Här får du en komplett guide till olika energiformer, energiprincipen och de bästa alternativen för förnybar energi: solenergi, bergvärme och vindkraft.
Vad är energi?
Energi är något som rör sig eller som har förmåga till rörelse. Det finns i allt från mat till vatten och kan se ut på många sätt. Till exempel kan det handla om elektrisk energi, kemisk energi, värmeenergi och lägesenergi, för att nämna några.
Olika energiformer
- Elektrisk energi – det är ett mått på elektrisk laddning. Det är det arbete som krävs för att förflytta de elektriska laddningarna till en särskild punkt. Elektrisk energi mäts i joule och används i hushåll, industri och transport.
- Kemisk energi – finns lagrad i exempelvis trä, olja och mat och energin frigörs vid förbränning.
- Lägesenergi – det är den energi ett föremål har på grund av höjden den befinner sig på. Exempelvis vattnet i en damm innan det släpps igenom en kraftstation.
- Rörelseenergi – det är energin som ett föremål har när det rör sig. Ju mer eller snabbare föremålet rör sig, desto mer energi har det. Ett exempel är vattnet i punkten ovan, fast under den tid som det rör sig igenom kraftstationen. Andra exempel på rörelseenergi är vindkraft - vindens rörelse driver vindturbiner.
- Värmeenergi – det är energin som uppstår genom partiklar i rörelse. Ju snabbare partiklarna rör sig, desto högre temperatur och mer värmeenergi. Exempel på värmeenergi är solens värme som värmer upp jorden och en kopp varmt te, där vattnets molekyler rör sig snabbt och på så sätt avger värme till omgivningen.
Energiprincipen – vad innebär den?
Enligt energiprincipen kan man varken skapa eller förstöra energi, den kan endast omvandlas mellan olika former, som vi nämnt ovan. I ett vindkraftverk kan exempelvis rörelseenergin omvandlas till elektricitet. I maten som vi äter finns kemisk energi som omvandlas till rörelseenergi och värme när vi äter den. Vid omvandling av energi kan vi få fram olika egenskaper, som ljus, kraft, rörelse, värme och kyla. Men vid energiomvandling går en del av energin förlorad.
Hur mäter man energi?
Beroende på vilken typ av energi det rör sig om mäter man energin på olika sätt:
- Joule (J) – används för att mäta elektrisk energi
- Kilowattimmar (kWh) – används oför att mäta el och värme.
En kilowattimme är den energi som krävs för att kunna driva något som drar en watt i tusen timmar, eller tusen watt i en timme. Watt i sin tur är måttenheten för effekten i ett föremål som drar el. Effekten är måttenheten på hur snabbt en energiomvandling sker.
Energikällor och energibärare
Energikällor är själva ursprunget till energin, exempelvis solen, havet, vinden eller fossila bränslen. Energibärare är det som lagrar och transporterar energin från en energikälla till dit den ska, exempelvis el, vätgas och bensin.
Energikällor – förnybara och icke förnybara
Energikällor delas in i förnybara och icke förnybara.
Förnybara energikällor
Förnybara energikällor, eller förnybar energi som man ofta benämner det, är sådana energikällor som ständigt fylls på och som aldrig tar slut. Ett exempel är solen. Vi kan inte använda för mycket av solen, eftersom den inte tar slut. Visste du till exempel att solen strålar in mer än 10 000 gånger så mycket energi till planeten än det vi människor använder? Den stora fördelen med att använda sig av förnybar energi är att den inte släpper ut koldioxid, eller mycket låg mängd koldioxid. Den släpper heller inte ut några skadliga gaser i atmosfären. Det innebär i sin tur att förnybar energi inte bidrar till växthuseffekten och klimatförändringen i den utsträckning som fossila bränslen gör. Vanligaste förnybara energikällorna:
- Solenergi – fångas in med solceller och solfångare och genererar el eller värme.
- Vindkraft – utnyttjar vindens rörelseenergi för att skapa elektricitet.
- Vattenkraft – energi från strömmande vatten, en av Sveriges största energikällor.
- Geotermisk energi (bergvärme) – använder jordens inre värme för uppvärmning.
- Biobränslen – som ved och pellets från organiskt material.
Icke förnybara energikällor
Icke förnybara energikällor är en begränsade energikällor som kommer att ta slut, alternativt bildas så oerhört långsamt att de ur ett mänskligt perspektiv kommer att ta slut. Hit hör bland annat olja, kol, naturgas och uran (kärnkraft). Ett stort problem med de ämnena är att de släpper ut stora mängder koldioxid vid användning, vilket bidrar till uppvärmningen av jorden.
- Fossila bränslen – olja, kol, torv och naturgas som bildats under miljontals år.
- Kärnkraft (uran) – en kontroversiell energikälla med hög effektivitet men utmaningar gällande avfallshantering.
Vilken energikälla är bäst?
Det finns inget rätt svar eftersom det beror på vad du själv anser vara viktigast. Om du vill välja energi som är bra för miljön är det förstås bäst att välja en förnybar energikälla, som sol-, vind- eller vattenkraft, alternativt bergvärme eller jordvärme. Vilken källa som passar dig bäst handlar dels om kostnaden, dels om din tomts eller husets förutsättningar. Bergvärme är en av de dyrare alternativen sett till själva installationskostnaden men kan ge dig höga besparingar efter några år. Du kan minska uppvärmningskostnaderna med så mycket som 80 % genom att byta från direktverkande el till bergvärme/jordvärme. Om du vill kunna generera egen el kan solceller vara ett bra alternativ. Med ett tillhörande solcellsbatteri kan du dessutom lagra eller sälja vidare överskottselen.
