Kolonilott

Kortfakta

• Bygglov: krävs alltid för nybyggnad och tillbyggnad av kolonistuga – attefallsregler och friggebod gäller inte
• Detaljplan: avgör vilka regler som gäller – inom detaljplan är reglerna striktast
• Stugstorlek: max 25–30 kvm i de flesta föreningar och kommuner, men det varierar
• Föreningen: måste alltid ge sitt godkännande, även om ingen bygglovsansökan krävs
• K-märkta områden: extra strikta regler – även färgbyte kan kräva bygglov
• Anmälan: krävs vid eldstad, vatten, avlopp, el och bärande konstruktioner
• Ägandeform: kolonistugan är lös egendom (byggnad på ofri grund) – inte fastighet

Behöver du bygglov för kolonistuga?

Det korta svaret är: ja, i de flesta fall. Det finns en viktig sak att känna till som många missar – attefallsregler och friggebod gäller inte för kolonistugor. Anledningen är att en kolonistuga juridiskt sett inte räknas som ett bostadshus och de förenklade regler som gäller för en- och tvåbostadshus är knutna just till den byggnadskategorin.

 Det innebär att åtgärder som på en vanlig villa är bygglovsbefriade – till exempel en liten tillbyggnad eller ett attefallshus – på en kolonilott alltid kräver bygglov eller anmälan.

Varför gäller inte alltid PBL för kolonilotter?

Plan- och bygglagen (PBL) styr bygglov och anmälan i Sverige, men den gäller framför allt inom områden som är detaljplanelagda. Många koloniområden är gamla arrendeområden som aldrig fått en detaljplan och ibland inte ens omfattas av översiktsplan. I sådana fall har kommunen ett större handlingsutrymme att fatta beslut från fall till fall, ofta med stöd i det kommunala självstyret och föreningens egna stadgar.

Det innebär att samma typ av åtgärd – till exempel en tillbyggnad eller en veranda – kan kräva bygglov i en kommun men inte i en annan. Kommunen kan också välja att tillåta undantag, särskilt i områden som saknar planläggning. Därför kan PBL sägas ”inte gälla fullt ut” i alla kolonilotter, även om lagen fortfarande sätter de övergripande ramarna.

Inom detaljplan

Om din kolonilott ligger inom ett detaljplanerat område gäller samma bygglovsplikt som för övrig bebyggelse. Det innebär att du behöver söka bygglov för:

• Nybyggnad av kolonistuga
• Tillbyggnad – veranda, altan, förråd eller liknande
• Fasadändringar – ny färg, nytt material eller ändrade fönster om det påverkar utseendet
• Plank eller mur
• Rivning

 Läs mer om hur reglerna varierar i olika kommuner i vår artikel bygglov för kolonilotter – exempel från svenska kommuner.

Utanför detaljplan

Ligger kolonilotten utanför detaljplanerat område är reglerna ofta något mindre strikta, men det betyder inte att du kan bygga fritt. Kommunen bedömer varje åtgärd och kan kräva bygglov eller anmälan även utanför detaljplan.

 Mer information finns i vår guide om kolonilott utanför detaljplan.

K-märkta och kulturklassade koloniområden

Många äldre koloniområden, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö, är kulturhistoriskt klassade. I dessa områden gäller extra strikta regler och även åtgärder som normalt är bygglovsbefriade kan kräva tillstånd. Även att måla om stugan i en annan färg kan kräva bygglov.

 Läs mer i vår guide om K-märkta koloniområden.

När räcker det med en anmälan?

Vissa åtgärder kräver inte bygglov men däremot en bygganmälan till kommunen. Det gäller oavsett om kolonilotten ligger inom eller utanför detaljplan.

• Installation av eldstad eller skorsten: Anmälan krävs
• Indragning av vatten och avlopp: Anmälan krävs
• Elinstallation: Anmälan krävs
• Ändringar i bärande konstruktion: Anmälan krävs
• Nybyggnad av kolonistuga: Bygglov krävs
• Tillbyggnad (veranda, förråd m.m.): Bygglov krävs
• Underhåll och ommålning (samma färg): Varken bygglov eller anmälan

Kontrollera alltid med kommunens bygglovsavdelning vad som gäller för just ditt koloniområde – reglerna skiljer sig åt.

Hur stor får kolonistugan vara?

Kolonistugans maxstorlek regleras dels av kommunen eller detaljplanen och dels av koloniföreningens egna stadgar. De två regelverken kan skilja sig åt och det striktare av dem gäller alltid.

Vanliga maxmått i föreningarnas stadgar:

• Stugans boarea: max 25–30 kvadratmeter (varierar per förening)
• Förråd: ofta max 5 kvadratmeter
• Veranda eller altan: begränsad storlek, ofta krav på öppen utformning
• Nockhöjd och taklutning: kan vara reglerad i föreningens stadgar

Kontakta din koloniträdgårdsförening och kommunen för att ta reda på vad som gäller specifikt för din lott, innan du planerar något bygge. 

Kolonistuga som lös egendom – vad innebär det?

En kolonistuga räknas juridiskt som en byggnad på ofri grund, det vill säga en byggnad som står på mark som ägs av någon annan. Det innebär:

• Stugan är lös egendom, inte en fastighet – den kan säljas och köpas separat från marken
• Du hyr marken av föreningen eller kommunen via ett arrendeavtal
• Ägarbyte ska registreras hos Skatteverket i fastighetstaxeringsregistret
• Fastighetsavgift betalas av den som står registrerad som ägare den 1 januari varje år

Det innebär också att du som köper en kolonistuga med befintlig stuga tar över ansvaret för att stugan uppfyller gällande regler. Kontrollera alltid om tidigare ägare har gjort förändringar som kräver bygglov – annars kan du ärva ett problem.

Vad kostar det att söka bygglov för kolonistuga?

Bygglovsavgiften för en kolonistuga varierar beroende på kommun och åtgärdens storlek. Generellt är avgifterna lägre än för ett normalt bostadshus eftersom byggnaderna är mindre.

• Bygglov för nybyggnad: ca 3 000–8 000 kronor beroende på kommun och stugans storlek
• Bygglov för tillbyggnad (t.ex. veranda): ca 2 000–5 000 kronor
• Bygglovsansökan via kommunens e-tjänst är normalt kostnadsfri att lämna in

Utöver bygglovsavgiften tillkommer eventuella kostnader för ritningar, situationsplan och kontrollansvarig om en sådan krävs.

Vanliga frågor och svar om kolonilott