Bygglovsbefriade åtgärder – smart lösning eller risk för grannbråk?

Regelverk och lagstiftning 3 juni 2025
Regeringen har presenterat ett nytt förslag som ska göra det lättare att bygga om och till sitt hus utan att behöva söka bygglov.
osämja

Förslaget handlar om så kallade bygglovsbefriade åtgärder och har väckt både förväntningar och oro – inte bara hos byggbranschen och arkitekter, utan även bland villaägare och grannar. Men vad innebär det egentligen för dig som privatperson? Och kan det påverka grannsämjan i ditt område?

Vad är bygglovsbefriade åtgärder?

Bygglovsbefriade åtgärder är små byggen och tillbyggnader som inte kräver bygglov. Redan idag finns det exempelvis attefallshus och altaner som kan byggas utan bygglov, så länge de följer vissa regler om höjd, avstånd till tomtgräns och byggnadens utformning. Nu vill regeringen alltså utöka den här möjligheten för att snabba på byggandet och göra det enklare för fler att bygga nytt eller bygga om.

Bakgrunden är att många kommuner har gamla detaljplaner som inte tillåter flerbostadshus eller annan förtätning i villaområden. Att ändra dessa detaljplaner är ofta en lång och komplicerad process som kan ta flera år. Bygglovsbefriade åtgärder ses därför som ett snabbt sätt att öka bostadsbeståndet och möta efterfrågan på nya bostäder.

Fördelarna: Mer byggande och mindre byråkrati

För många husägare kan det här vara en dröm. Slippa krångliga ansökningar, långa handläggningstider och dyra avgifter – och i stället komma igång direkt med sitt bygge. Det kan handla om att bygga ett extra rum, en carport eller en mindre tillbyggnad. På sikt kan det också bidra till att fler får möjlighet att bo kvar i sina hus när familjen växer, eller att man kan bygga en extra bostad för att hyra ut och på så vis bidra till att minska bostadsbristen.

Nackdelarna: Risk för konflikter

Men det finns också baksidor. Sveriges Arkitekter och flera experter varnar för att slopade bygglov kan leda till konflikter mellan grannar. När reglerna blir generösare finns risken att någon bygger en stor altan eller ett attefallshus som skymmer sikten eller tar bort solljuset för grannen. Det kan skapa irritation och försämra relationerna i området.

Dessutom menar kritikerna att bygglovsprocessen fyller en viktig funktion: att säkerställa att ny bebyggelse är genomtänkt och harmonierar med omgivningen. Slopade bygglov kan riskera att leda till en mer spretig och oplanerad bebyggelse, där helhetsintrycket och områdets karaktär går förlorat.

Vad händer nu?

Förslaget är just nu på remiss och kan komma att justeras innan det eventuellt blir verklighet. Regeringens mål är att snabba på byggandet och möta det stora behovet av bostäder. Frågan är bara om detta är rätt väg att gå – eller om vi riskerar att byta långsamma bygglov mot ett lapptäcke av oplanerade tillbyggnader och grannkonflikter.

För dig som privatperson kan det vara värt att följa utvecklingen noga. Visst låter det lockande att slippa bygglov, men vad händer om grannen gör samma sak och det påverkar din tomt eller ditt hus? Bygglovsprocessen är ofta både omständlig och dyr, men den är också en garanti för att byggandet sker på ett rättvist och genomtänkt sätt.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.