Byggmarknaden 2026: återhämtning

Läget på den svenska byggmarknaden i mitten av 2026 präglas av just den motsägelsen: tydliga återhämtningstecken och konkreta orosmoment sida vid sida. Här är vad siffrorna visar och vad det kan innebära för dig som är verksam i branschen.

Fastighetsmarknaden vänder

Det positiva läget syns tydligast i fastighetssektorn. Stendörren, ett av de mellanstora fastighetsbolagen, redovisade nyligen en vändning från förlust till vinst, ett kvitto på att värderingarna stabiliseras. Heimstaden redovisar visserligen fortfarande en förlust på 2,68 miljarder kronor, men bolaget lyfter fram en förbättrad löpande lönsamhet.

Att fastighetsbolagen börjar se ljusare på sin situation brukar vara ett tidigt tecken på att byggtakten är på väg att öka. Nyproduktionen drog ner rejält under 2023 och 2024, men de signaler vi ser nu tyder på att kapaciteten sakta byggs upp igen.

Stora projekt sätter fart

Regeringen gav under veckan klartecken för ett flertal stora bygginvesteringar kopplade till försvaret och infrastrukturen. Det är projekt i miljardklassen som skapar ordrar längre ned i leverantörsleden, till underentreprenörer, materialleverantörer och installatörer.

Skanska, NCC och Peab är redan involverade i ett antal projekt av det här slaget, och branschbedömare pekar på försvaret och infrastrukturen som de starkaste segmenten det närmaste året. Även energisektorn håller uppe tempot: ett solcellsföretag rapporterade nyligen sin hittills största enskilda order.

Konkurser ökar, men från en lägre nivå

Orosmomentet är konkurserna. I juni ökade antalet konkurser i bygg- och anläggningssektorn med 7 procent jämfört med samma period 2025. Det är en vändning uppåt efter en period av minskande konkurser och antyder att inte alla företag klarar övergångsfasen in i återhämtningen.

Varför händer det när marknaden verkar vända? Förklaringen är delvis att svaga bolag som överlevde krisåren på reserverna nu börjar tömma dem, samtidigt som kostnaderna för material och personal fortfarande är höga. Det är en klassisk tröskeleffekt: konjunkturuppgången hjälper de starka företagen att ta nya uppdrag, men hinner inte rädda dem som gick in i perioden med slanka marginaler.

Räntekänsligheten är fortfarande hög

Riksbanken har sänkt styrräntan vid flera tillfällen sedan 2024 och den allmänna riktningen är nedåt. Det är bra för bostadsbyggandet, men effekten dröjer. Byggherrar och beställare är fortfarande avvaktande när det gäller att dra igång projekt med lång löptid, och finansieringen av hyresrätter är fortsatt tuff trots förbättrade räntevillkor.

Vad betyder det för dig?

Det finns ett par slutsatser att ta med sig:

• Selektivitet lönar sig: uppdrag i infrastruktur, försvarsrelaterade projekt och energi är starkare just nu än bostadsnyproduktion. Företag som positionerat sig rätt märker skillnaden.
• Kreditrisken ökar: när konkurserna stiger behöver du ha koll på motpartsrisken. Kräv säkerheter och var tydlig med betalningsvillkoren, särskilt mot nya kunder.
• Kompetensbristen är tillbaka: med en återhämtande marknad minskar tillgången på erfarna hantverkare snabbt. Att behålla kompetensen i huset är mer värdefullt nu än det var för ett år sedan.

Marknaden visar tydliga återhämtningstecken, men juni månads konkursstatistik påminner om att inte alla byggföretag tar sig igenom vändningen.