"Ingen pratar om det" – psykiska ohälsan i byggbranschen ökar dramatiskt

Bostadsbyggande 4 juni 2025
Stress, press och tystnadskultur: bakom kulisserna i en bransch som bygger Sverige – men där allt fler mår dåligt.
psykisk ohälsa

Riskfylld arbetsmiljö

Byggbranschen är en av Sveriges mest fysiskt krävande sektorer – men nu larmas det om att det största hotet inte syns på utsidan. Enligt en ny undersökning från Schakt i Väst uppger hela 63 % av yrkesverksamma inom bygg att de känner sig stressade på jobbet. Tystnadskultur, höga krav och dåligt ledarskap pekas ut som några av orsakerna till att den psykiska ohälsan breder ut sig. Ändå är det få som vågar prata om det.

Arbetsmiljön är ofta tuff – både bokstavligt och bildligt. Korta deadlines, ekonomiska marginaler och ansvar för dyra entreprenader gör att många bär ett ständigt tryck. Och det är inte bara fysiska risker som byggarbetare behöver hantera – utan även ett mentalt klimat där det sällan finns utrymme att visa svaghet.

När kroppen håller – men psyket brister

Många som jobbar inom bygg upplever att det finns en “bit ihop”-kultur där man inte ska klaga, inte visa oro och definitivt inte erkänna att man mår dåligt. Men konsekvenserna börjar nu synas.

Flera stora aktörer har inlett initiativ för att motverka ohälsan. Men frågan kvarstår: Varför dröjde det så länge? I en bransch där säkerhet är A och O – varför har man inte tagit det psykiska måendet på lika stort allvar som den fysiska säkerheten?

3 vanliga orsaker till psykisk ohälsa inom byggbranschen

  • Tids- och kostnadspress: Hårda deadlines och tajta budgetar ökar stressnivån.
  • Tystnadskultur: Att prata om mående eller söka hjälp uppfattas ofta som svaghet.
  • Otydlig arbetsfördelning: Oklara ansvarsområden och dålig kommunikation mellan aktörer.

Men det finns ljusglimtar – flera aktörer i byggbranschen har nu börjat ta den psykiska ohälsan på allvar och agerar för att skapa långsiktig förändring.

Branschorganisationen Håll Nollan, som tidigare enbart fokuserat på att förebygga fysiska olyckor på byggarbetsplatser, breddar nu sitt uppdrag och har startat ett nytt initiativ. Genom att uppmärksamma den psykosociala arbetsmiljön vill man bidra till en tryggare och mer hållbar arbetsvardag. Det nya arbetet syftar till att lyfta goda exempel, främja samarbete mellan olika aktörer och skapa en starkare säkerhetskultur både fysiskt och mentalt i hela byggsektorn.

Parallellt med detta pågår ett forskningsprojekt där forskare samarbetar med stora byggföretag som Skanska, PEAB, NCC och JM för att ta fram riktlinjer för en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen. Projektet syftar till att kartlägga den psykiska hälsan inom branschen och utveckla konkreta riktlinjer för att förbättra arbetsmiljön.

Dessa initiativ markerar en viktig förändring i hur byggbranschen hanterar arbetsmiljöfrågor, med en ökad medvetenhet om vikten av att även ta hänsyn till den psykiska hälsan hos de anställda.

Vad krävs för en hållbar arbetsmiljö?

Förändring är möjlig – men det kräver en helomvändning i hur branschen ser på mental hälsa. Ledarskap, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete är nycklarna. Fler företag behöver integrera psykosociala frågor i sina säkerhetsrutiner och visa att det är okej att be om hjälp.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.