Du behöver inte bygglov om

• du ska borra efter eget dricksvatten

Du behöver alltid tillstånd om

• det finns särskilda miljökrav eller skyddade områden där du bor
• förekommer vattenbrist i området

Du behöver göra en anmälan om

• du vill borra egen brunn inom områden med särskilda bestämmelser. Du ansöker hos Länsstyrelsen.

Dessa handlingar behöver du för din anmälan

• Situationsplan
• Ritningar
• Jord- och markanalys
• Teknisk beskrivning av brunnen

I vissa fall behöver du även följande handlingar

Skulle ytterligare handlingar krävas för att byggnadsnämnden ska kunna ta beslut om startbesked, kontaktar de dig

Egen brunn – allt du behöver veta

Att ha en egen brunn är vanligt för många hushåll på landsbygden, där kommunalt vatten inte alltid är tillgängligt. Det ger en viss frihet, men innebär också ansvar. I denna artikel går vi igenom nya regler för egen brunn, hur det fungerar, vad som gäller om du vill borra egen brunn eller gräva brunn själv, vilka tillstånd som krävs, kostnader, samt för- och nackdelar jämfört med kommunalt vatten.

Hur fungerar en egen brunn?

En egen brunn är ett system för att få tillgång till grundvatten för hushållets behov. Det finns olika typer av brunnar:

• Grävd brunn: En grund brunn som oftast är grävd för hand. Känslig för yttre föroreningar.
• Borrad brunn: Vanligast idag. Djupare än grävd brunn och mindre känslig för förorening.
• Spetsbrunn: Enklare variant som slås ner i marken. Används ofta för bevattning.

Vattnet pumpas upp via en pump och förs till huset genom ett rörsystem. För att vattnet ska vara säkert att använda krävs vattenprov för egen brunn, helst årligen. Rekommendation är även att göra en fullständig vattenanalys för egen brunn vart tredje år.

Bygglov och tillstånd för egen brunn

Det krävs i regel inget bygglov för egen brunn, däremot behöver du oftast göra en anmälan för egen brunn. Den lämnas till miljö- och hälsoskyddsnämnden och syftar till att säkerställa att brunnen inte hotar grundvattnet eller påverkar grannar negativt.

Från den 1 april 2022 måste du lämna en bygglovsanmälan för egen brunn enligt miljöbalken, det innebär att du inte får borra brunn innan kommunen godkänt anmälan.

Kostnad för tillstånd: En anmälan kostar ofta 1 000 – 2 000 kronor beroende på kommunens taxa.

Anlägg egen brunn

Om du ska borra egen brunn krävs en certifierad borrentreprenör. Djupet varierar från 20 till 150 meter beroende på markförhållanden. En grävd egen brunn är grundare, cirka 3 – 7 meter och kan ibland grävas utan maskin men är mer känslig för föroreningar.

Efter borrningen installeras ett rörsystem och eventuellt en pump, beroende på vilken typ av brunn du har valt. Hydrofor (trycktank) behövs för att skapa det tryck som krävs för att distribuera vattnet genom ditt system, så det måste också installeras på rätt sätt. När brunnen är klar bör du även testa vattenkvalitet genom att göra en vattenanalys, för att säkerställa att det är säkert att använda för dricksvatten. En annan viktig del av processen är att vid behov installera ett filtersystem för att rena vattnet från eventuella föroreningar.

Hela denna process bör genomföras med professionell hjälp, både för att säkerställa att allt görs korrekt och för att följa gällande regler. Det är också viktigt att tänka på att ansluta brunnen till huset, vilket kan innebära att man drar rör och installerar en vattentank för att säkerställa en jämn vattentillförsel.

Kostnader för egen brunn

Att anlägga en egen brunn kan vara en kostsam investering, men den kan också ge långsiktiga besparingar och ökad självförsörjning, särskilt för hushåll på landsbygden. Kostnaden för att borra en dricksvattenbrunn varierar beroende på markförhållanden, djupet som krävs för att nå vattenförande lager samt vilken typ av pump och filter som behövs. En typisk borrad brunn kan kosta mellan 60 000 och 120 000 kronor, inklusive material och arbete. Därtill kan du behöva budgetera för vattenanalys, installation av hydrofor och elektriska anslutningar, vilket kan tillföra ytterligare 10 000 – 30 000 kronor. Om brunnen kräver ingrepp som påverkar marknivåer eller placeras i ett område med detaljplan, kan marklov eller i vissa fall bygglov krävas. Avgiften för ett sådant tillstånd varierar mellan kommuner men ligger ofta mellan 1 500 och 5 000 kronor. Det är därför viktigt att tidigt i processen ta kontakt med kommunen för att ta reda på vilka tillstånd som krävs och vilka kostnader som tillkommer. Andra kostnader:

• Borra egen brunn kostnad: 80 000 – 150 000 kronor beroende på djup, berggrund och tillgänglighet.
• Gräva egen brunn kostnad: 40 000 – 70 000 kronor.
• Vattenprov och filter: 1 500 – 10 000 kronor beroende på behov.
• Service och drift: Pumpbyte var 10 – 20:e år kan kosta 5 000 – 15 000 kronor.

Vattenprov, vattenrening och försäkring för egen brunn

Ett vattenprov av egen brunn bör utföras helst en gång per år för att säkerställa att dricksvattnet är tjänligt. Testet visar om vattnet i egen brunn är otjänligt eller har tillräckligt hög kvalitet för att drickas. Det kan även visa om vattnet innehåller koliforma bakterier, för höga järnhalter, mangan och liknande.

Du kan hitta både gratis vattenprov och mer avancerade vattenanalyser. Om kommunen vill att du ska ansluta till det kommunala vattennätet kan det vara bättre att betala för ett vattenprov som fått bäst i test för att få en så tydlig analys som möjligt. Det kan även vara bra om du fått gult vatten i kranen från egen brunn eller brunt vatten, vilket är en indikator för höga järnhalter.

Vattenrening är viktigt om du har egen brunn, du kan installera ett vattenfilter som renar vattnet. Det finns olika typer av vattenrenare till egen brunn, till exempel filter som tar bort kalk, järn, mangan eller bakterier. Vilket filter du ska välja beror på vad resultatet från vattenprovet av egen brunn visar.

När du har egen brunn är du själv ansvarig för vattenkvaliteten. Du bör därför teckna en särskild försäkring för egen brunn.

Egen brunn vs. kommunalt vatten

Kommunalt vatten har fördelen av driftansvar, underhåll och stabil vattenkvalitet, men kommer med avgifter. En anslutning till det kommunala nätet kostar ofta 100 000 – 300 000 kronor beroende på avstånd till huvudledning och kommunens prissättning. På vissa orter har fastighetsägare med egen brunn blivit tvingade att ansluta, vilket skapat stor debatt.

Egen brunn ger dig kontroll, men du ansvarar för vattenkvalitet, pumpanläggning och eventuella reparationer.

Vanliga problem med egen brunn:

• Dålig vattenkvalitet (gult eller brunt vatten på grund av föroreningar)
• Låg kapacitet vid torka (brunnen sinar)
• Bakterier (till exempel koloforma bakterier)
• Förhöjda halter av metaller (järn i vatten i egen brunn är vanligt)

Det är viktigt att följa Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten i egen brunn. För järn är det 0,1 mg/l. Om värdet är högre behöver inte det innebära att vattnet i din egen brunn är otjänligt, men det kan påverka smak, lukt och hushållsapparater.

Nya regler för egen brunn

Under 2024 har nya och skärpta riktvärden för dricksvatten från egen brunn införts i Sverige. Reglerna innebär att brunnsägare behöver vara mer uppmärksamma på förekomsten av farliga ämnen i vattnet, särskilt PFAS och vissa tungmetaller. Samtidigt pågår politiska diskussioner om tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp, vilket kan påverka dig som har eller planerar att anlägga en brunn.

Skärpta gränsvärden för PFAS och metaller

De nya riktvärdena från Livsmedelsverket innebär att halten av PFAS21 (en grupp av kemikalier) i dricksvatten från egen brunn inte får överskrida 100 ng/l. Tidigare har gränsvärden varit betydligt högre, vilket gör att många befintliga brunnar nu riskerar att klassas som otjänliga om inte vattenrening av egen brunn installeras.

Andra ämnen som omfattas av de nya reglerna inkluderar:

• Arsenik
• Uran
• Kadmium
• Bly
• Nickel

Detta gör det ännu viktigare att regelbundet göra en vattenanalys av egen brunn och installera rätt vattenfilter för egen brunn.

Risk för tvångsanslutning till kommunalt VA-nät

I vissa kommuner har fastighetsägare med egen brunn och enskilt avlopp blivit tvingade att ansluta till det kommunala vatten- och avloppsnätet, trots att de haft fungerande egna lösningar. Detta har lett till omfattande debatt och rättsliga tvister. Riksdagen har mottagit flera motioner som ifrågasätter tvångsanslutningar till kommunalt vatten och avlopp, och frågan är fortsatt politiskt känslig.

Om du bor i ett område där kommunen planerar att dra fram VA-ledningar, bör du undersöka om detta kan påverka dig och vilka möjligheter du har att överklaga ett eventuellt tvång.

Vad innebär detta för dig som brunnsägare?

• Du bör ta ett vattenprov av egen brunn minst en gång per år – gärna mer frekvent vid misstänkt förorening.
• Om PFAS eller tungmetaller upptäcks över riktvärde måste du installera vattenrenare av egen brunn som är effektiva mot just dessa ämnen.
• Håll dig uppdaterad via kommunen om eventuella planer på utbyggnad av det kommunala VA-nätet.
• Kontrollera om egen brunn-försäkring täcker sanering eller installation av filter vid förorenat vatten.

Renovering av befintlig brunn

Många gamla brunnar kan renoveras istället för att borras om. Det kan handla om:

• Omdragning av rör
• Rengöring och spolning
• Installation av ny pump eller filter
• Tätning för att förhindra ytvatten att tränga in

En enklare renovering kan kosta från 10 000 kronor och uppåt.

Checklista – har du allt som krävs?

• Kontrollera med kommunen om du göra en anmälan för egen brunn.
• Anlita en certifierad brunnsborrare för att borra eller gräva egen brunn.
• Placera brunnen på ett säkert avstånd från avlopp och föroreningar.
• Utför vattenprov av egen brunn efter installation – och regelbundet därefter.
• Installera rätt vattenfilter eller vattenrenare utifrån testresultat.
• Teckna en försäkring för egen brunn.
• Underhåll brunnen och håll koll på vattenkvaliteten över tid.

Vanliga frågor och svar om egen brunn