Arkitekternas kritik mot nya bygglovsreglerna: felbyggen kan leda till rivningar i miljonklassen

Många uttrycker oro över att privatpersoner, utan erfarenhet av regelverk, kan begå allvarliga fel, exempelvis genom att bygga för nära tomtgräns, i tron att de följer regelverket. Resultatet kan i värsta bli dyra notor för privatbyggare som tvingas riva felkonstruktioner eller byggen för nära tomtgräns.

Kritiken bottnar i att användare lätt kan missförstå gränser och krav, till exempel vid avstånd till tomtgränser, höjdbegränsningar eller placering nära byggnader. Kontrollansvariga och arkitekter varnar för att det kan leda till felaktiga bygglovsanmälningar och i förlängningen rivningstvång.

Förslag: Inför ett RITA‑avdrag

Experter argumenterar för att regeringen bör etablera ett RITA‑avdrag, ett skattesubventionerat avdrag för privatpersoner som anlitar arkitekttjänster vid mindre byggen, i stil med ROT- och RUT-avdragen. Syftet är att höja kvalitetsnivån i byggprojekten och minska riskerna genom bättre planering och korrekt dokumentation.

De nya bygglovsreglerna som träder i kraft i oktober 2025 syftar till att förenkla processen för småhusägare, men enligt kritikerna riskerar det att skapa flera problem om inte rätt kompetens finns med tidigt i processen:

• Oerfarna byggare kan tolka regler felLösning: Inför utökade krav på att dokumenterade ritningar ska bifogas vid bygganmälan, även vid enklare projekt.
• Risk för felplacerade hus nära tomtgränserLösning: Ge kontrollansvariga större möjligheter att ingripa tidigt i processen, innan byggnation startar.
• Förlust av estetisk och kvalitativ arkitekturLösning: Inför ett statligt RITA‑avdrag som gör det mer ekonomiskt tillgängligt att anlita arkitekt – i likhet med ROT och RUT.

Kommunerna behöver mer tid

Många kommuner runt om i landet har uttryckt oro över den snabba tidplanen för att införa de nya bygglovsreglerna. Sedan regeringen lade fram förslaget har bygglovsverksamheter haft mycket begränsad tid att anpassa sina processer, rutiner och digitala system, allt detta förväntas vara klart till den första oktober. Flera kommuner varnar nu för att det kan leda till kaosartade förhållanden, förseningar och rättsosäkerhet om reglerna införs utan tillräcklig förberedelse.

För att bemöta kritiken föreslår regeringen nu att de nya reglerna istället ska börja gälla från den 1 december 2025. Trots detta kvarstår en hög grad av tidspress. Anledningen till den brådskande processen är att förändringarna i plan- och bygglagen (PBL) är en del av Sveriges återhämtningsplan, som ligger till grund för att landet ska kunna ta del av cirka 14 miljarder kronor från EU:s återhämtningspaket. Paketet syftar till att stimulera ekonomin i medlemsländerna efter coronapandemin och en mer effektiv och digital bygglovsprocess ses som ett viktigt led i denna återstart.

De nya förenklade bygglovsreglerna som ska införas i slutet av 2025 möts av skarp kritik från arkitekter och experter inom byggbranschen. Kritiken rör främst risken för felbyggnationer, bristande planering och rättsosäkerhet, särskilt om privatpersoner tolkar regler fel. För att höja kvaliteten föreslås ett nytt RITA-avdrag för arkitekttjänster. Samtidigt varnar kommunerna för att tidsplanen är för snäv, något som nu lett till att reglerna föreslås träda i kraft först i december.