
Valet 2026: 4 frågor som berör dig som husägare
Den 13 september 2026 är det val till riksdag, region och kommun. För landets husägare finns flera frågor som kan få direkt betydelse för privatekonomin och boendet, från skatter och rotavdrag till reglerna för hur villaområden får utvecklas. Här är fyra bostadspolitiska frågor som är särskilt värda att hålla koll på inför valet.
Publicerad 25 augusti 2026 — Uppdaterad 26 augusti 2026
1. Fastighetsskatten: en återkommande fråga
Den tidigare statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades och ersattes 2008 av dagens kommunala fastighetsavgift. För småhus är avgiften 2026 högst 10 425 kronor per år, eller 0,75 procent av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.
Frågan om en statlig fastighetsskatt är samtidigt fortfarande aktuell i den politiska debatten.
Socialdemokraterna har inför valet gett ett tydligt besked i frågan. På partiets webbplats skriver de:
Socialdemokraterna har inga förslag om att återinföra en statlig fastighetsskatt på villor eller bostadsrätter.
Vänsterpartiet vill inte heller återinföra den gamla fastighetsskatten för alla. Däremot vill de utreda en statlig fastighetsskatt som enbart gäller hus värderade till 13 miljoner kronor eller mer. Inget parti driver frågan om att återinföra den gamla fastighetsskatten.
2. Rotavdraget: tillbaka på 30 procent
Under delar av 2025 förstärktes rotavdraget tillfälligt. Mellan den 12 maj och den 31 december 2025 kunde hushåll få skattereduktion motsvarande 50 procent av arbetskostnaden. Den tillfälliga höjningen är nu borta. Under 2026 gäller åter de ordinarie reglerna: rotavdraget motsvarar högst 30 procent av arbetskostnaden och får uppgå till maximalt 50 000 kronor per person och år. Material, resor och utrustning omfattas inte av avdraget. Inget av partierna vill det vanliga rotavdraget.
För en husägare som planerar att exempelvis renovera, byta fönster eller anlita hantverkare kan nivån på rotavdraget därför få direkt betydelse för projektets totala kostnad. Bransch- och intresseorganisationer har argumenterat för generösare rot-regler, vilket gör avdragets framtida utformning till en fråga att hålla ögonen på även efter valet.
3. Stämpelskatten: flyttskatten som nu ska ses över
Den som köper en fastighet betalar normalt stämpelskatt när lagfarten registreras. För privatpersoner är skatten 1,5 procent och beräknas normalt på det högsta av köpeskillingen och föregående års taxeringsvärde. Dessutom tillkommer en expeditionsavgift på 825 kronor.
Köper du exempelvis ett hus för 3 miljoner kronor och köpeskillingen är det belopp som ligger till grund för beskattningen blir stämpelskatten 45 000 kronor, plus expeditionsavgiften. Frågan har dessutom blivit högaktuell precis inför valet.
Den 20 augusti 2026 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över de så kallade flyttskatterna. Utredningen omfattar de skatter som aktualiseras vid försäljning och köp av bostäder, det vill säga kapitalvinstskatt och stämpelskatt.
Syftet är att undersöka hur skatterna påverkar rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus. Utredaren ska också analysera om skatterna bör förändras för att öka rörligheten och i så fall lämna förslag på hur. Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.
Det betyder inte att stämpelskatten eller kapitalvinstskatten kommer att sänkas. Däremot innebär utredningen att beskattningen vid köp och försäljning av bostäder kan bli en viktig fråga under nästa mandatperiod. Två av riksdagspartierna vill ändra på detta. Moderaterna vill att kostnaden sänks medan Sverigedemokraterna helt vill slopa stämpelskatten för husköpare under 30 år. Kristdemokraterna vill sänka stämpelskatten på lagfarter för privatpersoner.

4. Förtätning: hur mycket ska villaområden få förändras?
Vad händer när kommunen vill bygga flerbostadshus eller genomföra andra större förändringar i ett befintligt villaområde?
Den 20 augusti 2026 meddelade regeringen att en utredare ska undersöka hur så kallad ovarsam förtätning av befintliga villaområden kan begränsas.
Förtätning som kräver detaljplaneläggning
Utredningen gäller endast förtätning som kräver detaljplaneläggning. Den omfattar alltså inte exempelvis tillbyggnader eller komplementbyggnader på enskilda villatomter som uppförs på de boendes initiativ.
Utredaren ska bland annat undersöka hur villaområdens övergripande bebyggelsestruktur och karaktär kan få ett starkare skydd när nya detaljplaner tas fram eller befintliga planer ändras. I uppdraget ingår också att överväga åtgärder som kan stärka småhusägares inflytande i kommunernas planeringsprocesser när det gäller ovarsam förtätning. Uppdraget ska redovisas senast den 2 april 2027.
Samtidigt pågår arbete för att förenkla byggandet av nya småhus. Boverket har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Syftet är att skapa mer enhetliga och effektiva processer, med kortare ledtider och lägre kostnader. Rapporten skickades på remiss i augusti 2026.
Det handlar alltså om två intressen som politiken behöver balansera: att underlätta byggandet av nya bostäder och att samtidigt värna befintliga villaområdens karaktär och de boendes möjlighet till inflytande över större förändringar.
Vad betyder valet för dig som husägare?
För den som äger hus kan bostadspolitik snabbt bli privatekonomi. Skatter påverkar kostnaden för att köpa, äga och sälja bostaden. Rotavdraget påverkar priset på renoveringar. Förändringar i plan- och byggregler kan i sin tur påverka både bostadsbyggandet och hur området runt din fastighet utvecklas.
Inför valet den 13 september är det därför värt att titta bortom de stora politiska rubrikerna och kontrollera vad partierna faktiskt föreslår i frågor som rör småhus och ägande. För husägaren kan några till synes tekniska regler få stor betydelse för både bostaden och privatekonomin under nästa mandatperiod.
Dela