Regeringens nya åtgärder: Justerat bolånetak, sänkt amorteringskrav & nya byggplaner

Regeringen har nu presenterat flera förslag för att mildra situationen: både genom förändrade lånevillkor, höjt bostadsbidrag och satsningar på ökat byggande.

Förslag om lättare bolån och amorteringskrav

En statlig kommitté ledd av professor Peter Englund har föreslagit att bolånetaket höjs från 85 % till 90 %, och att amorteringskravet sänks för hushåll med hög belåningsgrad. Förslaget ska göra det lättare för unga att ta sitt första bolån och kunna konkurrera på en bostadsmarknad där kontantinsatsen blivit ett nästan oöverstigligt hinder för många.

Bostadsminister Andreas Carlson (KD) kommenterar:

Vi ser att unga fastnar utanför bostadsmarknaden. Genom att justera bolånetak och amorteringskrav kan vi skapa rimligare villkor för förstagångsköpare, utan att tumma på den finansiella stabiliteten.

Förslaget har mötts av både hopp och skepsis. Förespråkarna menar att detta kan bli en viktig lättnad för unga och förstagångsköpare, medan kritiker varnar för att högre belåningsgrader kan öka hushållens sårbarhet vid räntehöjningar eller prisfall på bostäder. Oavsett är det tydligt att frågan om inträdet på bostadsmarknaden för unga blivit en politiskt brännande punkt.

Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer

I den kommande budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen en höjning av bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Bland annat ska gränsvärdena för vilka bostadskostnader som beaktas uppdateras, så att bidraget bättre speglar dagens hyresnivåer. Förslaget riktar sig i första hand till familjer som annars riskerar att behöva välja bort basala utgifter för att klara hyran.

Carlson menar att detta är ett steg för att skydda de mest utsatta och säger i regeringens pressmeddelande i september 2025:

– ”Det är orimligt att barnfamiljer ska behöva välja mellan att betala hyran och andra nödvändiga utgifter. Genom att höja bostadsbidraget stärker vi deras ekonomi i en tid av höga boendekostnader.”

För många unga utan barn påverkar dock inte bostadsbidraget situationen direkt. Kritiker pekar på att höjningen riskerar att missa just den grupp som står längst utanför marknaden – unga ensamstående eller studenter. Regeringen framhåller ändå att bidraget kan indirekt lindra trycket på bostadsmarknaden genom att stärka ekonomin för barnfamiljer som annars skulle konkurrera hårdare om billigare bostäder.

Satsningar på bostadsbyggande

Regeringen vill också öka byggandet i kommuner med stort bostadsbehov, bland annat genom statliga kreditgarantier och stöd till nya projekt. Fokus ligger på tillväxt- och omställningskommuner, där inflyttning och efterfrågan på bostäder är som störst. Här hoppas man kunna frigöra byggkapacitet och locka fram projekt som annars inte skulle bli av.

Bostadsministern lyfter fram byggandet som en nyckelfråga:

Vi kan inte lösa bostadsfrågan enbart genom bidrag och lån. Vi måste också bygga fler bostäder där människor vill bo. Staten tar nu ett större ansvar för att undanröja hinder och få igång projekten.

Bedömare menar att satsningarna är nödvändiga, men pekar också på att byggbranschen står inför stora utmaningar i form av höga materialkostnader, brist på arbetskraft och en avvaktande konjunktur. Frågan är om kreditgarantier och statliga stöd räcker för att sätta fart på byggandet i den omfattning som krävs för att möta det beräknade behovet på 600 000 nya bostäder fram till 2033.

Ett konkret exempel är satsningen på Stockholmshusen, där målet är att bygga fler hyresrätter och små lägenheter i Stockholmsområdet till rimliga hyror. Projektet drivs av Stockholms stad tillsammans med flera byggbolag och syftar till att pressa byggkostnaderna genom standardiserade lösningar och kortare planprocesser. För många unga vuxna kan just dessa bostäder bli en av få vägar in på en annars mycket dyr storstadsmarknad.

Enligt Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning ska Stockholmshusen bidra till att öka antalet bostäder i segmentet där behovet är som störst: små lägenheter för unga, studenter och ensamstående. På så sätt försöker man motverka trenden där unga allt längre upp i åldrarna tvingas bo kvar hemma eller i andra hand.

Slutsats

Regeringens åtgärder pekar åt tre håll: lättare inträde på marknaden genom förändrade lånevillkor, bättre skydd för barnfamiljer genom höjt bostadsbidrag och satsningar på ökat byggande. Tillsammans kan dessa reformer innebära en viss lättnad för hushåll som idag står längst från bostadsmarknaden. Samtidigt kvarstår frågan om de är tillräckliga för att verkligen bryta utvecklingen där unga i allt högre grad trängs bort från möjligheten att äga eller hyra sin första bostad.