Det byggs mer i Sverige – men ökningen är ojämnt fördelad

Byggandet vänder – men från historiskt låga nivåer

Sverige är på väg ur ett av de svagaste åren för bostadsbyggande på decennier. Under 2023 och 2024 rasade nyproduktionen till ungefär en tredjedel av de nivåer som rådde under rekordåren 2021–2022. Och anledningen är inte hemlig: stigande räntor, höga byggkostnader och en fastighetsmarknad som bromsade in kraftigt.

Nu pekar pilarna uppåt igen. Enligt Boverkets senaste byggprognos väntas cirka 32 000 bostäder påbörjas under 2025 och 35 000 under 2026. Det är en ökning, men fortfarande långt under de 70 000–80 000 som startades under 2021-2022. Återhämtningen sker från ett historiskt bottenläge.

En avgörande faktor är att hushållens reallöner stiger i takt med att inflationen mattas av och att bostadspriserna nu ökar i måttlig takt – runt fyra procent under 2026 enligt SBAB:s prognos. Det skapar bättre förutsättningar för nya projekt, men osäkerheten håller fortfarande tillbaka många byggherrar.

Kommunerna som leder ökningen

Bygglovsrapporten 2026, som sammanställts av Bygglov.se baserat på data från 231 kommuner, visar tydligt var ökningen är störst. Hammarö i Värmland toppar med en uppgång i bygglovsansökningar på närmare 90 procent jämfört med perioden dessförinnan – den kraftigaste ökningen i landet. Tätt följd av Grästorp i Västra Götaland med 80 procent. Luleå och Bollnäs uppvisar båda en ökning på drygt 40 procent.

Gemensamt för dessa kommuner är att de är medelstora eller mindre och att de nu tar igen en period av låg aktivitet. I absoluta tal är det fortfarande storstäderna som dominerar – Stockholm hade under perioden 2023–2025 drygt 15 000 bygglovsansökningar, Göteborg cirka 8 500 och Malmö 5 000. Men det är i de mindre kommunerna som förändringen är tydligast.

Luleå: Sveriges hetaste bostadsmarknad just nu

Bland kommunerna med ökad byggaktivitet sticker Luleå ut extra. Bostadspriserna i Luleå steg med 10,6 procent under första kvartalet 2026, en av de högsta prisuppgångarna i landet, klart över Stockholms 4,1 procent under samma period.

Drivkrafterna bakom Luleås tillväxt är delvis unika. Industrietableringen i norra Sverige, bland annat kring grön stålproduktion och batterifabriker i regionen, har skapat ett inflyttingstryck som kommunen inte sett på decennier. Kommunens bostadsförsörjningsprogram pekar på ett behov av 400–800 nya bostäder per år fram till 2040.

Flera stora projekt är nu i gång: Lulebo slutför två punkthus med 152 nya lägenheter på Kallkällan, 36 nyrenoverade lägenheter på Tullgatan öppnade för inflyttning i januari 2026, och i stadsdelen Kronandalen planeras totalt drygt 1 000 lägenheter i ett av norra Sveriges just nu mest omtalade bostadsområden.

Varför ökar byggandet nu?

Flera faktorer samverkar bakom den gradvisa återhämtningen:

• Stigande reallöner: Hushållens köpkraft ökar i takt med att inflationen sjunker och lönerna stiger, vilket gör att fler kan och vågar ta steget att investera i en bostad.
• Stabiliserade bostadspriser: Prisuppgången på runt fyra procent 2026 skapar en mer förutsägbar marknad jämfört med de volatila åren 2022–2023.
• Sänkta räntor: Riksbankens räntesänkningar under 2024–2025 har förbättrat finansieringsförutsättningarna för både privatpersoner och byggherrar.
• Regional industriutveckling: I norra Sverige driver nyetableringarna inom industrin inflyttning och akut bostadsbehov i kommuner som Luleå, Skellefteå och Gällivare.

Bromsklossar

Trots de positiva signalerna är återhämtningen skör. Kommunerna pekar i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2026 på tre huvudsakliga hinder:

• Höga produktionskostnader – byggpriserna har inte fallit tillbaka i takt med räntorna
• Svåra finansieringsvillkor – kreditgivningen till nyproduktion är fortsatt restriktiv
• Brist på statliga stöd – efterfrågan på riktade stödåtgärder för nyproduktion kvarstår

Dessutom kräver närmare hälften av alla bygglovsansökningar komplettering innan handläggningen kan fortsätta, något som i sig förlänger ledtiderna och fördröjer projektstarten.

Slutsats: återhämtningen är igång – men det tar tid

Det byggs mer i Sverige 2026 än 2025, det är tydligt. Men ökningen sker ojämnt, drivet av specifika lokala förutsättningar snarare än en bred nationell byggboom. Kommuner som Luleå, Hammarö och Bollnäs leder vägen, medan stora delar av landet fortfarande väntar på att marknaden ska ta fart på allvar.

För den som planerar ett byggprojekt – stort som litet – gäller det att ha koll på den lokala marknaden. Handläggningstider, avgifter och förutsättningar skiljer sig markant beroende på var i landet man befinner sig.