Att ha kolonilott utanför detaljplan kan ge större frihet än inom planlagt område, men besluten blir också mer kommunberoende. PBL gäller inte alltid fullt ut, föreningens regler väger tungt och i vissa fall blir anmälan eller bygglov ändå nödvändigt – särskilt vid eldstad, bärande konstruktioner eller åtgärder som påverkar områdets karaktär. I kulturmiljöer och naturreservat skärps kraven.
Bygglov kan behövas
Handläggningstid: ca 4 - 10 veckor
Kostnad: ca 5000 - 15000 kr
Du behöver inte bygglov om
Området helt saknar detaljplan och byggnationen bedöms som liten eller tillfällig.
Du endast underhåller eller målar om en befintlig kolonistuga.
Föreningens regler tillåter åtgärden och kommunen inte kräver lov i just ditt fall.
Du behöver alltid bygglov om
Du vill bygga en helt ny kolonistuga.
Åtgärden bedöms påverka områdets karaktär eller kulturmiljövärden.
Kommunen kräver bygglov trots att detaljplan saknas (det sker i vissa fall).
Du behöver göra en anmälan om
Du vill installera eldstad eller skorsten.
Du drar in vatten, avlopp eller el.
Du gör ändringar i byggnadens bärande konstruktion.
Dessa handlingar behöver du för din anmälan
Ansökningsblankett via kommunens e-tjänst.
Situationsplan som visar stugans placering.
Ritningar (plan/fasad) vid ny- eller tillbyggnad.
Eventuella intyg från föreningen eller om kulturmiljö är aktuellt.
Koloniområden utan detaljplan – allt du behöver veta
När detaljplan saknas gör kommunen en större lokaliseringsprövning och väger in översiktsplan, landskapsbild och kulturvärden. Det betyder att en liten veranda kan godkännas i kommun A men nekas i kommun B. I Stockholm framhåller exempelvis staden dessutom att friggebods- och attefallsregler inte gäller i koloniområden (kolonistuga är inte bostadshus), och att reservatstillstånd krävs i naturreservat.
Kortfakta
Utanför detaljplan gäller inte PBL alltid fullt ut.
Kommunen avgör från fall till fall.
Föreningens regler kan begränsa vad du får bygga.
Avvikelsebeslut är möjliga men varierar mellan kommuner.
Viktiga faktorer att tänka på
Utan detaljplan finns ingen generell byggrätt; kommunen gör ofta en mer omfattande prövning mot översiktsplan och platsens förutsättningar. I Haninge rekommenderas exempelvis förhandsbesked innan du projekterar nytt i områden utan detaljplan, vilket är ett praktiskt sätt att undvika onödiga ritkostnader om platsen bedöms olämplig.
I Kristianstad tydliggörs att fasadändringar utanför detaljplan normalt inte kräver lov, medan de inom detaljplan gör det; samtidigt gäller att kolonistugor inte omfattas av regler för friggebod/attefall.
Avvikelsebeslut och kommunalt självstyre
”Avvikelsebeslut” innebär att kommunen kan göra undantag i det enskilda fallet, särskilt i planlösa områden. Kommunalt självstyre* gör att praxis skiljer sig; miljö, kulturvärden och närhet till sammanhållen bebyggelse kan väga tungt. Boverkets vägledning visar samtidigt att vissa lättnader utanför detaljplan främst gäller en- och tvåbostadshus (vilket kolonistugor inte är) så räkna inte automatiskt med samma undantag för kolonilott.
*Kommunalt självstyre betyder att varje kommun i Sverige har rätt att fatta egna beslut i lokala frågor, inom ramarna för svensk lag. Det gör att regler för till exempel bygglov, avgifter och avvikelsebeslut kan skilja sig mellan kommuner.
Kostnader och handläggningstid
Handläggningstid ligger ofta kring 4–10 veckor beroende på ärende och säsong. Avgifter varierar; Kristianstad anger cirka 3 700–12 000 kronor som riktmärke för kolonistugeärenden (kommunens taxa styr). I Stockholm påminner staden om att avgift tas ut enligt kommunfullmäktiges taxa och att extra krav kan tillkomma i kulturmiljö och naturreservat.
Vanliga misstag i områden utan detaljplan
Många utgår från att det är helt bygglovsfritt utanför detaljplan, men så är det inte alltid. Det är också vanligt att man glömmer att söka anmälan för el, vatten eller avlopp, eller att man inte kontrollerar föreningens regler innan man bygger.
Checklista – Koloniområden utan detaljplan
Kontrollera om PBL gäller eller inte i ditt område.
Fråga kommunen om bygglov eller anmälan krävs.
Stäm av med föreningens regler och stadgar.
Samla ritningar, situationsplan och eventuella intyg.
Räkna med både kommunens och föreningens avgifter.
Vanliga frågor och svar
Inte alltid, men kommunen kan kräva det i vissa fall.
Ja, kommunalt självstyre gör att besluten kan skilja sig.
Nej, du behöver alltid kontrollera med kommunen också.
Inte nödvändigtvis. Bygglovsavgiften kan vara lägre, men föreningsavgifter och krav på handlingar tillkommer ofta.
Marken ägs vanligen av kommunen eller en förening och hyrs ut via arrende. Du äger bara själva stugan.
Det varierar mellan kommuner och föreningar. Ofta är maxstorleken för en stuga runt 25–30 m², med förråd på 5 m², men lokala regler gäller.
Nej. En kolonistuga är inte en bostad i folkbokföringslagens mening, så du kan inte vara folkbokförd där.
Nej. En kolonistuga på arrenderad mark räknas som byggnad på ofri grund, vilket gör den till lös egendom, inte fastighet.
I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.
För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.
När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.
Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.
Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.
När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.
Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.
