsätta att skapa byggnader som både är säkra och hållbara oavsett hur vintrarna ser ut.