Bensinpriset kan stiga kraftigt

Bensinpriset har blivit en av valrörelsens stora plånboksfrågor. Under SVT:s partiledarutfrågning den 6 september gav Miljöpartiets språkrör Amanda Lind besked om vad partiets politik skulle kunna innebära vid pumpen: omkring sex kronor högre bensinpris per liter. För den som tankar 50 liter skulle en sådan höjning motsvara 300 kronor mer för en tank.

Men sex kronor är inte den enda siffran som förekommit i diskussionen. I samma utfrågning pressades Lind om betydligt större prisökningar på omkring tio kronor per liter. Så vad ligger egentligen bakom siffrorna?

MP:s besked: omkring 6 kronor dyrare bensin

När Amanda Lind frågades ut i SVT fick hon frågan hur mycket bensinen skulle bli dyrare med Miljöpartiets politik. Svaret blev omkring sex kronor per liter. Miljöpartiet räknar med att omkring fyra kronor av höjningen kommer från att årets tillfälliga sänkningar av drivmedelspriset försvinner. Därutöver räknar partiet med omkring två kronor per liter från en ökad inblandning av förnybart bränsle.

Miljöpartiet vill bland annat öka användningen av förnybara drivmedel och menar att dagens låga priser på fossila drivmedel gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen.

Partiet vill samtidigt kompensera vissa hushåll på andra sätt. Ett av förslagen är en så kallad grön återbäring som bland annat ska gynna personer som bor i glesbygd.

Tillfälliga skattesänkningar försvinner under hösten

En del av diskussionen om stigande bensinpriser handlar om de tillfälliga skattesänkningar på drivmedel som införts under 2026.

Skatten på bensin och diesel sänktes under perioden 1 maj till 30 september 2026. För bensin motsvarar den sänkningen omkring en krona per liter inklusive moms, förutsatt att hela skattesänkningen slår igenom på priset vid pump. Regeringen beslutade därefter om ytterligare en tillfällig sänkning av koldioxidskatten med 2,40 kronor per liter. Med moms motsvarar det omkring tre kronor per liter vid fullt genomslag på konsumentpriset. Den åtgärden gäller från den 1 juli till den 30 november 2026.

De tillfälliga skatteåtgärderna löper alltså ut i olika steg under hösten. Det betyder däremot inte att bensinpriset automatiskt stiger med exakt motsvarande belopp vid respektive datum. Priset vid pump påverkas samtidigt av bland annat världsmarknadspriset på olja, kronans växelkurs och konkurrensen på drivmedelsmarknaden.

Kan bensinen bli 10 kronor dyrare?

Under SVT:s utfrågning av Amanda Lind lyftes även betydligt större prisökningar. Programledarna hänvisade till regeringens utredning om styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och till de betydligt högre bensinpriserna i flera av våra nordiska grannländer. I slutet av augusti låg det genomsnittliga bensinpriset exempelvis omkring 8 kronor högre per liter i Finland och 11–12 kronor högre i Danmark än i Sverige. Lind fick frågan om svenska bensinpriser kan behöva närma sig dessa nivåer, men avvisade en så stor höjning som realistisk.

Miljöpartiets eget besked stannade alltså vid omkring sex kronor.

Regeringens utredning föreslår högre drivmedelspriser

Bakgrunden till en del av diskussionen är den statliga utredning om ekonomiska styrmedel för att fasa ut fossila bränslen som presenterades i maj. Utredningen, som leddes av Svante Mandell, hade i uppdrag att analysera vilka styrmedel som behövs för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål.

Bland förslagen finns höjd skatt på fossila drivmedel och en högre reduktionsplikt. Syftet är att göra fossila alternativ dyrare och på så sätt öka incitamenten att välja exempelvis eldrivna fordon och förnybara drivmedel.

Utredningen innehåller olika styrmedel och beräkningar av hur de skulle kunna påverka drivmedelspriserna. De ska inte tolkas som en prognos över exakt vad bensinen kommer att kosta framöver. Hur stora förändringarna faktiskt blir beror i slutändan på vilka politiska förslag som genomförs och på andra faktorer som påverkar drivmedelspriset.

Så mycket dyrare blir det att tanka

För ett hushåll som är beroende av bilen kan även några kronors skillnad per liter snabbt bli märkbar. För en tank på 50 liter skulle olika prisökningar innebära:

• 3 kronor dyrare per liter: 150 kronor mer per tank
• 6 kronor dyrare per liter: 300 kronor mer per tank
• 10 kronor dyrare per liter: 500 kronor mer per tank

För den som förbrukar 100 liter bensin i månaden skulle en höjning på sex kronor motsvara cirka 600 kronor extra i månaden, eller 7 200 kronor på ett år, om allt annat hålls oförändrat. Vid en hypotetisk höjning på tio kronor skulle motsvarande merkostnad bli 1 000 kronor i månaden och 12 000 kronor per år.

För pendlare, hushåll på landsbygden och andra som har svårt att ersätta bilen med kollektivtrafik kan förändringar i drivmedelspriset därför få särskilt stor betydelse för privatekonomin.

Ännu en förändring väntar från EU

Oavsett vilken regering Sverige får efter valet finns ytterligare en faktor som kan påverka bensinpriset framöver: EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2. Systemet omfattar bland annat bränslen som används för vägtransporter och ska vara fullt i drift från 2028. Bränsleleverantörer kommer då att behöva köpa utsläppsrätter för koldioxidutsläppen från de bränslen som säljs. Kostnaden kan i sin tur påverka priset som konsumenten betalar vid pump.

Exakt hur stor prisökningen blir går inte att fastställa i dag eftersom priset på utsläppsrätter bestäms av marknaden. Naturvårdsverket hänvisar till en beräkning från Konjunkturinstitutet där ett antaget pris på 50 euro per ton koldioxid skulle motsvara ett påslag på cirka 1,11 kronor per liter bensin och 1,24 kronor per liter diesel.

Det är ett räkneexempel, inte en prognos över hur mycket bensinen faktiskt kommer att bli dyrare.