Klarar ditt hem en vecka utan el och vatten?

Bostadsbyggande 3 juni 2025
Vad händer om strömmen går, vattnet sinar eller samhället stannar upp i en kris?
krisen

Få tänker på det – men byggbranschen börjar nu inse att våra hem måste klara mer än bara vardagens bekvämligheter. Arkitektstudenten Beata Holmlid varnar: Många hus är helt oförberedda för framtidens utmaningar – och det kan bli farligt.

Hemmet – din trygga borg

Vi spenderar mest tid hemma – men vet du hur väl ditt hus skulle klara ett längre strömavbrott eller vattenbrist? Beata Holmlid, som är arkitektstudent på Chalmers skriver i sin debattartikel för Arkitekten att det är dags att tänka om.

quote
Kraven på individen att ha hemberedskap måste synas i en utformning av bostäder som möjliggör detta ansvarstagande. 

Många hus byggs fortfarande utan att ta hänsyn till dessa risker, och det kan bli dyrt och farligt om krisen är ett faktum. Men det finns sätt att förbereda sig – och arkitekterna är nyckeln till en tryggare framtid.

Byggbranschen måste ta ansvar

Det är inte bara arkitekter som behöver vakna – hela byggbranschen måste börja prioritera hemberedskap. Politiker, byggföretag och myndigheter måste samarbeta för att våra hus ska klara kriser utan att vi står utan värme, vatten eller el i flera dygn.

Men det finns hopp: allt fler röster höjs för att regler och krav ska förändras så att nya hus byggs med framtidssäkerhet i fokus – utan att göra det krångligare eller dyrare att bygga.

Så kan du göra ditt hem redo – enkla tips som räddar dig i krisen

Du behöver inte bygga om hela huset för att öka säkerheten. Här är några enkla saker du kan tänka på:

  • Skaffa solpaneler och batterilagring för egen elproduktion
  • Förbered för vattenförvaring – några dunkar vatten kan räcka långt
  • Installera vedspis eller annan backupvärmekälla
  • Ha smart ventilation som fungerar även vid strömavbrott
  • Planera utrymmen för matförvaring och andra krisförnödenheter

Genom att göra dessa enkla åtgärder kan du göra ditt hem till en trygg plats – oavsett vad som händer i världen.

 

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.