Men vem ritar fängelser, krävs bygglov och hur fungerar det med säkerhetsklasser? Frågorna är många, men den viktigaste kanske är – vad händer om planerna misslyckas?
Vet du hur många fängelser som finns i Sverige?
Över fyrtio anstalter och ett trettiotal häkten. Tillsammans rymmer de omkring 11 000 intagna. Antalet varierar beroende på platsbrist och ombyggnationer, men den senaste tidens ökning av antalet frihetsberövade har satt press på Kriminalvården att bygga ut kapaciteten. Att bygga ett fängelse är ingen liten sak – det kräver noggrann planering, säkerhetstänk och bygglov som tål både juridisk och politisk granskning.
Säkerhetsklasser: Hur säkra är Sveriges fängelser egentligen?
Säkerhetsklasserna i svenska fängelser är avgörande för hur anstalterna utformas och bemannas. Det påverkar allt från byggmaterial och stängsel till personalens utbildning och insatsberedskap. Säkerhetsklassningen avgör också vilken typ av intagna som kan placeras i anstalten, och vilka åtgärder som krävs för att förhindra rymningar eller hot mot säkerheten.
Här är de tre säkerhetsklasserna i korthet:
- Klass 1 – Högsta säkerhet. Här sitter de som bedöms vara en hög risk för rymning eller brottslighet inne på anstalten.
- Klass 2 – Medelhög säkerhet. Fångar som bedöms ha viss risk, men som ändå kan hanteras med färre restriktioner än klass 1.
- Klass 3 – Lägsta säkerhet. Här sitter de som anses ha låg risk för rymning eller allvarliga säkerhetshot, ofta i mer öppna anstalter.
Behövs bygglov för att bygga fängelser?
Att bygga ett fängelse i Sverige är inte som att uppföra ett vanligt bostadshus. Trots att staten är beställare krävs det i regel bygglov även för kriminalvårdsanläggningar. Dock har regeringen föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att underlätta och snabba på utbyggnaden av häkten och anstalter. Förslagen innebär bland annat att bygglov kan ges för åtgärder som avviker från detaljplaner när det gäller bebyggelsens omfattning, utformning eller placering.
För att möta det ökande behovet av fängelseplatser har regeringen också föreslagit att tidsbegränsade bygglov ska kunna ges för upp till tio år, med möjlighet till förlängning. Dessutom föreslås att tillfälliga häkten och anstalter ska kunna byggas i extraordinära situationer där platsbristen är akut.
Vem ritar fängelser?
Det finns arkitekter som specialiserar sig på att rita fängelser och andra säkerhetsklassade byggnader. Det är en väldigt nischad del av arkitektur där funktion, säkerhet och juridiska krav styr designen långt mer än i vanliga byggprojekt.
För att lära sig hur man ritar ett fängelse krävs ofta erfarenhet av säkerhetsrelaterade byggnader och nära samarbete med Kriminalvården och andra myndigheter. Arkitekterna måste ha god förståelse för gällande lagar, som fängelselagen och byggnormer för säkerhetsklassade anläggningar, och för hur man skapar en miljö som både är säker och möjliggör rehabilitering.
Utöver formell utbildning inom arkitektur behöver de ofta specialistkunskap kring:
- Säkerhetsklasser och krav på material och konstruktion
- Flöden för personal, fångar och besökare för att minimera risker
- Juridiska och etiska aspekter på byggnadens utformning
- Teknik och system för övervakning och larm
- Kriminalvårdens riktlinjer och praxis
Sveriges största fängelseexpansion pågår
Sverige står inför en historisk utbyggnad av fängelse- och häktesplatser. Målet är att tredubbla kapaciteten fram till 2033, från dagens cirka 9 000 till omkring 27 000 platser. Detta är en direkt följd av de reformer som införts genom Tidöavtalet, där straffskärpningar och ökat tryck på rättsväsendet kräver en massiv satsning på kriminalvården.
Enligt Kriminalvårdens kapacitetsrapport för 2024–2033 planeras för 27 000 platser inom en tioårsperiod. Det innebär en tredubbling av antalet platser på tio år. Myndigheten räknar med att kunna öka personalstyrkan med cirka 15 000 årsarbetskrafter, en dubblering jämfört med idag.
För att möta det ökade behovet planeras nya anstalter och häkten på flera orter i Sverige. Exempelvis planeras en ny anstalt i Gävle med mellan 400 och 600 platser, vilket kan ge upp till 200 nya jobb.
Denna omfattande satsning innebär stora utmaningar för Kriminalvården, både när det gäller byggnation, bemanning och säkerhet. Det är en komplex process som kräver noggrant planerade och väl genomförda projekt.
För att klara av denna expansion söker Kriminalvården nu samarbeten med privata aktörer som kan bidra med lämpliga fastigheter för fängelseplatser. Detta innebär en möjlighet för byggföretag och fastighetsutvecklare att vara en del av denna historiska satsning.
Fyra framtidsscenarier för svenska fängelser – om expansionen inte lyckas
Skulle man misslyckas med att tredubbla fängelsekapaciteten under kommande tio år väntar fyra möjliga framtidsscenarier, det enligt Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025–2034. Det mest extrema scenariot innebär en ökning av antalet fängelseklienter med upp till 420 %, vilket skulle resultera i över 41 000 intagna år 2034.
För att hantera denna situation överväger Kriminalvården flera åtgärder, inklusive snabbare utbyggnad av anstalter, införande av elektronisk övervakning och möjligheten att verkställa straff utanför fängelse. En av de mest diskuterade lösningarna är användningen av fängelseskepp. Dessa skulle kunna erbjuda ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka kapaciteten. Trots detta finns det både praktiska och etiska utmaningar som måste beaktas innan en sådan lösning kan implementeras.
