Bergvärme är en energieffektiv och miljövänlig uppvärmningslösning som utnyttjar värmen från marken för att värma upp ditt hus. Genom att borra ner i berggrunden och använda en värmepump kan du få en stabil och långsiktig uppvärmning med låga driftkostnader. Detta system är särskilt bra för hushåll som vill minska sin energiförbrukning och sin klimatpåverkan.
Bygglov krävs ej
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 6000 - 8500 kr
Du behöver inte bygglov om
du ska borra efter bergvärme, däremot behöver du göra en anmälan till miljönämnden.
Du behöver alltid bygglov om
det du vill utföra strider mot bestämmelser i gällande detaljplan
kommunen har bestämt i detaljplan att bergvärme ska omfattas av bygglov
Funderar du på att installera bergvärme? En bergvärmepump använder lagrad solenergi från berggrunden för att värma upp huset. Det är ett energieffektivt system och minskar i många fall uppvärmningskostnaderna. Men krävs bygglov för att borra för bergvärme? Hur fungerar ett bergvärmesystem och vad kostar det?
Viktiga faktorer att tänka på
Bergvärme är en populär värmekälla men innebär samtidigt den dyraste installationen eftersom man måste borra efter värmen. Exakt hur djupt man borrar beror på var värmen finns, det kan vara allt från 80 meter till 300 meter. Ett vanligt borrdjup för en bergvärmepump ligger mellan 120 och 200 meter, men kan anpassas beroende på husets storlek och markens beskaffenhet. Ett korrekt dimensionerat borrhål påverkar inte bara systemets effektivitet utan också din totala energibesparing.
Du behöver alltid kontrollera med kommunen innan du anlitar företag för att borra efter bergvärme. Dels behöver du göra en anmälan till byggnadsnämnden som beslutar om det är okej att borra där du tänkt. I vissa fall, om det gäller ett vattenskyddsområde, kan det vara förbjudet att borra. Vid installation i tätbebyggda områden, som till exempel för bergvärme i radhus, är det särskilt viktigt att beakta grannars borrhål och markförhållanden. Andra faktorer att tänka igenom:
Andra borrhål. Om dina grannar har borrhål är det viktigt att ditt inte hamnar för nära deras, det ska vara minst 20 meter ifrån.
Dimensioner. Det kan vara svårt att själv räkna ut vilken dimension din bergvärmeinstallation ska ha, det är viktigt att den täcker både värme- och varmvattenbehov. Dimensioneringen avgör värmepumpens effekt och hur djupt borrhålet behöver vara.
Ventilation. Hur påverkas ventilationen om du exempelvis byter från en eldad uppvärmning till värmepump? I äldre hus med självdrag bygger hela ventilationssystemet på att skorstenen blir varm.
Kostnad. Eftersom priset för bergvärme varierar mycket är det bra att du kontaktar några olika installatörer och jämför anbud. Kostnaden ökar ju djupare man borrar.
Olika system. Eftersom det innebär en stor investering att installera en ny värmekälla kan det vara bra att jämföra andra alternativ innan du bestämmer dig. Till exempel kan du jämföra bergvärme vs fjärrvärme. Bergvärme innebär en hög initial investeringskostnad men ger långsiktiga besparingar och är ett självständigt system som inte påverkas av energibolagens prishöjningar. Fjärrvärme kräver ingen stor installation men är beroende av det lokala fjärrvärmenätet och prisutvecklingen hos leverantören. Vilket alternativ som är bäst beror på tillgång, kostnad och framtida energibehov.
För att få en realistisk bild kan du använda verktyg online för att beräkna bergvärme utifrån din bostadsyta, isolering och uppvärmningsbehov. Ett vanligt misstag är att underskatta nackdelar med bergvärme, som exempelvis hög startkostnad, behov av tillstånd och risk för borrmissar.
Alternativ och jämförelser
Om du överväger andra alternativ än bergvärme kan det vara värt att jämföra kostnad för jordvärmepump – ett alternativ där värmen hämtas från markytan via en nedgrävd slang. Även kostnad för jordvärme är ofta lägre i installationsfasen, men kräver större tomtyta än bergvärme.
Fördelar och miljöaspekter
Bergvärme är ett miljövänligt val som reducerar koldioxidutsläppen och ger lägre energiförbrukning jämfört med direktverkande el eller oljepanna. Bland fördelar med bergvärme märks hög energieffektivitet, låg driftkostnad, lång livslängd på systemet och att du blir mindre beroende av elmarknadens svängningar.
Hur fungerar bergvärme?
Bergvärme fungerar genom att utvinna lagrad solenergi från berggrunden och omvandla den till värme för uppvärmning och varmvatten. Först borras ett hål, vanligtvis 100 – 200 meter djupt, där en kollektorslang (en plastslang fylld med frostskyddad vätska) placeras. Vätskan cirkulerar och absorberar värme från berget innan den leds till en bergvärmepump.
I pumpen höjs temperaturen genom en förångare, där vätskan avger sin värme till ett köldmedium som förångas. Därefter komprimeras ångan av en kompressor, vilket ökar dess temperatur ytterligare. Den uppvärmda gasen passerar sedan en kondensor, där värmen överförs till husets vattenburna uppvärmningssystem, exempelvis golvvärme eller radiatorer.
När värmen avges kyls köldmediet ner och återgår till vätskeform, varpå processen upprepas.
Bygglov för bergvärme
Det krävs inget bygglov för bergvärme, däremot behöver du andra tillstånd och du behöver även göra en ansökan hos kommunen. Detta beror på att borrhål kan påverka grundvattnet och miljön. Du behöver därför tillstånd från miljöenheten i din kommun innan det är okej att börja borra efter bergvärme. Du kan även behöva informera dina grannar om att du ska borra eftersom det påverkar dem. Du får inte borra på ett sätt som gör att grannarna inte kan borra efter bergvärme i framtiden.
Kostnader för bergvärme
Total kostnad för bergvärmeinstallation inkluderar borrning, pump och arbete och hamnar vanligtvis mellan 140 000 och 300 000 kronor. Pris för bergvärme kan delas upp i två huvuddelar: borrning och bergvärmepump. Sedan tillkommer även kostnad för installationen. Ett borrhål för bergvärme kostar i genomsnitt mellan 50 000 och 100 000 kronor – ett pris som påverkas av bergart, tillgång till plats och borrdjup. I Stockholm är priserna ofta högre – ett pris på bergvärme i Stockholm kan ligga upp till 20 % över riksgenomsnittet beroende på markförhållanden. Trots detta kan besparing med bergvärme i Stockholm vara betydande tack vare höga elpriser och låg markeffektivitet för andra värmekällor.
Eftersom det finns många tillverkare av bergvärmepumpar och olika prestanda att välja bland, kan det kännas som en djungel att hitta rätt. Det viktiga är att du väljer en bergvärmepump som är dimensionerad för att klara av din bostads värmebehov. Tänk på att ett vattenburet system krävs i hus som ska ha bergvärme. Uppvärmning av hus med bergvärme kan ge en besparing på upp till 70 % jämfört med el – kostnad för uppvärmning av husblir alltså betydligt lägre över tid. Några faktorer som påverkar priset:
Borrdjup: Ett djupare hål ger mer energi men kostar mer.
Installation: Att anlita fackmän för bergvärmesystem är en stor investering men oftast oundvikligt. Arbetskostnaden står för cirka 35 % av det totala priset. Du kan använda ROT-avdraget för att få 30 % avdrag på upp till 50 000 kronor.
Bergvärmepump: En bergvärmepump drar el men sparar energi jämfört med direktverkande el.
Ungefärliga kostnader:
Kostnad för anmälan. Miljöförvaltningen tar en avgift för handläggningen av din ansökan för bergvärme. Priset varierar mellan olika kommuner men på ett ungefär är ansökningsavgiften 6 000 kronor (för 1 – 5 borrhål) och 8 500 kronor (för fler än 5 borrhål).
Borra bergvärme. 50 000 – 100 000 kronor
Installation av bergvärmepump: cirka 60 000 kronor
Kostnad för värmepump. Själva värmepumpen är den dyrare investeringen i hela projektet, här skiljer sig priserna väldigt mycket beroende på prestanda och dimensioner. Kostnaden kan vara allt mellan 60 000 och 140 000 kronor.
Total kostnad för bergvärmeinstallation: 140 000 – 300 000 kronor
Vanliga misstag vid bergvärmeinstallation
Borrhålet är för grunt – då får man inte ut tillräckligt med energi.
Ingen anmälan till nämnden – kan leda till problem och böter.
Fel dimensioner på värmepumpen – kan leda till ineffektiv uppvärmning.
Checklista bergvärme
Har du kollat regler för att borra efter bergvärme i din kommun?
Har du valt rätt bergvärmepump för ditt hushålls energibehov?
Har du räknat ut kostnaden för bergvärmeoch potentiell besparing?
Har du beräknat bergvärme noggrant och räknat på långsiktig avkastning?
Har du kontrollerat borrdjup för bergvärmepump och hur djupt du behöver borra?
Vanliga frågor och svar om bergvärme
Bergvärme är ett uppvärmningssystem som utvinner energi från berggrunden genom en bergvärmepump.
En värmebärande vätska cirkulerar i en kollektorslang i berget, absorberar värme och omvandlar den till energi genom en bergvärmepump.
Om du har höga uppvärmningskostnader kan du tjäna in investeringen på cirka 8 – 15 år.
Den höga initiala investeringskostnaden och att borrning kräver bygglov i vissa områden.
Ja, för de flesta är det en lönsam och miljövänlig uppvärmningsmetod.
Bergvärme är mer effektiv på djupare nivåer medan jordvärme passar bättre för stora tomter.
Ju högre dina nuvarande uppvärmningskostnader är, desto snabbare tjänar du in investeringen.
Ett hus med bergvärme kan öka i värde med 5 – 15 %, beroende på energibesparingen.
Att byta från direktverkande el till bergvärme kostar mellan 140 000 och 300 000 kr, beroende på borrdjup, installationskostnader och val av bergvärmepump.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
