Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten krävs minst 560 miljarder kronor fram till 2040 för att trygga dricksvattenförsörjning, avloppsrening och ledningsnät i både fred och kris.
Expertledningen larmar
“Vi välkomnar förslagen i VA-beredskapsutredningen, men det räcker inte”, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, i en debattartikel publicerad i Dagens Samhälle. Han betonar att en särskild finansieringsutredning krävs, där VA-taxan står som utgångspunkt. Något som också framhålls i organisationens nyhetskommunikation understryker att kommunerna behöver bättre ekonomiska förutsättningar för att hantera både vardag och kris.
Dalhielm menar att investeringarna inte är någon lyx, de är en nödvändighet för att undvika systemkollaps i framtiden. Sveriges Radios rapport beskriver hur många kommuner redan upplever påfrestningar: gamla ledningar håller på att rasera och verksamheter släpar efter.
Varför 560 miljarder?
Enligt investeringsrapporten som togs fram av WSP på uppdrag av Svenskt Vattenv, uppgår det årliga investeringsbehovet till cirka 31 miljarder kronor per år, vilket blir ungefär 560 miljarder fram till 2040. Den största delen gäller ledningsnätet, men vattenverk och avloppsreningsverk står också för en betydande del.
Rapporten lyfter även ett strukturellt glapp: dagens återinvesteringsnivå ligger långt ifrån vad som skulle behövas för att hålla infrastrukturen i gott skick. Räntekostnader, inflation och kapitalkrav förväntas dessutom driva upp kostnaderna ytterligare.
Utmaningen är inte bara teknisk utan också politisk och organisatorisk. Enligt rapporten uppger att många kommuner inte har tillräcklig kapacitet eller kompetens att ta rollen som beställare i stora VA-projekt.
Risk för vattenkris och politiskt motstånd
Under sommaren 2025 fick Stockholmsbor uppmaningar att spara vatten när extrem värme och högre temperaturer i Mälaren påverkade produktionen av dricksvatten. Situationen satte ljus på kravet på att nationellt samordna och finansiera infrastruktursatsningar.
Men trots att riskerna är uppenbara finns motstånd mot att höja VA-avgifter kommunalt. Politiker tvekar ofta inför höjda taxor, särskilt för “osynliga” infrastruktursatsningar, även om konsekvenserna kan bli dyrare på sikt. VA- och vattenexperten Anna Dahlman Petri (WSP) uttrycker det skarpt:
Vi har haft en för dålig planeringshorisont … Det finns ett glapp mellan den politiska viljan och de kostnader som måste betalas.
Anna Dahlman Petri (WSP)
Hon menar att kompetensbrist, riskfördelning och långa upphandlingstider försvårar genomförandet av nödvändiga satsningar.
Vad behöver göras?
- Nationell plan & styrningDalhielm och andra aktörer efterlyser en tydlig nationell handlingsplan för att styra, samordna och finansiera VA-infrastruktur på rätt sätt.
- Särskild finansieringsutredningEnligt Svenskt Vatten bör en utredning utarbetas där VA-taxan ligger som grundmodell men kompletteras med strukturer för att hantera kapitalkostnader och regionala skillnader.
- Kapacitets- och kompetenshöjningFör att klara genomförandet behövs starkare beställarkompetens i kommuner och högre genomförandeförmåga i entreprenörsleden.
- Transparent kommunikation och förankringInvånare måste få insyn i hur investeringarna fördelas och vad de innebär för deras VA-avgift framöver.
Slutord
Det investeringsbehov på 560 miljarder kronor som Svenskt Vatten identifierat är inget marginellt krav, det är en infrastrukturreform i stort format. Det handlar inte bara om rör och ledningar, utan om dricksvattenssäkerhet, miljö och samhällets motståndskraft. Framöver blir det avgörande att politiken, staten och lokala aktörer samlar kraft, beslutsamhet och långsiktiga strategier för att möta denna miljardkostnad för framtiden.
