Ny kommunal avgift väcker ilska bland fastighetsägare

Nyheter 2 november 2025
Flera kommuner börjar nu ta ut en så kallad bostadsenhetsavgift: en ny kostnad som riktar sig till fastighetsägare som har inrett fler bostäder på sin tomt.
ny avgift

Det kan handla om allt från attefallshus och gäststugor till ombyggda lador. Avgiften uppgår i vissa fall till över 30 000 kronor och väcker starka reaktioner bland villaägare.

En ny typ av kommunal avgift

Avgiften kallas i vissa kommuner ”bostadsenhetsavgift” och gäller när man har kopplat på kommunalt vatten och avlopp till ytterligare byggnader på tomten. Kommunen motiverar den med att varje bostadsenhet räknas som en separat användare av VA-systemet, vilket enligt deras tolkning motiverar en ny avgift.

Enligt uppgifter från fastighetsägare kan kostnaden i vissa fall uppgå till omkring 30 000 kronor per bostadsenhet.

”En bostadsenhet är ett utrymme avsett för bostadsändamål och inrett med både kök och toalett”, förklarar Vakin på sin webbplats och fortsätter:

”En villa faktureras normalt för en bostadsenhetsavgift, men om fastigheten även har exempelvis ett attefallshus eller en inredd gäststuga med kök och badrum tillkommer ytterligare en avgift.”

Gäller attefallshus, gäststugor och uthyrda byggnader

Den nya avgiften omfattar byggnader som räknas som fristående bostäder, exempelvis:

  • Attefallshus med kök och badrum
  • Gäststugor som hyrs ut
  • Ombyggda lador, garage eller förråd som inretts som bostad

Kommunerna uppmanar nu fastighetsägare att själva anmäla om de har flera inredda bostäder på tomten. I vissa fall kan kommunen även upptäcka detta via fastighetsregister, bygglovsarkiv eller VA-system.

Fastighetsägare: “Det känns som vi straffas”

Många villaägare och småhusägare reagerar starkt på avgiften. De menar att kommunerna borde uppmuntra privata uthyrningsmöjligheter i en tid när bostadsbristen är akut, inte belägga dem med ytterligare kostnader.

quote
Personligen tycker jag att de ska vara jäkligt glada att det finns privata hyresmöjligheter. Men som vanligt ska vi som äger fastigheter straffas

anonym fastighetsägare

Flera kommuner har ännu inte officiellt gått ut med information om avgiften, vilket väcker frågor om hur transparent den nya tillämpningen egentligen är.

Juridisk gråzon?

Boverket har ännu ingen samlad vägledning kring “bostadsenhetsavgifter”, men avgiften verkar vila på kommunens lokala VA-taxa och regler i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Där framgår att avgift får tas ut för varje fastighet som är ansluten till VA-nätet och att definitionen av “fastighet” i vissa fall kan utökas till att omfatta flera bostäder inom samma tomt.

I praktiken innebär det att kommuner nu tolkar lagen bredare, vilket kan leda till att många småhusägare oväntat hamnar i avgiftsfällan.

Även om bostadsenhetsavgiften i sig inte är ny har tillämpningen förändrats markant de senaste åren. Flera kommuner har börjat tolka begreppet bredare och inkluderar nu även attefallshus, gäststugor och uthyrda komplementbostäder som egna bostadsenheter – något som tidigare ofta undantogs. Det innebär att avgiften nu berör fler småhusägare än tidigare, särskilt de med kommunalt vatten och avlopp.

Risk för spridning till fler kommuner

Flera andra kommuner överväger att införa liknande avgifter för att finansiera ökade driftkostnader inom VA-systemet. Om trenden sprider sig kan det betyda att tusentals småhusägare med attefallshus eller gäststugor får betala nya avgifter under 2026.

Det kan också leda till att färre väljer att bygga små bostäder för uthyrning, trots att både regeringen och Boverket tidigare uppmuntrat detta som ett sätt att mildra bostadsbristen.

Vad gäller för dig som fastighetsägare?

  • Kontrollera kommunens VA-taxa, där står om avgiften gäller per fastighet eller per bostadsenhet.
  • Kontakta kommunen innan du hyr ut eller kopplar på vatten till attefallshus eller gäststuga.
  • Om du redan har en byggnad med kök och badrum på tomten, kontrollera om den räknas som separat bostad.
  • Spara all korrespondens och beslut för att kunna överklaga vid behov.

Slutsats

Den nya bostadsenhetsavgiften riskerar att bli en ny ekonomisk belastning för småhusägare och väcker en principiell fråga om rättvisa. Är det rimligt att kommunerna ska ta ut ytterligare avgifter för privata bostadslösningar som bidrar till att lindra bostadsbristen?Frågan lär knappast stanna i enskilda kommuner, det här kan bli en debatt som sprider sig över hela landet.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.