Enligt ny statistik har priserna i vissa län fallit med över 10 procent på bara ett år.
Bopriserna rasar i hela landet
Enligt data från Svensk Mäklarstatistik och Valueguard minskade bostadsrättspriserna i genomsnitt med 6 procent det senaste året, medan villapriserna föll med 8 procent. Men bakom genomsnittet döljer sig stora regionala skillnader.
De största prisfallen syns i Örebro, Kronoberg, Västmanland och delar av Västra Götaland, där villapriserna backat mellan 9 och 12 procent på tolv månader. I Stockholms län är nedgången mer måttlig, omkring 5 procent, men eftersom prisnivån är så hög får varje procent stor ekonomisk effekt.
– Det vi ser nu är en justering efter en exceptionell prisuppgång under pandemin. När räntorna stiger och hushållens ekonomi pressas blir det naturligt att priserna faller, säger Hans Flink, marknadsanalytiker på Svensk Mäklarstatistik.
Räntechocken slår mot hushållen
Efter flera år med nollräntor har många hushåll vant sig vid en låg kostnadsnivå. När boräntorna nu ligger runt 4–5 procent har månadskostnaderna fördubblats för vissa låntagare. Det har skapat en tydlig prispress, särskilt på bostäder i ytterområden eller där hushållen är högt belånade.
Det är inte bara räntan i sig, utan kombinationen av räntor, inflation och högre elpriser. Köparna blir försiktigare
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB
Hon menar att de kraftigaste prisfallen sker i områden där bostadsmarknaden tidigare varit “överhettad”, till exempel nybyggda småhusområden med hög prisnivå och lågt eget kapital.
Storstadsområden klarar sig något bättre
I Stockholm, Göteborg och Malmö är prisfallet mer dämpat, men transaktionerna har minskat kraftigt. Många väljer att vänta med att sälja i hopp om stabilare ränteläge.
– Marknaden är trög snarare än panikartad. Vi ser betydligt färre affärer, men priserna faller långsammare eftersom utbudet hålls nere, säger Flink.
Flera mäklarkedjor uppger att antalet publicerade objekt minskat med upp till 30 procent jämfört med samma period i fjol.
-1.webp)
Störst prisfall i mindre kommuner
Bostadsmarknaden i mindre kommuner är däremot hårt drabbad. Där påverkas prisbilden snabbare när efterfrågan minskar, särskilt i områden med pendelavstånd till storstäder där många köpare nu tvekar.
Exempel på kommuner med tydliga prisfall det senaste året:
- Örebro: –11 % (villa), –8 % (bostadsrätt)
- Kronoberg: –10 % (villa), –6 % (bostadsrätt)
- Västmanland: –9 % (villa), –7 % (bostadsrätt)
- Västra Götaland (utanför Göteborg): –8 % (villa), –5 % (bostadsrätt)
- Gävleborg: –7 % (villa), –4 % (bostadsrätt)
– Mindre orter drabbas hårdare eftersom de saknar den “säkerhetskudde” som storstadsområden har. När köparna försvinner finns ingen marknad kvar, säger Wörmann.
En marknad i vänteläge
Trots fallet finns tecken på stabilisering. Antalet affärer ökade något under sommaren och mäklarna rapporterar om fler visningsbesök, men köparna förhandlar aggressivt och tar god tid på sig.
– Många räknar med att priserna kan sjunka lite till innan botten är nådd. Samtidigt märker vi att intresset finns där, men osäkerheten håller tillbaka, säger Flink.
Boverket beskriver läget som en ”korrigering mot en mer hållbar prisnivå”, men varnar för att kombinationen av höga byggkostnader och lågt bostadsbyggande kan leda till underskott längre fram.
Tillfällig dipp eller ny verklighet?
Frågan är nu om detta är en kortvarig anpassning eller början på en mer långvarig prisnedgång. Många ekonomer tror på en stabilisering under 2026, medan andra varnar för att prisfallet kan fortsätta om räntorna förblir höga.
Vi är på väg in i en ny fas på bostadsmarknaden. Ränteläget kommer att vara högre än under 2010-talet, vilket betyder att priserna inte återhämtar sig lika snabbt som tidigare
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB
Slutet på supercykeln
Sverige lämnar nu en tioårig bostadscykel med konstant värdeökning. För första gången på länge handlar bostadsmarknaden inte om hur mycket priserna stiger, utan om hur mycket de faller.
– Det är fortfarande dyrt att köpa bostad i Sverige, men skillnaden är att fler nu måste anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet. Det här är slutet på supercykeln, säger Flink.
