Otydlig dokumentation försvårar återbruk
Arkitekten och miljövetaren Maja Claesson har i en färsk studie belyst brister i Stockholms stads hantering av rivningslov.
Enligt hennes undersökning, som omfattar 1 969 beviljade rivningslov under de senaste tio åren, är det i stort sett omöjligt att få en tydlig överblick över vad som faktiskt beviljats. Detta beror på att tillgängliga underlag är svåröverskådliga och ofta saknar viktig information, vilket försvårar analyser och insatser för återbruk av byggmaterial.
Claesson genomförde studien som ett examensarbete vid Lunds universitet i samarbete med Centrum för cirkularitet vid Stockholms stads miljöförvaltning. Hon påpekar att den nuvarande rivningslovsprocessen inte lever upp till lagstiftningens krav på dokumentation, vilket hindrar möjligheten att identifiera byggmaterial som kan återanvändas. Genom att införa en digital och standardiserad redovisning av rivningslov skulle informationen bli mer tillgänglig och kunna bidra till stadens mål om cirkulär ekonomi.
Studien inkluderar även en fallstudie av en kontorsbyggnad i centrala Stockholm som revs 2023. Resultatet visade att själva rivningen hade relativt låg klimatpåverkan jämfört med den efterföljande nybyggnationen. Detta understryker vikten av att beakta hela byggnadens livscykel vid bedömning av miljöpåverkan.
Sammanfattningsvis visar Claessons studie att bristfällig hantering av rivningslov i Stockholm försvårar återbruk av byggmaterial och motverkar stadens ambitioner om hållbarhet och cirkulär ekonomi. Förbättrad dokumentation och transparens i rivningslovsprocessen är avgörande för att möjliggöra effektivt återbruk och minska klimatpåverkan från byggsektorn.
