Enligt ny statistik publicerad av Byggvärlden sjönk lönesumman inom byggindustrin med cirka 1 procent, medan alla andra näringsgrenar rapporterar ökningar.
Denna nedgång kommer trots att många företag inom bygg rapporterar höjd efterfrågan och att kostnader för material och arbetskraft stiger. För anställda och företagsledare väcker statistiken frågor. Varför backade lönerna i en sektor där trycket på att leverera ökar?
Oro bland medarbetare
Många som arbetar inom bygg noterar att den ekonomiska vinsten inte speglas i lönekuverten. Den negativa trenden i lönestatistiken tolkas av branschaktörer som ett tecken på att konkurrensen är hård och att entreprenörer prioriterat andra kostnader än arbetskraftstillägg. Samtidigt växer kritiken mot att ordinarie löner och kollektivavtal inte längre räcker till när inflation och levnadskostnader stiger.
Fackförbund har också börjat ifrågasätta om kollektivavtalen verkligen speglar prestationen för dem som bygger ut infrastrukturen i landet, med referens till att byggindustrin nu är den enda sektorn med negativ löneutveckling.
Konsekvenser för branschen och rekrytering
Nedgången i lönesumma kan få flera följder för byggbranschen. Det riskerar att undergräva möjligheterna att behålla och rekrytera kompetent arbetskraft. Med tanke på att många byggprojekt redan lider av arbetskraftsbrist, kan utvecklingen förvärra situationen.
Samtidigt kan branschens trovärdighet påverkas negativt: om lönerna sjunker trots ökad arbetsbelastning och inflation, växer risken att kompetent personal söker sig till andra sektorer med bättre löneutveckling och arbetsvillkor.
Vad kan ligga bakom siffrorna?
Några möjliga orsaker till att byggsektorn backar i statistiken:
- Många företag kompenserar stigande materialkostnader genom att spara på arbetskostnader.
- Tillfälliga anställningar och projektanställningar, där löner ofta är lägre än fast anställning, kan förändra genomsnittet.
- Omstruktureringar i företagen gör att lönekostnader dras ner eller kan falla utanför den statistik som mäts.
Branschens signal till arbetsgivare och politiker
Med den negativa löneutvecklingen i byggindustrin växer kravet på att arbetsgivare ska granska lönebildning och att kollektivavtal ses över för att säkra en rimlig levnadsnivå för byggnadsarbetare. Dessutom riktas blicken mot beslutsfattare: många menar att bättre regler och incitament behövs för att säkra bostadsbyggandet utan att arbetskostnader pressas ner, särskilt i tider med kraftiga behov av nyproduktion och renovering.
Slutsats
Att byggindustrin backar i lönestatistiken under 2024 trots en generell löneuppgång i andra sektorer är en tydlig varningssignal. För byggarbetare, branschföretag och beslutsfattare blir frågan akut: hur ska byggbranschen hanteras så att löner, arbetsvillkor och arbetskraft säkras samtidigt som samhällets stora investeringsbehov i bostäder och infrastruktur möts?
Den negativa löneutvecklingen sätter fingret på komplexiteten i branschen: kostnadspress, konkurrens, arbetsmarknadstryck och ansvar för både företag och kollektiv. Hur aktörerna svarar nu kan få stor betydelse för byggandets framtid i Sverige.
