Hundratals träd fälls när ny spårväg tar plats

Nyheter 27 oktober 2025
I en oväntad twist i Sveriges stadsbyggnadsdebatt händer två saker samtidigt: flera hundra träd ska fällas i Uppsala för en ny spårväg – samtidigt som frågetecken växer kring hur hållbart träbyggande egentligen är.
fälla träd

Det skapar en paradox som hotar både stadens ekosystem och byggsektorns gröna löften.

”Träden står i vägen”

I Uppsala har kommunen offentliggjort att minst 700 träd ska fällas i samband med byggandet av den nya spårvägen. De stora träden med arkitektonisk karaktär och biologiska funktioner tvingas bort för att ge plats åt kollektivtrafik. Samtidigt pekar Boverket på att kartläggning av träd i städer är en viktig del av klimatanpassningsarbetet – träd = kyla, luftkvalitet, vatten­hantering. Hur kan städer gå framåt med gröna ambitioner och ändå hugga bort det gröna?

Går byggbranschens träindustri hand i hand med hållbarhet?

Parallellt med trädkrisen växer kritik om att byggsektorns satsningar på trä som “hållbart material” kanske inte håller vad de lovar. En färsk artikel i branschtidningen Arkitekten påpekar att frågor kvarstår om träbyggandets hållbarhet”. Det handlar bland annat om:

  • trä verkligen minskar klimat­avtrycket i hela livscykelanalysen (LCA)
  • osäkerheter kring brand, fukt, materialåterbruk
  • och att byggandet i trä kan innebära nya risker eller kostnader som underminerar “gröna” fördelar.

Paradoxen: Färre träd + bygg i trä = hur grönt är det?

När städer fäller hundratals träd för ny infrastruktur förstörs viktiga ekosystemfunktioner: halv­skugga, bladmassa som rengör luft, dagvatten­hantering … Samtidigt blir trä byggmaterialet som ska rädda klimatet, trots att hållbarhets­argumenten inte är oomstridda.

Resultatet? En ekvation där: “minskad grönska” + “osäkert träbyggande” = potentiellt stort bakslag i klimatarbetet för städer och byggsektor.

Vad betyder det för framtiden?

  • Kommuner måste väga grönytor och träd mot nya infrastruktursatsningar, hur kan man bättre integrera dem?
  • Byggbranschen måste redovisa tydligare livscykel­analyser och ta itu med de utmaningar som följer med träbyggande.
  • Som medborgare behöver vi fråga: Är “bygg i trä” automatiskt hållbart? Och är “fäll träden för spårväg” verkligen framtids­inriktat?

Slutsats

Det pågår två stora processer i svensk stadsbyggnad: att ta bort träd för infrastruktur och att bygga i trä för hållbarhet. Men om trädfällningarna inte kompenseras och träbyggandet har outforskade risker, så kan vi vara på väg mot en dubbel förlust: förlorad grönska + missad klimatnytta. Om inte städer och byggbranschen tar ett rejält grepp om både natur och material­val riskerar “grönt byggande” att bli ett slagord snarare än verklig förändring.

Så här fungerar
bygglovsprocessen

I Sverige är det kommunens byggnadsnämnd som behandlar bygglovsansökningar. Byggnadsnämnden ansvarar för att säkerställa att byggprojekt följer plan- och bygglagen (PBL), samt eventuella detaljplaner och andra lokala föreskrifter.

För att påbörja ett byggprojekt måste du först ansöka om bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Ansökan ska vara skriftlig och inkludera nödvändiga ritningar, beskrivningar och andra handlingar som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut. Det är vanligt att man även anger förslag på vem som kommer att vara KA (kontrollansvarig) för projektet.

När ansökan mottagits granskar byggnadsnämnden om den innehåller alla nödvändiga handlingar och man bedömer även om ritningarna uppfyller de krav på kvalitet och tydlighet som krävs. Om ansökan uppfyller kraven beviljas bygglov. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet.

Efter att bygglov beviljats hålls ett tekniskt samråd mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden. Syftet är att säkerställa att byggprojektet uppfyller tekniska krav enligt plan- och bygglagen. Efter samrådet utfärdar byggnadsnämnden ett startbesked, vilket ger tillstånd att påbörja byggnationen.

Under byggprocessen genomför byggnadsnämnden minst ett arbetsplatsbesök för att kontrollera att arbetet följer gällande regler och den fastställda kontrollplanen.

När projektet är färdigt håller i regel byggnadsnämnden ett slutsamråd, det sker alltid om det förekommit ett tekniskt samråd i början av projektet. Då bedömer man om alla krav och villkor uppfyllts. Om allt är i ordning utfärdar byggnadsnämnden ett slutbesked, vilket innebär att byggnaden får tas i bruk. Om bygglovsansökan avslås eller om det finns invändningar mot beslutet, har sökanden möjlighet att överklaga inom en viss tidsram.

Vi använder cookies för att analysera trafik och förbättra din upplevelse. Genom att acceptera godkänner du vår cookiepolicy.