Att dränera hus är ett av de mest effektiva sätten att skydda din fastighet mot fukt. Det kostar en del, men rätt dränering av hus kan förlänga byggnadens liv med flera decennier. Oavsett om du planerar dränering av källare, dränering av grund, eller vill förbättra dränering av gräsmatta, se till att följa riktlinjer för marklov utanför detaljplan och kontrollera behovet av bygglov.
Bygglov krävs ej
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 4000 - 10000 kr
Du behöver alltid marklov om
du ska schakta eller fylla på så att markens höjd ändras mer än +/- 0,5 meter från ursprunglig marknivå inom detaljplanelagt område
du kan också behöva marklov för trädfällning eller trädplantering om detaljplanen kräver det.
Du behöver inte marklov om
du ändrar marknivån till föreskrivna höjder i en detaljplan
din fastighet är utanför detaljplanelagt område
minskad marklovsplikt gäller i en detaljplan. Det innebär att vissa ändringar av marken får utföras utan lov.
du ska dränera runt huset, generellt sett
Du kan behöva andra tillstånd
För sprängning behöver du oftast söka tillstånd. Tillstånd för sprängning görs hos Polismyndigheten.
Du kan även behöva tillstånd av Länsstyrelsen om området ligger inom landskapsbildsskydd eller på annat sätt är skyddad natur.
Dränering är en viktig process för att säkerställa att en byggnads grund är skyddad mot fukt och vattenskador. Genom att installera ett dräneringssystem kan du effektivt leda bort grundvatten och regnvatten från byggnaden, vilket minskar risken för mögel, röta och strukturella skador på huset. I denna guide går vi igenom vad dränering innebär, varför det är så viktigt, olika metoder för att dränera och svarar på vanliga frågor som rör bygglov, kostnader och installation.
Vad är dränering?
Dränering betyder att man installerar ett system som leder bort överskottsvatten från marken runt en byggnad. Målet med dränering är att förhindra att vatten samlas vid husgrunden, vilket kan orsaka fuktproblem som i sin tur leder till mögel, röta och skador på byggnadens struktur. Dränering är särskilt viktig för äldre byggnader som inte har byggts med moderna dräneringslösningar, men det kan också vara nödvändigt att installera eller uppgradera dränering i nyare byggnader om markförhållandena förändras över tid.
Det finns flera olika metoder för att dränera runt hus, beroende på byggnadens placering, markens lutning, grundvattnets nivå och andra faktorer. Vanligtvis innebär dränering att man gräver ut marken runt byggnaden och installerar dräneringsrör eller platonmattor som leder vattnet bort från huset. Dränering kan också omfatta åtgärder som att förbättra markens lutning eller lägga till dräneringsbrunnar för att effektivt kunna leda bort vattnet.
När behövs dränering?
Dränering behövs när en byggnad riskerar att utsättas för vattenansamling runt husgrunden. Detta kan ske om marken inte är tillräckligt lutande för att leda bort regnvatten, eller om grundvattnet stiger för högt och får fritt flöde runt byggnaden. Du bör överväga att dränera om du upptäcker:
Fukt eller mögel i källare eller på grundmur.
Synliga sprickor i väggarna på grund av markrörelser orsakade av vatten.
Våta fläckar eller lera på marken runt huset.
Dålig lukt i källaren som kan indikera att vatten har samlats.
Om du upplever något av dessa problem är det en bra idé att kontrollera om dränering behövs. Att åtgärda problemen i ett tidigt skede är avgörande för att undvika större vattenskador och strukturella skador på byggnaden. Om du dränerar hus med källare, är det särskilt viktigt att systemet fungerar väl.
Typer av dränering
Det finns flera olika metoder för att dränera en byggnad, beroende på markens egenskaper och byggnadens konstruktion. Här är några av de vanligaste metoderna:
Gravdränering: Gravdränering innebär att man gräver ut marken runt byggnaden och installerar dräneringsrör. Dessa rör leder vattnet bort från grunden. Vanligtvis används perforerade rör som gör att vattnet kan tränga in och ledas bort effektivt. Detta är en av de vanligaste metoderna och fungerar bra i de flesta markförhållanden.
Platonmatta: En platonmatta är en typ av plastmatta med upphöjda ytor som gör att vatten kan rinna längs ytan och ledas bort från byggnaden. Platonmattor är särskilt bra för att skapa en barriär mellan marken och husets grund, vilket förhindrar att vatten tränger in.
Yt- eller markdränering: Ytdränering används för att leda bort regnvatten som samlas på markytan, med andra ord dränering av gräsmatta eller trädgård. Detta görs vanligtvis genom att lägga dräneringsrör som leder vattnet till en brunn eller bort från byggnaden. Denna metod kan användas om byggnaden inte ligger för djupt nere i marken eller om grundvattnet inte är ett stort problem.
Sänkt grundvattensnivå: Om marken runt byggnaden är mycket utsatt för hög grundvattennivå kan det vara nödvändigt att installera ett system som sänker grundvattennivån. Detta kan göras genom att installera pumpar som kontinuerligt tar bort vatten eller genom att installera särskilda rör som leder bort grundvattnet på lång sikt.
Stenkista dränering: Ett alternativ för att ta hand om dagvatten på egen tomt – ett hål fyllt med sten där vatten samlas och infiltreras.
Pumpbrunn: För hus där vattennivån är hög. Du behöver också rätt dräneringsmaterial: grus (8–16 mm), geotextilduk och isolerskivor.
Marklov och bygglov för dränering – vad gäller?
I vissa fall kan dräneringsarbete kräva marklov eller bygglov beroende på omfattningen av arbetet och var du bor. Om du planerar att gräva djupt runt byggnaden eller göra några större förändringar på marken kan du behöva ansöka om marklov. I vissa fall, särskilt om arbetet involverar förändringar som kan påverka närliggande byggnader eller naturen, kan bygglov krävas.
Du behöver inte bygglov för dränering om arbetet sker på din tomt och inte påverkar omgivningen.
Marklov kan krävas om du ändrar markens höjd med mer än 0,5 meter eller inom vissa detaljplanerade områden.
För installation av stenkista, kolla med kommunen om bygglov för stenkista behövs.
Kostnader för dränering
Kostnaden för dränering varierar beroende på flera faktorer, inklusive husets storlek, markens egenskaper och vilken metod som används. Här är en ungefärlig uppdelning av kostnaderna:
Marklov eller bygglov: Om du behöver ansöka om bygglov eller marklov för dränering kan detta kosta mellan 4 000 och 10 000 kronor beroende på din kommun och omfattningen av arbetet.
Gravdränering: Kostnaden för gravdränering kan variera mellan 200 och 500 kronor per kvadratmeter beroende på markens egenskaper och arbetets svårighetsgrad.
Platonmatta: Installationen av platonmatta kan kosta mellan 150 och 300 kronor per kvadratmeter, beroende på hur mycket material som krävs och om det finns några specifika utmaningar med marken.
Transport och bortforsling av material: Att transportera bort jorden eller materialet kan kosta mellan 500 och 1 500 kronor per lastbil beroende på avstånd och mängd material.
Eventuellt behov av bygglov eller marklov utanför detaljplan
Den totala kostnaden för dränering beror på vilken metod som används och hur mycket arbete som krävs, men det är vanligt att hela dräneringssystemet kostar mellan 50 000 och 150 000 kronor för ett genomsnittligt hus.
Checklista dränering
Att dränera ett hus är ett stort projekt som kräver planering. Här är en snabb checklista för dränering som hjälper dig att få en överblick:
Kontrollera om du behöver marklov utanför detaljplan eller bygglov för stenkista.
Undersök om du har fuktproblem – t.ex. i källare eller vid husgrund.
Bestäm vilken typ av dräneringsmaterial du behöver, som dräneringsrör, makadam, eller platonmatta.
Räkna på kostnad för dränering och jämför pris från olika entreprenörer.
Överväg om du kan dränera om huset själv eller behöver anlita proffs.
Planera för hantering av vatten – t.ex. ta hand om dagvatten på egen tomt med en stenkista för dränering.
Fundera på var dräneringsvattnet ska ledas – till trädgård, gräsmatta, eller kommunens system.
Bestäm hur djupt dräneringsrör ska ligga.
Vanliga frågor om dränering
Dräneringssystemet bör ligga minst 30 – 40 centimeter under marknivå runt byggnaden för att effektivt leda bort vattnet från grunden.
Om du planerar att gräva djupt runt byggnaden eller göra större förändringar på marken kan bygglov krävas. Det är alltid bra att kontakta din kommun innan du påbörjar arbetet.
Den genomsnittliga kostnaden för ett dräneringssystem ligger mellan 50 000 och 150 000 kronor beroende på markförhållandena och husets storlek.
Det beror på hur altanen är byggd och hur nära den är husets grund. Om altanen hindrar åtkomst till grunden kan det vara nödvändigt att ta bort den tillfälligt.
Det lägsta fallet för dålig dränering är när vatten tränger in i källaren och orsakar fuktproblem eller skador på byggnadens struktur.
En bra dränering kan hålla i 30 till 50 år, men det beror på underhåll och markförhållanden.
Dräneringsvattnet leds vanligtvis bort till ett dike, en brunn eller bort från byggnaden via rörsystem.
Till dränering används ofta krossat stenmaterial med bra genomsläpp, som grus eller makadam.
Nej, inte alltid – men om vatten samlas intill plattan kan fuktproblem uppstå.
Det kan ta 6 – 24 månader beroende på jordtyp och återfyllning.
Genom att lägga rör, grus och eventuellt stenkista som leder bort vattnet från huset.
Om huset är byggt på höjd, med bra naturlig avrinning och utan fuktproblem.
Mellan 50 000–150 000 kr beroende på omfattning och husets konstruktion.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
