Välj din kommun för en mer specifik guide

Fjärrvärme

Publicerad: 3 april 2025
Fjärrvärme är ett populärt och energieffektivt uppvärmningssystem som används i många svenska hushåll och fastigheter. Genom att ansluta din bostad till ett centralt fjärrvärmenät kan du få en stabil, driftsäker och miljövänlig värmekälla med minimalt underhåll. Men hur går installationen till, vilka kostnader kan du förvänta dig och behövs bygglov eller marklov? I denna artikel går vi igenom allt du behöver veta om fjärrvärme – från fördelar och nackdelar till anslutningsprocess och löpande driftkostnader.

Bygglov krävs ej

fjärrvärme
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckorKostnad: ca 2500 - 5000 kr

Du behöver inte bygglov om

  • du ska anlägga fjärrvärme i befintlig byggnad och inte utför ett för omfattande schaktningsarbete

Du behöver alltid bygglov om

  • installationen innebär större fasadändringar, till exempel om fjärrvärmeanläggningen placeras i en ny byggnad
  • du avsevärt förändrar markens höjd (mer än 0,5 meter), då kan marklov krävas


Du behöver alltid göra en anmälan om

  • anläggningen påverkar byggnadens bärande konstruktion.
  • anläggningen väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden.


Dessa handlingar behöver du för din ansökan

  • ansökan via e-tjänst
  • förslag till kontrollplan
  • situationsplan på tomtkarta

Osäker på vad som gäller för just din fastighet?

Beskriv ditt projekt och vart din fastighet befinner sig...
Jag godkänner dessa villkor

Mer om Fjärrvärme

Fjärrvärme – allt du behöver veta


Fjärrvärme är ett system för uppvärmning där värme produceras centralt och distribueras till hushåll och fastigheter via ett nät av rörledningar. Värmen kommer oftast från kraftvärmeverk, industriell spillvärme eller förbränning av biobränslen, avfall och fossila bränslen. Det är en populär uppvärmningslösning i Sverige och används av många fastighetsägare, särskilt i tätbebyggda områden.



Hur fungerar fjärrvärme?


Fjärrvärme fungerar genom att uppvärmt vatten pumpas genom isolerade rör från ett värmeverk till fastigheter. Värmen överförs till byggnadens uppvärmningssystem via en värmeväxlare. Det avkylda vattnet leds sedan tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt, vilket skapar ett effektivt cirkulationssystem.


Fördelar med fjärrvärme

  • Energieffektiv och klimatsmart – Utnyttjar spillvärme och förnybara energikällor.
  • Låg driftskostnad – Långsiktigt billigare än el- och oljebaserade uppvärmningssystem.
  • Driftsäkerhet – Pålitligt och kräver minimalt underhåll.
  • Platsbesparande – Kräver ingen stor värmepanna eller bränslelager.
  • Liten miljöpåverkan – Bidrar till lägre koldioxidutsläpp jämfört med fossila bränslen.

Nackdelar med fjärrvärme

  • Begränsad tillgång – Finns endast i tätbebyggda områden med utbyggda fjärrvärmenät.
  • Varierande priser – Priserna sätts av lokala fjärrvärmeleverantörer och kan variera.
  • Ingen individuell valfrihet – Fastigheter är beroende av en enda leverantör i området.
  • Engångskostnad för anslutning – Installationskostnaden kan vara hög initialt.

Kostnader & ekonomi


Kostnaden för att ansluta och använda fjärrvärme kan variera kraftigt beroende på din kommun, fjärrvärmeleverantör och din årliga energiförbrukning. Generellt sett finns det tre huvudsakliga kostnader att ta hänsyn till: anslutningsavgiften, den löpande energikostnaden och eventuella underhållskostnader.


Anslutningsavgift


Att ansluta en fastighet till fjärrvärmenätet innebär en initial kostnad som kan variera beroende på avståndet till närmaste fjärrvärmeledning och lokala förutsättningar. I genomsnitt ligger anslutningsavgiften mellan 20 000 och 100 000 kronor. Om fastigheten ligger nära en befintlig fjärrvärmeledning är kostnaden i den lägre delen av spannet. Om grävning och rördragning kräver större ingrepp kan avgiften bli betydligt högre.


Årlig energikostnad


Den löpande kostnaden för fjärrvärme beror på din förbrukning och fjärrvärmeleverantörens energitaxa, som oftast anges i kronor per megawattimme (MWh). Genomsnittlig kostnad ligger mellan 500 och 900 kronor per MWh. En normalstor villa förbrukar ungefär 15–25 MWh per år, vilket ger en årlig energikostnad på 15 000 – 25 000 kronor. För större fastigheter eller fastigheter med dålig isolering kan kostnaderna bli högre.


Underhållskostnader


En av de stora fördelarna med fjärrvärme är att underhållskostnaderna är låga. Fjärrvärmeväxlaren har en lång livslängd på 20–30 år och kräver väldigt lite service. Eventuellt underhåll kan behövas efter många års drift, men de flesta leverantörer erbjuder serviceavtal till relativt låga kostnader.


fjärrvärme

Bygglov och marklov – vad gäller?


I de flesta fall krävs inget bygglov för att installera fjärrvärme, eftersom arbetet sker under mark och inne i fastigheten. Däremot kan marklov krävas om större grävarbeten ska utföras, särskilt i områden med detaljplan. Bygglov kan krävas om installationen innebär större fasadändringar, exempelvis om fjärrvärmeanläggningen placeras i en ny byggnad eller utomhus.

Marklov krävs ofta om schaktningsarbeten förändrar markens höjd med mer än 0,5 meter. Kostnaden för marklov varierar mellan kommuner men ligger vanligtvis mellan 2 500 och 5 000 kronor. För att vara säker på vilka regler som gäller i din kommun rekommenderas att du kontaktar byggnadsnämnden innan installationen påbörjas.


Sammanfattning av kostnader


  • Anslutningsavgift: 20 000 – 100 000 kronor
  • Årlig energikostnad: 15 000 – 25 000 kronor
  • Underhåll: Låg, men serviceavtal kan finnas
  • Marklov (vid behov): 2 500 – 5 000 kronor

Trots den relativt höga anslutningsavgiften är fjärrvärme ofta ett kostnadseffektivt alternativ i längden, tack vare låga underhållskrav och stabila energipriser.


Bygglov för fjärrvärme


Bygglov krävs generellt sett inte för att installera fjärrvärme i en befintlig byggnad, men marklov kan krävas för grävning och rördragning på tomten. Om fjärrvärmeinstallationen medför en betydande förändring av byggnadens exteriör kan bygglov behövas. Det är alltid bäst att kontrollera med kommunen innan installation påbörjas.


Hur går installationen av fjärrvärme till?

Att installera fjärrvärme är en process som kräver noggrann planering och samordning med leverantören. Här är de viktigaste stegen som ingår i installationen av ett fjärrvärmesystem.


1. Undersök möjligheten till fjärrvärme

Det första steget är att ta reda på om fjärrvärme är tillgängligt i ditt område. Eftersom fjärrvärme distribueras via ett nätverk av rör som ansluter till en central värmeanläggning, är det viktigt att din fastighet ligger i närheten av ett sådant nät. Du kan kontakta din lokala energileverantör för att få information om möjlig anslutning och vilka förutsättningar som gäller för just din bostad.


2. Offert och planering av installation

Om fjärrvärme är ett alternativ för din fastighet, kommer fjärrvärmeleverantören att inspektera byggnaden och dess befintliga uppvärmningssystem. De analyserar värmebehovet och hur installationen kan genomföras på bästa sätt. Därefter får du en offert som specificerar kostnader för anslutningen, installationen och eventuella justeringar av ditt befintliga värmesystem.


3. Grävning och röranslutning

När planeringen är klar påbörjas själva installationen. Först måste fjärrvärmerören grävas ner och dras från huvudnätet in till din fastighet. Denna del av arbetet kan innebära vissa ingrepp på tomten, särskilt om rören behöver grävas ner på en längre sträcka. Arbetet utförs av professionella installatörer och kan ta några dagar beroende på markförhållanden och avstånd till huvudledningen.


4. Installation av värmeväxlare

När fjärrvärmerören är på plats installeras en värmeväxlare i huset. Värmeväxlaren fungerar som en central enhet som överför värmen från fjärrvärmenätet till husets egna värmesystem, såsom element eller golvvärme. Den ersätter vanligtvis den tidigare värmekällan, exempelvis en oljepanna eller elpanna, och ansluts till fastighetens befintliga rörsystem.


5. Driftsättning och testning

Innan fjärrvärmesystemet tas i bruk genomförs noggranna tester för att säkerställa att allt fungerar korrekt. Installatörerna kontrollerar att värmeväxlaren är korrekt inkopplad, att trycket i systemet är optimalt och att värmefördelningen i fastigheten fungerar som den ska. När allt är färdigt kan systemet aktiveras, och du kan börja använda fjärrvärme som en pålitlig och energieffektiv värmekälla.

Genom att följa dessa steg kan du få en smidig och effektiv övergång till fjärrvärme, vilket kan ge långsiktiga besparingar på både uppvärmningskostnader och miljöpåverkan.


Fjärrvärme vs. Bergvärme – Vad ska man välja?


Att välja rätt uppvärmningssystem för sitt hem är en viktig investering som påverkar både ekonomi och miljö. Två av de mest populära alternativen i Sverige är fjärrvärme och bergvärme. Båda har sina egna fördelar och nackdelar beroende på fastighetens läge, initiala investeringsmöjligheter och långsiktig energiförbrukning. Här är en jämförelse av de viktigaste faktorerna att tänka på när du ska välja mellan fjärrvärme och bergvärme.

  • Initial kostnad: Att ansluta sig till fjärrvärmenätet kan kosta mellan 20 000 och 100 000 kronor, beroende på avståndet till fjärrvärmerören. Bergvärme kräver borrning och installation av en värmepump, vilket innebär en högre startkostnad på cirka 120 000–200 000 kronor.
  • Driftskostnad: Fjärrvärme har en årlig kostnad på mellan 15 000 och 25 000 kronor, medan bergvärme ligger lägre, runt 8 000–15 000 kronor per år, eftersom den främst drivs av elektricitet och använder lagrad värme från marken.
  • Underhåll: Fjärrvärme kräver minimalt underhåll, medan bergvärmepumpen kan behöva service och eventuellt byte av kompressor efter 15–20 år.
  • Miljöpåverkan: Båda alternativen har relativt låg miljöpåverkan. Fjärrvärmens miljövänlighet beror på hur värmen produceras i det lokala nätet. Bergvärme använder förnybar energi från marken men kräver el för att driva värmepumpen.
  • Livslängd: Fjärrvärmeväxlare håller i ungefär 20–30 år, medan en bergvärmepump har en livslängd på 20–50 år.
  • Beroende av el: Fjärrvärme är inte beroende av el för att generera värme, medan bergvärme kräver el för att driva värmepumpen, vilket kan påverka kostnaden vid höga elpriser.
  • Påverkan på tomten: Fjärrvärme har minimal påverkan på tomten, eftersom anslutningen sker genom nedgrävda rör. Bergvärme kräver däremot att man borrar ett hål på 100–200 meters djup, vilket kan vara en större ingrepp på tomten.

Slutsats:

Välj fjärrvärme om du bor i ett område med tillgång till fjärrvärmenät och vill ha en enkel, driftsäker lösning utan stora installationskostnader.

Välj bergvärme om du har möjlighet att borra och vill ha en lägre driftskostnad på lång sikt, även om den initiala investeringen är högre.


Checklista – Är fjärrvärme rätt för dig?


  • Finns fjärrvärmenät i ditt område?
  • Har du jämfört kostnaderna för fjärrvärme och alternativa uppvärmningsmetoder?
  • Behöver du marklov för grävning på din tomt?
  • Har du kontrollerat eventuella bygglovskrav med kommunen?
  • Är du beredd på en initial anslutningskostnad?

Vanliga frågor och svar om fjärrvärme


Anslutningsavgiften varierar mellan 20 000 – 100 000 kr beroende på avståndet till fjärrvärmenätet.
Ja, fjärrvärme är i de flesta fall billigare än elvärme eftersom den produceras mer effektivt.
En fjärrvärmeväxlare håller i cirka 20–30 år med minimalt underhåll.
Ja, det går att kombinera fjärrvärme med solceller för att minska energikostnaderna ytterligare.
Temperaturen varierar men ligger vanligtvis mellan 70–120°C.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.