Syftet är att minska byggsektorns klimatpåverkan, öka transparensen i byggprojekten och säkerställa att energiprestanda kontrolleras tidigt i processen. Förändringarna väntas börja gälla successivt från och med 2026 och kommer påverka både småhusbyggare, entreprenörer och privatpersoner som planerar renoveringar eller tillbyggnader.
För många byggherrar innebär detta att mer information behöver tas fram innan bygglov och startbesked och att dokumentationen måste vara betydligt mer heltäckande än tidigare. Här går vi igenom vad som förändras, vad kraven innebär i praktiken och varför det blir viktigare än någonsin att ha ordning på sina tekniska handlingar.
Varför skärps reglerna?
Bakgrunden till de nya kraven är tydlig. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av Sveriges totala klimatpåverkan och regeringens långsiktiga klimatstrategi bygger på att minska utsläppen kopplade till både material och energianvändning i byggnader.
Klimatdeklarationer infördes redan 2022, men har hittills omfattat främst nybyggnation av större byggnader. Regeringen har bedömt att reglerna behöver breddas, inte bara för att ge bättre styrning, utan också för att säkerställa att klimatpåverkan dokumenteras under hela byggprocessen. Samtidigt har det under flera år funnits brister i energiberäkningar, där många värden lämnas in sent och inte alltid speglar byggnadens faktiska prestanda.
De nya reglerna är därför tänkta som ett samlat steg för att få bättre kontroll tidigt och undvika att fel upptäcks först i slutskedet.
Fler byggprojekt kommer omfattas
En av de största förändringarna är att fler typer av byggprojekt kommer omfattas av krav på klimatdeklaration. Tidigare har många mindre projekt fallit utanför lagstiftningen, exempelvis vissa tillbyggnader och ombyggnader. Nu ses det över om även dessa ska omfattas, särskilt om de innebär betydande materialmängder eller påverkar konstruktionens klimatpåverkan.
Det innebär att även privatpersoner som planerar att bygga till, bygga om eller ändra väsentliga delar av sitt hus kan behöva ta fram klimatdata för:
- bärande konstruktioner
- fasadmaterial och isolering
- installationer med stor klimatpåverkan
- energirelaterade åtgärder
Det blir också vanligare att kommunen efterfrågar dessa uppgifter redan i samband med bygglovsansökan, eller senast inför det tekniska samrådet.
Skärpta krav på energiberäkningar
Energiberäkningar är redan en obligatorisk handling i många bygglovsärenden, men från 2026 kommer kraven att skärpas. Det handlar bland annat om:
- mer detaljerad redovisning av energiprestanda, inklusive primärenergital
- tidigare inlämning, ofta innan byggstart
- skärpt kontroll under byggprocessen
- tydligare krav på verifiering vid slutbesked
Syftet är att undvika situationer där energiberäkningen lämnas in sent och sedan visar att byggnaden inte når upp till kraven, något som tidigare lett till dyra korrigeringar, försenade projekt och i vissa fall nya ansökningar.
Med de nya reglerna ska energiberäkningen därför vara både mer transparent och mer bindande.
Mer dokumentation och högre krav på kvalitet
En tydlig konsekvens av de nya reglerna är att dokumentationsbördan ökar. Det kan låta administrativt tungt, men tanken bakom reformen är att:
- kvaliteten på byggandet höjs
- klimatpåverkan blir synlig redan innan projekten startar
- kommunen får bättre beslutsunderlag
- byggherrar undviker sena och kostsamma överraskningar
För privatpersoner innebär det att ritningar, tekniska handlingar och energiberäkningar behöver vara mer heltäckande och korrekta redan när ansökan skickas in. Osäker information riskerar att fördröja både bygglov och startbesked.
Hur påverkar det småhusägare?
Den största skillnaden för privatpersoner blir att:
- Fler projekt kräver klimatdeklaration. Exempelvis en större tillbyggnad eller ingrepp som byter ut stora mängder material.
- Fler handlingar måste lämnas in tidigare. Kommunen kan kräva energiberäkning eller klimatdata redan inför bygglov.
- Startbesked kan ta längre tid. Om dokumentationen är bristfällig kan kommunen kräva kompletteringar.
- Ökad kostnad för konsulter. Klimatdata och detaljerade energiberäkningar kräver ofta expertstöd.
Sammanfattning
De nya reglerna om klimatdeklarationer och energiberäkningar markerar nästa stora steg i svensk bygglagstiftning. Från och med 2026 kommer fler projekt omfattas, dokumentationskraven ökar och ansvaret för byggherren blir större. För den som planerar att bygga om eller till är rådet tydligt: planera noga, ta fram korrekta handlingar i god tid och räkna med att klimat- och energiprestanda blir en allt viktigare del av bygglovsprocessen.
