Tillsammans utgör de grunden för det svenska regelverket kring byggnation – från första ritningen till färdigt hus. Men vad står de för, vad reglerar de – och hur hänger de egentligen ihop?
Vad är PBL – Plan- och bygglagen?
PBL är den övergripande lagen som styr allt byggande i Sverige. Den anger vad som kräver bygglov, hur byggprocessen ska gå till och vilka krav som ställs på byggnadsverk och ansvariga aktörer. Det är också i PBL som kommunernas roll som planmyndighet regleras – till exempel att de ska ta fram översiktsplaner och detaljplaner.
Plan- och bygglagen är en ramlag, den ger alltså grundläggande principer, men hänvisar ofta vidare till andra regelverk för detaljer. Därför är PBL ofta första steget när man ska förstå vad som gäller för ett byggprojekt, men sällan det sista. Här fastställs bland annat att en byggnad ska uppfylla tekniska egenskapskrav, men exakt vad det innebär utvecklas i andra regelverk, främst BBR och EKS.
Vad är BBR – Boverkets byggregler?
BBR är Boverkets samlade föreskrifter och allmänna råd för byggnader. Här hittar du de konkreta kraven på säkerhet, tillgänglighet, energihushållning, inomhusmiljö och brandskydd, för att nämna några exempel. Medan PBL säger att byggnader ska vara säkra, är det i BBR du hittar hur de ska vara säkra.
BBR bygger på de krav som anges i PBL, men översätter dem till mätbara värden och tekniska lösningar. Det är ett mycket mer detaljerat regelverk och används dagligen av projekterare, kontrollansvariga, besiktningsmän och byggnadsnämnder. Det är också ett levande dokument som uppdateras regelbundet, vilket gör att det gäller att hålla sig uppdaterad. Den senaste ändringen träder i kraft den 1 juli 2025, du kan läsa mer om de nya byggreglerna här.
Vad är EKS – Europeiska konstruktionsstandarder
EKS står för "Boverkets konstruktionsregler" och kompletterar både PBL och BBR. Det är här du hittar hänvisningarna till Eurokoderna – alltså de europeiska konstruktionsstandarder som används för att dimensionera bärande konstruktioner i Sverige och övriga EU.
Där BBR till exempel ställer krav på att en byggnad ska vara "bärförmåga säker", är det i EKS du hittar metoderna för hur du beräknar detta. EKS definierar hur du räknar på vindlaster, snölaster, brandsäkerhet och jordbävningspåverkan, samt vilka säkerhetsnivåer som ska gälla i olika typer av byggnader.
Eftersom Eurokoderna är komplexa tekniska dokument, fungerar EKS som en slags tolk eller brygga mellan svensk bygglagstiftning och internationella standarder.
Hur hänger PBL, BBR och EKS ihop?
Tillsammans skapar PBL, BBR och EKS ett regelpaket där varje del fyller sin funktion. Du kan tänka dig dem som tre lager:
- PBL ger den rättsliga ramen – vad som gäller i grunden.
- BBR fyller i den tekniska detaljeringsgraden – hur byggnader ska uppfylla lagen.
- EKS preciserar dimensionering av bärande konstruktioner enligt europeiska standarder.
De tre samspelar på så sätt att PBL ställer kravet, BBR konkretiserar det och EKS förtydligar delar av det tekniskt. I praktiken betyder det att du som yrkesverksam i byggbranschen ofta behöver växla mellan dem beroende på uppdragets natur – juridik, teknik eller konstruktion.
Vem ansvarar för vad?
Det är Boverket som ger ut både BBR och EKS, medan det är riksdagen och regeringen som stiftar lagar som PBL. Kommunerna ansvarar för att tillämpa lagarna i praktiken, till exempel genom bygglovsprövning, tekniska samråd och tillsyn.
För byggherrar, kontrollansvariga och besiktningsmän innebär det att man måste hålla koll på både nationella lagar och föreskrifter samt lokala tolkningar. Exempelvis kan två kommuner tolka samma regel på olika sätt, vilket gör det extra viktigt att dokumentera rätt.
