Mellan regelkrångel och risker – så ser vardagen ut för Sveriges besiktningsmän

Regelverk och lagstiftning 4 juni 2025
Stress, otydliga regler och ett växande ansvar. Att arbeta som besiktningsman är mer utmanande än någonsin – men få utanför branschen förstår varför.
Krångligt för besiktningsmän

Här är verkligheten bakom yrket som allt fler privatpersoner behöver, men allt färre orkar stanna kvar i.

Ett yrke i skuggan – men med avgörande ansvar

Besiktningsmän är ofta den sista länken i kedjan innan ett bygge godkänns – men samtidigt den som får ta smällen när något går fel. Trots att rollen är avgörande för både kvalitet, säkerhet och juridik, möts yrkesgruppen sällan av det erkännande den förtjänar. Enligt en rapport från Schakt i Väst upplever majoriteten inom byggbranschen en hög grad av stress, ofta till följd av oklara ansvarsområden och tidspressade projekt. För besiktningsmän blir detta extra påtagligt, eftersom de ska kliva in i ett färdigt projekt, analysera allt – men samtidigt inte alltid ges rätt förutsättningar eller information.

Digitala lösningar har förenklat delar av processen, men kraven på dokumentation, granskning och oberoende gör att jobbet är långt mer komplext än vad många tror. Lägg till ett otydligt regelverk och höga juridiska krav – och du har ett yrke där ett felbeslut kan kosta både pengar och förtroende.

I och med de nya bygglovsreglerna och de uppdaterade byggreglerna har komplexiteten ökat ytterligare. För besiktningsmän innebär det att varje projekt kräver ännu mer förarbete, fördjupad regelkunskap och ökad dokumentationsplikt. Samtidigt ska man agera oberoende expert – trots att förutsättningarna ofta förändras under resans gång. Det blir inte bara ett tekniskt uppdrag, utan också ett juridiskt och kommunikativt ansvar. Många upplever att den tekniska kompetensen inte längre räcker – man måste även kunna navigera mellan tolkningar, kommuner och olika aktörers förväntningar. Här blir tydliga digitala verktyg och lättillgänglig information avgörande för att kunna göra ett bra jobb utan att riskera felbedömningar.

Byggregler som förvirrar – även experterna

PBL, BBR, EKS – regelverken staplas på hög och uppdateras löpande. För besiktningsmän gäller det att ständigt ligga i framkant. Men enligt många i branschen, bland annat arkitekten Monika Albertsson på Sveriges Arkitekter, är dagens byggregler så komplexa att det ibland blir ”omöjligt att göra rätt”. Det påverkar också besiktningsmannen, som ofta får ta ansvar för att tolka och tillämpa regler som egentligen kräver myndighetsbeslut. Kombinationen av juridiskt ansvar och tekniska krav gör rollen till en ständig balansgång.

Den pressen, kombinerat med förväntningar från både entreprenörer, byggherrar och privatpersoner, gör att många besiktningsmän upplever att det är svårt att arbeta helt objektivt – särskilt i små projekt där relationerna är personliga.

De största utmaningarna för besiktningsmän

  • Tidsbrist – ofta pressade in i projektets slutfas
  • Otydliga regelverk – kräver ständig uppdatering
  • Hög stress – stora krav, ofta med liten insyn från övriga aktörer
  • Rollförvirring – ibland förväntas mer än vad rollen omfattar
  • Brist på tydlig digital samordning – svårt att följa upp och dokumentera

Trots utmaningarna är behovet av kunniga och oberoende besiktningsmän större än någonsin. I takt med att byggbranschen digitaliseras, och nya krav och regler införs, växer också möjligheterna för de som vågar satsa på rollen och utveckla sin kompetens. Med rätt stöd, tydliga digitala verktyg och en gemensam förståelse för yrkesrollens ansvar kan besiktningsmannen gå från att vara en pressad problemlösare till en expert som bidrar till trygghet och kvalitet i varje projekt. Framtiden för besiktningsmän ligger i en kombination av gedigen kunskap, ny teknik och samarbete – en kombination som kan göra skillnad både för byggbranschen och för alla som bygger sitt framtida hem.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.