Otydlig dokumentation försvårar återbruk

Regelverk och lagstiftning 3 juni 2025
Arkitekten och miljövetaren Maja Claesson har i en färsk studie belyst brister i Stockholms stads hantering av rivningslov.
bristfälliga rivningslov

Enligt hennes undersökning, som omfattar 1 969 beviljade rivningslov under de senaste tio åren, är det i stort sett omöjligt att få en tydlig överblick över vad som faktiskt beviljats. Detta beror på att tillgängliga underlag är svåröverskådliga och ofta saknar viktig information, vilket försvårar analyser och insatser för återbruk av byggmaterial.

Claesson genomförde studien som ett examensarbete vid Lunds universitet i samarbete med Centrum för cirkularitet vid Stockholms stads miljöförvaltning. Hon påpekar att den nuvarande rivningslovsprocessen inte lever upp till lagstiftningens krav på dokumentation, vilket hindrar möjligheten att identifiera byggmaterial som kan återanvändas. Genom att införa en digital och standardiserad redovisning av rivningslov skulle informationen bli mer tillgänglig och kunna bidra till stadens mål om cirkulär ekonomi.

Studien inkluderar även en fallstudie av en kontorsbyggnad i centrala Stockholm som revs 2023. Resultatet visade att själva rivningen hade relativt låg klimatpåverkan jämfört med den efterföljande nybyggnationen. Detta understryker vikten av att beakta hela byggnadens livscykel vid bedömning av miljöpåverkan.

Sammanfattningsvis visar Claessons studie att bristfällig hantering av rivningslov i Stockholm försvårar återbruk av byggmaterial och motverkar stadens ambitioner om hållbarhet och cirkulär ekonomi. Förbättrad dokumentation och transparens i rivningslovsprocessen är avgörande för att möjliggöra effektivt återbruk och minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.