Digitalisering av bygglovsprocessen – Vad betyder det för besiktningsmän och kontrollansvariga?

Nyheter 10 juli 2025
Digitaliseringen förändrar inte bara tekniken bakom bygglov, den omformar yrkesrollen för Sveriges kontrollansvariga och besiktningsmän i grunden.
ai ka

Stockholm, 10 juli 2025

Digitaliseringen av bygglovs-, tillsyns- och kontrollprocesser har tagit ett stort kliv framåt de senaste åren. Det medför betydande förändringar för besiktningsmän och kontrollansvariga i deras dagliga arbete, både vad gäller arbetsprocesser och professionella krav.

Enhetlig digital tillämpning under Boverkets ledning

Boverket driver aktivt arbetet med en smidigare, digital byggprocess, där e‑tjänster, standardiserad metadata och nationsomfattande informationsmodeller är grundpelare. Det innebär att manuella rutiner sakta fasas ut till förmån för digitala arbetsflöden som stärker rättssäkerhet och effektivitet.

Projekt ASK, utvecklat av Bimformation och SBUF, syftar till att automatisera och standardisera kontrollplaner. En prototyp för en mobilapp har redan testats och planeras lanseras inom kort – vilket kan komma att revolutionera hur kontrollplaner upprättas och hanteras.

Kommunalt införande – framsteg och utmaningar

En SKR‑rapport från 2019 visar att kommuner med lång erfarenhet kring digital ärendehantering har implementerat fullt digitala bygglovförfaranden, men många arbetar fortfarande med pappers‑ eller delvis digitala flöden. Bristande lagstiftning, ledarskaps- och samordningsproblem är fortfarande hinder som behöver övervinnas.

Enligt PBL krävs numera att kontrollplaner innefattar digital hantering av bland annat återanvändning, avfallshantering och materialspårning. För er inom ROT‑projekt och hållbarhet innebär det nya insyns- och dokumentationskrav, men också ett viktigt verktyg för ökad transparens och ansvarstagande.

Även elektroniska signaturer och tidsstämplar måste uppfylla juridiska krav för att vara giltiga enligt Sveriges Kommuner och Regioner. För kontrollansvariga och besiktningsmän betyder det att man måste hantera och verifiera digitala underlag med tydliga audit‑spår – det räcker inte med en enkel digital underskrift.

Ny kompetensprofil och verktygsbehov

Digitaliseringen kräver att KA och besiktningsmän utvecklar kunskap inom:

  • Digitaliserade kontrollplaner
  • E‑tjänster och ärendeplattformar
  • Datahantering, spårbarhet och juridiska signaturer
  • AI‑verktyg för riskanalys och automatiserad kontroll

Nyckeln är att investera tid i utbildning och kompetenshöjning, både internt och via branschaktörer.

En digital omvandling som formar framtidens yrkesroller

Digitaliseringen av bygglovsprocessen är långt mer än teknikskifte, det är en förändring av yrkesrollen för alla aktörer i byggkedjan. För kontrollansvariga och besiktningsmän innebär det:

  • Effektivare processer och ökad kvalitetssäkring
  • Rättssäkra arbetsflöden med audit‑spår
  • Krav på nya kompetenser och verktyg

Nyckeln för dig som kontrollansvarig eller besiktningsman är att fortsätta investera tid i utbildning och digital kompetens. Oavsett om det gäller att tolka ny lagtext, integrera AI-baserade verktyg eller säkerställa juridiskt hållbara e-signaturer så krävs det ett aktivt förhållningssätt till förändring.

Men digitaliseringen är inte ett hot, det är en möjlighet att förbättra kvaliteten, förenkla rutinerna och skapa mervärde för både beställare och samhälle.

Sammanfattning

  • Rollen som KA och besiktningsman blir mer teknikorienterad och strategisk.
  • Kontrollplaner, e-tjänster och signaturhantering digitaliseras i snabb takt.
  • Den som behärskar digitala verktyg blir en nyckelperson i framtidens byggprocess.

Oavsett om du är mitt i omställningen eller bara börjat, se till att ligga steget före. Investera i verktygen, förstå processerna, och bli den expert branschen behöver i en digital tid.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.