Fler tvingas sälja med förlust

Nyheter 2 november 2025
Många svenska bostadsägare befinner sig i ett osäkert läge: de har försökt sälja sin bostad under lång tid utan bud eller visningar och hamnar nu i en ekonomisk knipa på grund av ökade månadskostnader.
förlustaffärer

Samtidigt har flera föreningar tvingats höja avgifter kraftigt.

När månadskostnaden väger tyngre än bostadsvärdet

Efter flera år av rekordhöga bostadspriser och rekordlåga räntor ställdes marknaden snabbt om när räntehöjningarna kom. Parallellt visar en kartläggning från SBAB att över 90 % av Sveriges bostadsrättsföreningar höjt sina avgifter mellan 2022 och 2024 med i genomsnitt omkring +20 %. Detta innebär att för många hushåll har två tryckpunkter aktiverats samtidigt: sjunkande värde på bostaden och högre löpande utgifter.

Marknaden står still

För bostadsägaren som vill sälja blir det en svår balansgång. Få visningar och bud innebär att priset måste sänkas drastiskt för att få affär, vilket ofta innebär en förlust. En analyschef på Svensk Mäklarstatistik beskriver situationen så här:

“Köparna är osäkra och säljarna vill inte gå ner i pris.”Resultatet blir att bostadsägare i praktiken sitter fast, de vågar inte sälja eftersom priset som krävs är för lågt, men de har inte råd att bo kvar. Det gäller särskilt i kommuner där pendelavstånd till storstad kombineras med hög belåning och stora månadskostnader.

quote
Köparna är osäkra och säljarna vill inte gå ner i pris

Tvångsförsäljning: den sista utvägen

I vissa fall blir situationen så akut att bostaden tvingas säljas via tvångsförsäljning eller utmätning, ett yttersta steg som visar hur allvarlig krisen kan vara. Enligt Kronofogden kan en bostadsrätt tvångsförsäljas om ägaren exempelvis inte betalat avgifter eller förlorat nyttjanderätten.

“Din bostadsrätt kan säljas med tvång … då står du inte kvar som ägare.”Detta visar på att marknadssituationen inte bara handlar om värdeminskning, utan även om existentiella risker för vissa ägare.

Vad ligger bakom kostnadstrycket?

  • Högre räntor: Även villaägare och bostadsrättsinnehavare har fått ökade räntekostnader vilket driver upp månadskostnaden.
  • Höjda avgifter i föreningar: Många föreningar har tvingats höja årsavgiften kraftigt för att täcka ökade räntor, drift och underhåll.
  • Svag marknad: När säljarna sänker priset för att få bud, påverkas marknadens referensvärden, vilket gör det svårare för nästa försäljning att komma upp i rätt värde.
  • Lång försäljningstid: Den långa tiden på marknaden gör att kalkylen med “håll ut tills räntan går ned” ofta inte håller: månadskostnaderna har redan hunnit bli för stora.

Så kan du agera om du står inför liknande situation

  • Granska föreningens ekonomi. Se över årsredovisning och noterade avgiftshöjningar, höga och stigande avgifter kan vara ett tecken på framtida kostnadstryck.
  • Sätt ett realistiskt pris. Vänta inte tills marknaden blir “bättre”, det kan vara för sent för att flytta innan kostnaderna hunnit bli för höga.
  • Överväg alternativet att vänta utanför marknaden. Om månadskostnaden är det största problemet kanske hyreslösning eller annan boendeform är en lösning tills tidpunkten är bättre.
  • Rådgör med expert. En kontrollansvarig eller bygglovsexpert kan bidra med kostnadskalkyl för framtida renoveringar/underhåll och hur det påverkar värdet.

Vad väntar på andra sidan?

Marknadens aktörer väger fram en viss optimism, men majoriteten bedömer att räntan kommer ligga högre än förr och att återhämtningen blir långsam. Det betyder att det “nya normalläget” för många bostadsägare handlar om att anpassa sig, inte att vänta på explosion av värdeökning.

Slutsats

För många bostadsägare har det från att vara en värdeökningstrend blivit en bromsad marknad med kostnadstryck på flera fronter. Situationen blir akut för den som sitter fast mellan att sälja med förlust och att ha en boendekostnad som skenar. I den här nya fasen handlar det inte längre om “när värdet går upp igen”, utan om att hantera risken för ytterligare värdeförlust, högre månadskostnad och för vissa, den risk för tvångsförsäljning som visar hur allvarlig marknadskrisen kan vara.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.