Göteborgs stadsbild förändras – klassisk arkitektur efterfrågas

I flera decennier har Göteborgs stadsbild präglats av rationalitet, förenklade volymer och budgetdriven modernism. Men nu börjar något förändras. Allt fler projekt får en tydlig arkitektonisk riktning mot mer traditionell gestaltning, lokalt förankrade uttryck och omsorgsfulla materialval. Flera av stadens tongivande arkitekter och politiker kallar det för ett “arkitekturpolitiskt paradigmskifte”.

Det pågår absolut ett skifte. Vi ser en vilja från både politiskt håll och stadsbyggnadskontoret att skapa mer varierad, hållbar och platsförankrad arkitektur.

Planeringsarkitekt, Göteborgs Stad (i en intervju i DN.se)

Ett tydligt exempel är projektet i Bergsjön där miljonprogramsområdet Siriusgatan omformas med inspiration från klassiska stadsmiljöer: kvartersstruktur, putsade fasader, sadeltak och lägre skala, långt ifrån de gråa lamellhusen från 1970-talet.

Liknande tendenser syns även i nya områden som Fixfabriken och Skeppsbron, där arkitekter nu får större frihet att arbeta med variation, färgsättning, och lokalt anpassade uttryck, ofta i nära samverkan med byggaktörer och boende.

Vad betyder skiftet för arkitekter och kontrollansvariga?

Den pågående omställningen är inte bara en stilmässig fråga, den förändrar också förutsättningarna för gestaltningsprogram, kontrollplaner och projektering:

• Högre gestaltningskrav ställer större krav på detaljerad planering och formgivning redan i tidigt skede.
• Kulturvärden blir en del av byggprocessen, vilket kräver tätare samarbete mellan arkitekt, KA och antikvarisk expert.
• Utökade kontrollpunkter kopplade till exempelvis materialval, hantverk och fasadutförande, särskilt i kulturhistoriskt känsliga miljöer.

För arkitekter innebär det ökad möjlighet till kvalitetsdriven gestaltning, men också ett ansvar att förena samtida funktion med tidlös form. För kontrollansvariga och besiktningsmän handlar det om att säkerställa att ambitionsnivån också omsätts praktiskt, utan att tappa styrning eller effektivitet.

Får vi en ny byggtradition?

Frågan som nu diskuteras brett i branschen: är detta början på en ny byggtradition eller en reaktion på en tidigare formsvacka? Klart är att Göteborgs utveckling just nu ses som ett laboratorium för hela Sveriges framtida stadsbyggnad.

För dig som arkitekt, KA eller projektingenjör är det hög tid att fundera på hur vi bygger vackert, hållbart och relevant – för nästa sekel, inte bara nästa upphandling.